De statsanställda kvinnorna svarar i större utsträckning än sina manliga kolleger att de har hög arbetsbelastning och upplever stress. Männen är däremot mer utsatta för våld och hot om våld.Uppgifterna, som är sammanställda av Arbetsgivarverket, kommer från den undersökning av arbets­miljön som SCB vartannat år genomför på uppdrag av Arbetsmiljöverket. Undersökningen pågick under sista kvartalet 2019 och första kvartalet 2020.
De statsanställda kvinnorna svarar i större utsträckning än sina manliga kolleger att de har hög arbetsbelastning och upplever stress. Männen är däremot mer utsatta för våld och hot om våld.Uppgifterna, som är sammanställda av Arbetsgivarverket, kommer från den undersökning av arbets­miljön som SCB vartannat år genomför på uppdrag av Arbetsmiljöverket. Undersökningen pågick under sista kvartalet 2019 och första kvartalet 2020.

Många statsanställda har för tung arbetsbörda

FÖRDJUPNING: ARBETSMILJÖ2021-03-22
Varannan statsanställd upplever sig ha alldeles för ­mycket att göra på jobbet, enligt en rapport från Arbetsgivarverket. ”Det måste bli fler anställda som delar på de här betungande och hårt utsatta jobben”, ­säger STs ordförande Britta Lejon.

Arbetsgivarverkets rapport ”Arbetsmiljö i staten” grundas på data från Statistiska centralbyrån, SCB, och publiceras vartannat år. Årets rapport bygger på svar som SCB samlade in under slutet av 2019 och inledningen av 2020 från 9 000 anställda på hela arbetsmarknaden, varav ungefär 300 statligt anställda. Enkäten har alltså helt eller till största delen besvarats innan coronapandemin bröt ut.

Svaren från de statligt anställda vittnar om en hård press. Bara var tredje anser sig ha en lagom arbetsbelastning. Drygt hälften, 51 procent, svarar att de har alldeles för mycket att göra, vilket är en högre andel än på arbetsmarknaden som helhet. En av fyra uppger att de har det så stressigt på sin arbetsplats att de inte hinner tänka på annat än arbetet.

Många tycks också må dåligt av sitt arbete. 41 procent känner sig trötta och håglösa, och var femte känner olust inför att gå till arbetet.

En stor andel tycks inte heller få tillräcklig återhämtning. 32 procent av de statligt anställda svarar att de sällan kan ta pauser under arbetsdagarna, en siffra som dock är bättre än för arbetsmarknaden i stort.

Statligt anställda är enligt enkät­svaren särskilt utsatta för våld eller hot om våld – 17 procent säger sig ha råkat ut för det under de senaste tolv månaderna. Siffran är fyra procentenheter högre än för arbetsmarknaden som helhet.

När det gäller våld och hot är män värst utsatta, men i flera andra avseenden tycks kvinnor ha större problem i sin arbets­miljö.

I undersökningen svarar kvinnor att de upplever högre arbetsbelastning och sämre möjligheter till inflytande. Kvinnor tycker också att det är svårare att framföra kritiska synpunkter på arbetsförhållanden. De anser mer sällan att de får uppmuntran från chefen och uppger i betydligt högre utsträckning att de är utsatta för mobbning.

STs ordförande Britta Lejon konstaterar att hon tyvärr känner igen bilden av de statligt anställdas arbetsmiljö från tidigare undersökningar som gjorts av förbundet.

– Stressen är väldigt hög och det största arbets­miljöproblemet, det här stämmer väldigt väl överens med vad vi sett under lång tid. Det är förstås också otroligt anmärkningsvärt att staten ligger så långt efter resten av arbetsmarknaden, säger Britta Lejon.

För att komma till rätta med problemen behövs ytterligare resurser, anser hon.

– Det måste bli fler anställda som delar på de här betungande och hårt utsatta jobben. Politikerna behöver se till att det finns ekonomiska förutsättningar för det och arbetsgivare måste ha mer fokus på förebyggande åtgärder, säger Britta Lejon.

Särskilt anmärkningsvärt är det enligt Britta Lejon att kvinnliga statsanställda upplever sin situation som så pass mycket sämre än vad deras manliga kolleger gör.

– Över hela linjen har kvinnor det sämre, med diskriminering, mobbning, otillräcklighet och stress. Det är väldigt tydligt att staten inte tar sitt ansvar när det gäller kvinnors arbetsmiljö. Det tycker jag att Arbetsgivarverket borde se, lyfta upp och framför allt göra någonting åt, säger Britta Lejon.

Siv Norlin, ordförande för ST inom Försäkringskassan, en av STs största avdelningar, bekräftar uppfattningen att det är stressen och arbetsbelastningen som är det största problemet för medlemmarna.

– Och det har inte varit så ett år eller två, utan så länge som man kan minnas. Det är en stark negativ stress, säger hon.

Även cheferna på enhetsnivå drabbas, understryker Siv Norlin, eftersom de har ansvaret för de anställdas arbetsmiljö men har små möjligheter att minska deras arbetsbelastning. Försäkringskassans ledning presenterade nyligen en undersökning om enhetschefernas arbetssituation, berättar hon.

– Det var en väldigt stor andel som upplevde att de inte har förutsättningar att klara sitt uppdrag.

Siv Norlin anser dock att det under senare år har skapats bättre strukturer för det systematiska arbetsmiljöarbetet och att chefer betonat att man inte ska ”springa snabbare”. Men i praktiken ligger allt fokus på produktionen, anser hon.

– Det är där det finns efterfrågan på uppföljning, det är produktionen som cheferna mäts på och ser till att fixa. Frågor om stressen kommer kanske upp på en medarbetarundersökning vartannat år.

På Skatteverket ser arbetsmiljön delvis annorlunda ut, enligt STs huvudskyddsombud Anders Pettersson Klein. Stressproblemen är främst koncentrerade till de verksamheter som är ärendestyrda och där de anställda har svag kontroll över sitt arbete, säger han.

– Skatteupplysningen är under hårt tryck, och där ser vi tyvärr en högre sjukfrånvaro – och den har inte blivit bättre av hem­arbetet under pandemin. Skatteupplysningens arbetsmiljö påverkas också negativt av de långa handläggningstiderna inom folk- och fastighetsavdelningen, eftersom många ringer och är ledsna eller arga.

Han tycker dock att arbetsgivaren jobbar aktivt med arbetsmiljön. När det gäller skatteupplysningen har fack, skydds­organisation och arbetsgivare tillsammans med Partsrådet ett pågående arbete för att identifiera faktorer som driver sjukfrånvaro och föreslå åtgärder. Det skulle behövas även på folk- och fastighetsavdelningen, anser Anders Pettersson Klein.

– Det kostar mycket resurser att ha sjuka arbetstagare, men framför allt kan det handla om mänskliga tragedier, säger han.

Tarja Nevala, arbetsmiljöexpert på Arbetsgivarverket, säger till Publikt att de statliga arbetsgivarna särskilt bör ta fasta på de arbetsmiljöfaktorer i rapporten som kan påverka hälsan negativt. Stressfrågorna återkommer ständigt i rapporterna, men också hot och våld är en viktig fråga att arbeta med, anser hon.

– Även där är siffrorna stabila över tid, men de borde vara lägre.

Tarja Nevala ser det också som problematiskt att statligt anställda i lägre grad än andra upplever sig ha tydliga mål i arbetet. Men hur man ska komma åt det är en svår fråga, menar hon.

– Statliga verksamheter är komplexa, och de är politiskt styrda. Det är lättare att sätta mål om att bygga 45 000 lastbilar.

Alla siffror i Arbetsgivarverkets rapport är inte lika dystra. Det finns också positiva resultat, exempelvis att 83 procent av de statsanställda är nöjda med sitt arbete i stort och att nästan lika många anser att de har möjlighet att påverka hur arbetet ska utföras.

Alla intervjupersoner som Publikt talat med framhåller att arbetsmiljöfrågorna delvis ser annorlunda ut nu under pandemin. Tarja Nevala konstaterar att det är mycket diskussioner om hur arbetsmiljöansvaret ska hanteras vid ett omfattande distans­arbete.

– Och om man hade brister sedan tidigare i det systematiska arbetsmiljöarbetet blir det ännu besvärligare nu, säger hon.

Siv Norlin på Försäkringskassan berättar att hemarbetet lett till att den stora debatten bland anställda om aktivitetsbaserade kontor har tystnat – åtminstone tillfälligt.

– Det har annars varit ett problem som har lyfts nästan lika mycket som stressen. Man måste springa runt och leta efter skrivbord och det är svårt att koncentrera sig. Det blir ytterligare en belastning om man redan är stressad.

Även om många statsanställda upplever sin arbetssituation som pressad är andelen som är nöjda med jobbet och upplever det som meningsfullt större än på den övriga arbetsmarknaden.
Även om många statsanställda upplever sin arbetssituation som pressad är andelen som är nöjda med jobbet och upplever det som meningsfullt större än på den övriga arbetsmarknaden.
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.