”Ohederlig debatt kring ohälsan”

FÖRDJUPNING: KOSTNADER2003-07-29
Med ett tidigare uppvaknande och nödvändiga resurser till försäkringskassorna hade dagens kostnadsexplosion kunnat undvikas. Att nu påstå att ohälsan äventyrar hela samhällsekonomin är ohederligt och överdrivet.
Av:  Ann-Charlotte Viklund

Kritiken kommer från försäkringschef Gunn Franzén Ljung vid försäkringskassan i Stockholm. Hon har sedan mitten av 60-talet både arbetat i och följt utvecklingen inom socialförsäkringsvärlden.

En så kallad måttgrupp, med representanter för länsarbetsnämnden, försäkringskassan och kommunerna (socialtjänsten), kan påvisa att ”försörjningsmåttet”, de sammanlagda kostnaderna för samhällets trygghetssystem,  konstant legat på i stort sett samma nivå i Stockholms län sedan 1998: I takt med att kostnaderna för sjukpenning och förtidspension ökat, har kostnaderna för arbetsförmedlingen och socialen minskat.

– Man kan alltså inte hävda att sjukförsäkringen håller på att rasera statsbudgeten, eftersom bidragen till kommunerna och länsarbetsnämnderna minskats i motsvarande grad. Debatten som förs är därför ohederlig, och man kan misstänka att den sker för att påvisa att vårt socialförsäkringssystem är i behov av drastiska förändringar, bland annat för att anpassas till övriga EU-länder, hävdar Gunn Franzén Ljung.

Det råder ingen brist på förslag som ska minska ohälsan. Debatterna har också avlöst varandra i väntan på 20 mars, då regeringen lägger fram fler propositioner mot ohälsa.

Hur realistiska är förslagen, och när kan vi se några resultat?
Om förslagen från de så kallade trepartssamtalen går igenom och ändringarna träder i kraft från 1 juli i år, kommer resultaten att visa sig direkt, tror Gunn Franzén Ljung.

Redan debatten om sjukskrivningarna och att man ifrågasatt alla läkares sjukskrivningsrätt har satt bollen i rullning. Försäkringskassorna har dessutom –  för första gången på många år – fått, som man hoppas, tillräckliga resurser för att satsa offensivt.

På Stockholmskassan håller man till exempel på att utbilda 160 nya utredare, som ska göra en tidig bedömning av arbetsförmågan och ta tag i sjukskrivningsfall, där samordnad rehabilitering kan sättas in direkt.

Förslaget om ökat arbetsgivaransvar och deltidssjukskrivning som ett sätt att undvika ökande kostnader gör Gunn Franzén Ljung lite fundersam:

– Det finns en fara i deltidssjukskrivningar, trots att jag tycker att det är viktigt att tillvarata minsta lilla arbetsförmåga hos varje individ. Jag tvivlar nämligen på att arbetsgivare i någon större utsträckning kommer att rekrytera vikarier för att fylla upp tjänsterna till heltid. Den deltidssjuka får i värsta fall arbeta dubbelt. Och vem gör de nödvändiga prioriteringarna?

Gunn Franzén Ljung nämner tv-programmet ”Uppdrag granskning”, som sändes i början av mars och där man angrep läkares sätt att långtidssjukskriva folk i glesbygden: Sjukskrivning  har i många fall blivit ett sätt att försörja sig, påstods det.

Stark kritik riktades också mot försäkringsläkare, ”som aldrig sett patienten”, men ändå sitter och underkänner den sjukskrivande läkarens bedömning.

– Det är olyckligt om denna fokusering på vården och läkarnas sjukskrivningsinstrument leder till att vi bygger upp konflikter inom läkarkåren. För att nå goda resultat är det viktigast att skapa en förtroendefull relation mellan patient och behandlande läkare, oavsett om mötet sker inom företagshälsovården, hos distriktsläkaren eller på ett sjukhus, påpekar Gunn Franzén Ljung.

Hon beklagar också att Riksförsäkringsverket i programmet representerades av enbart en läkare och att det inte tydligt klargjordes att försäkringsläkarens roll endast är att hjälpa försäkringskassan att tolka medicinska underlag. Det är alltså tjänstemannen vid försäkringskassan som fattar beslutet.

– Dessutom borde man ha betonat att det inte är försäkringskassans uppgift att rehabilitera långtidssjukskrivna. Däremot har försäkringskassan ett samordningsansvar, en uppgift man på grund av kraftigt ökade sjukfall inte hunnit med under de senaste åren.

Kvinnorna är överrepresenterade bland dagens 180 000 långtidssjukskrivna, men det förvånar inte Gunn Franzén Ljung: Det är ju kvinnorna som hittills betalat själva genom att gå ned till deltid, när kroppen sagt ifrån efter flera års dubbelarbete och allt snålare bemanning.

Det påstås att vi människor ändrat attityd till vad vi ska behöva stå ut med på jobbet och till hur de gemensamma systemen får användas.

– I så fall vill jag hävda att arbetsgivare och politiker, som idag fördelar medel till vården, skolan och omsorgen, gjort det i ännu större utsträckning. Det är ju de som vill att de anställda ska springa fortare, tvätta och mata patienterna snabbare… 

Men mest av allt tycker Gunn Franzén Ljung illa om dagens snabba utredningar som saknar konsekvensbeskrivningar, men har korta remisstider.  Hon anser att de undergräver tilltron till lagstiftningsarbetet och till våra gemensamma trygghetssystem.

Tre veckor i stället för propositionshandbokens minst tre månader inbjuder inte till någon seriös remisshantering, hävdar hon.  Då kan det endast bli falsk delaktighet, eftersom de som ska svara tvingas gå på gamla kända kunskaper i stället för att inhämta synpunkter från sina underinstanser.

– Av en inkomst på 200 000 kronor bidrar man med nästan 70 000 kronor till våra gemensamma system. Då ska man också ha rätt att ställa krav på systemen och möjligheter att påverka planerade förändringar, säger Gunn Franzén Ljung.

Hon fick styrelsen för Stockholmskassan med sig på att inte besvara det senaste ”snabbförslaget” från näringsdepartementet (”Starkare ekonomiska drivkrafter för arbetsgivare att minska sjukfrånvaron, Ds 2002:63”), eftersom hon inte ansåg sig ha möjlighet att arbeta fram ett seriöst remissvar.  

Gunn Franzén Ljung

Befattning: Försäkringschef vid försäkringskassan i Stockholms län.

Tidigare jobb: Taxerare, sektionschef och utbildningsansvarig vid försäkringskassan i Kronoberg, ombudsman i Försäkringsanställdas förbund (FF), socialpolitiskt ansvarig inom TCO, kanslichef vid Farmaciförbundet, planeringschef på socialdepartementet.

Fackliga meriter: Ordförande i FFs avdelning Kronoberg i åtta år, ledamot i FFs förbundsstyrelse i sex år. (Idag med i ST.)

Politik: Landstings- och kommunalpolitiskt aktiv, först i Kronoberg, senare i Stockholms län.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.