Här sätts förare på prov

Solen har knappt hunnit gå upp när en vit förarprovsbil sakta svänger in på parkeringen utanför Trafikverkets förarprovskontor i Södertälje. Hjulen knastrar mot den sträva snön när föraren så precist som möjligt försöker passa in fordonet i en parkeringsruta vars streck gömmer sig under det vita täcket. Till slut slås motorn av och i framsätet påbörjas ett samtal mellan körkortsaspiranten och trafikinspektören. Sakta sänks förarens kroppshållning i besvikelse – det blev inget körkort den här gången.

Trafikverket Förarprov i Södertälje ligger utmed järnvägsspåret nära Södertälje hamn, verksamheten är inhyst i ett gammalt ställverk. Här arbetar bland annat tio trafikinspektörer, vars arbetsuppgift är att bedöma det körprov som alla körkortsaspiranter måste klara. En av dem är ST-medlemmen Hans-Peter Cleve, som examinerar både dem som vill ta vanligt körkort för personbil, B-behörighet, och dem som vill ta körkort för tunga fordon, C-behörighet.

– Jag tycker att det är lite roligare med tunga fordon, de förarna är ofta mer motiverade, eftersom det handlar om deras framtida försörjning, säger Hans-Peter Cleve som själv arbetat som både lastbilschaufför och busschaufför tidigare.

Men även B-körkort är väldigt viktigt i många människors liv – kanske en förutsättning för att de ska kunna ta sig till sina jobb, ibland också för att de ska få ett jobb. Samtidigt måste alla som släpps ut på vägarna vara trafiksäkra. Att få bidra till det känns meningsfullt, tycker Hans-Peter Cleve.

– Det är ett bra jobb, jag känner att jag gör nytta.

Och trycket är hårt. I Södertälje, där Trafikverket erbjuder både de teoretiska proven och körproven, är strömmen av kunder konstant.

En vanlig dag hinner vi trafikinspektörer med nio uppkörningar för B-körkort per person, berättar Hans-Peter Cleve. Det innebär fem minuters ställtid mellan uppkörningarna och en lunch på 30 minuter.

– Vi har valt att ha det så, men jag vet andra förarprovskontor som har uppkörningarna dikt an för att få lite längre lunch.

En uppkörning för B-körkort tar ungefär 45 minuter, vilket innebär att Hans-­Peter Cleve och hans kollegor kan spendera upp till sex timmar per arbetsdag i en bil.

– I vanliga fall är en bil ett transportmedel, men det här är de facto vår arbetsplats, säger han och klappar på taket på en vit Škoda som står parkerad i ställverkets gamla verkstadshall, som numera fungerar som garage.

Arbetsplatsen han refererar till är en helt vanlig bil, men med högt ställda krav vad gäller både säkerhet och miljö. Dessutom är den utrustad med pedaler även på passagerarsidan. Och för att starta motorn krävs ett godkänt blås i ett alkolås.

Det är sällan en körkortsaspirant inte kommer förbi alkolåset, däremot händer det ganska ofta att Hans-Peter Cleve får använda sina pedaler för att rädda upp en situation.

– Det är något sådant tillfälle varje dag och det betyder nästan uteslutande att man blir underkänd. Om jag till exempel behövt bromsa för att kunden varit ouppmärksam är personen inte redo att släppas ut i trafiken.

Några steg från garaget, inne i receptionen, sitter en handfull kunder – det är så körkortsaspiranterna benämns av personalen – och väntar på att genomföra sina uppkörningar. Nervositeten är slående, men hos vissa lyser också förhoppningen.

– De flesta är nervösa inför uppkörningen, så är det. Jag försöker ofta lugna dem genom att säga att det hör till och att lite nervositet är bra, då blir man alert. Men så finns det de som är hypernervösa och det kan vara tuffare att hantera, säger Hans-Peter Cleve.

Då blir han själv på alerten, extra redo att rycka in med sina pedaler när som helst. Rädd är han sällan, det är få situationer som han inte kan ordna upp.

– Det enda vi inte kan häva från passagerarsätet är om kunden tokbromsar vid fel tillfälle, till exempel på motorvägen, då kan det bli farligt. Men jag har varit förskonad från olyckor

Ungefär hälften av alla som kör upp godkänns av Hans-Peter Cleve och hans kollegor, berättar han. Oavsett hur en uppkörning går är det mycket känslor inblandade. Glädjen hos den som klarat provet kan vara överväldigande.

– Det är lite speciellt när en medelålders, skäggig gubbe kastar sig om halsen på en, säger Hans-Peter Cleve med ett litet skratt.

På samma sätt kan besvikelsen över ett missat körkort vara stor. Men det är ganska få som tar ut den i form av ilska, tycker han.

– De flesta accepterar ett nej och förstår våra beslut, även om de blir besvikna. Generellt sett är det stor skillnad på kundernas negativa reaktioner nu och när jag började som trafikinspektör för 20 år sedan.

Anledningen till det tror Hans-Peter Cleve ligger i hur trafikinspektörerna uttrycker sig nu jämfört med för två decennier sedan.

– Under senare år har vi arbetat mycket med kundbemötande och det har gett resultat.

Han beskriver hur trafikinspektörerna gått från att läxa upp kunder som misslyckats på körprovet till att prata med dem om vilka områden de behöver stärka.

– När jag började här fick jag lära mig att dra till med det värsta som hänt under uppkörningen, så att kunden skulle förstå att det inte var något snack om saken. Så fungerar det inte i dag.

I stället arbetar trafikinspektörerna efter devisen att det är lättare att ta ett negativt beslut om det presenteras på ett bra sätt. Det ska vara konkret och pedagogiskt så att kunderna förstår grundorsaken till att de underkänts.

De få gånger som någon ändå blir arg tar Hans-Peter Cleve till metoden ”No power, no lose” som han fick lära sig på en kurs för några år sedan. Det är en ickekonfrontativ metod som utvecklades inom Statens institutionsstyrelse i början av 2000-talet och som flera andra myndigheter tagit efter. I korthet går den ut på att ta kontroll över sina egna reaktioner för att undvika konfrontation och våldsamma situationer.

– I vårt fall handlar det om att inte hugga tillbaka om någon brusar upp. Det är annars något som nästan kommer naturligt när adrenalinet börjar pumpa. Men vi har fått lära oss att inte ta det personligt om kunden blir arg – det är inte mitt bekymmer, helt enkelt. Att ha den medvetenheten är mycket hjälpsamt, säger Hans-Peter Cleve.

Men även om man lyckas undvika att stegra en konfrontativ situation, kan den upplevas som jobbig. Då har kollegorna stort stöd av varandra, tycker Hans-Peter Cleve.

– Om man varit med om ett jobbigt prov kan man behöva en andningspaus, även om det inte uppstått en hotfull situation. I den mån det är möjligt försöker vi hjälpa varandra då, genom att till exempel ta den personens nästa uppkörning för att avlasta. Om alla är uppbokade funkar inte det, men ibland går det.

Den vackra tegelbyggnad som inrymmer förarprovsverksamheten i Södertälje har två ingångar, en till receptionen och en till teoriprovsalen. Varje dag hålls upp till fem teoriprovsessioner, och de flesta av dem är fullsatta. Det har blivit dags för det andra provtillfället denna torsdag, och kunderna tas som vanligt emot av två provförrättare.

– Kan du stänga av din mobiltelefon och visa den för mig? Bra. Du har inte körkort i något annat europeiskt land? Fint, kan du intyga med en underskrift där? Tack, då kan du sätta dig på plats nummer tolv och hänga jackan och väskan på krok nummer tolv där borta i hörnet.

De fem kvinnorna och elva männen i olika åldrar som kommit för att skriva provet denna förmiddag placeras framför varsin datorskärm. Efter en muntlig introduktion får de logga in och påbörja sitt prov på något av de 14 tillgängliga språken. Gör man provet på svenska finns det dessutom möjlighet att lyssna på frågorna i de hörlurar som är kopplade till varje skärm.

Personalen får naturligtvis inte hjälpa provdeltagarna med själva frågorna, men tekniken kan de vara behjälpliga med, berättar Rome Gürsac, provförrättare och kundtjänsthandläggare.

– Det märks att vissa inte är så vana vid datorer, då förklarar vi hur de ska göra. Provdeltagarna sitter nära varandra och det går att kika på grannens skärm. Men även om kunderna skriver samma prov får de sällan samma frågor, i alla fall inte i samma följd.

– Det finns över 1 000 frågor som slumpas, så att titta på grannen har man inte mycket för, säger Rome Gürsac.

När kunden är klar med sitt prov dyker resultatet – godkänd eller icke godkänd – upp på skärmen direkt.

– Tyvärr är det inte så många som klarar det första gången de skriver det. Jag upplever att det chansas ganska mycket på det här provet.

Med fem prov om dagen, fem dagar i veckan, finns det gott om tider. Misslyckas man är det bara att boka en ny tid. Kostnaden är 325 kronor per tillfälle.

– Det finns de som kommer tillbaka flera gånger på en vecka, säger Rome Gürsac med ett litet leende.

På en skärm framme vid provförrättarens bord indikerar en grön markering vilka av deltagarna som kommit i gång, vilken fråga de är på och hur lång tid de har kvar. Här jämförs även de insamlade id-korten med personen som sitter och gör provet och med den digitala bild alla måste ta första gången de skriver provet. Även namnteckningar jämförs – allt för att säkerställa att det är rätt person som sitter och skriver provet.

Dessutom går provförrättaren runt i salen och tittar noga så att inga otillåtna hjälpmedel används, berättar Rome Gürsac.

– Det vi kikar efter är dels om någon ser ut att fippla med något, som en fusklapp till exempel. Men oftast är fusket mer avancerat än så, och därför kollar vi noga efter hörsnäckor eller kameror på bröstet.

Fusk på teoriprovet förekommer, även om det inte är vanligt. Mellan mars 2020 och januari 2022 anmäldes 300 personer för fusk på teoriprovet för behörighet B. Jämfört med det totala antalet som gör proven är det en mycket liten andel. Bara under 2021 skrevs 427 000 prov för B-­behörighet.

Men Södertälje tillhör de orter som sticker ut i statistiken, enligt personalen. Sedan teoriprov började erbjudas här i lokalerna i maj 2020 har över 25 fuskare tagits på bar gärning.

Just nu finns det ingen som helst misstanke om fusk i salen, så Rome Gürsac lämnar sin kollega ensam och ansluter till receptionen där Lisa Lundqvist och Maya Ameen, även de provförrättare och kundtjänsthandläggare, sitter.

På en skärm visar de bilder på några av de fuskhjälpmedel de har stött på under de senaste åren. Bland annat en knappnålsstor kamera som gömde sig i ett pyttelitet hål i ett emblem på en tröja. Kameran sände live till någon som satt nere på stan och gav svaren på frågorna till provdeltagaren via hörsnäckor som personen kunde dölja under Trafikverkets egna hörlurar.

Ett tecken på att någon har en kamera på sig är att personen sitter oerhört stelt och stilla. Men det gäller att vara försiktig med sina misstankar eftersom ett sådant beteende likaväl kan handla om nervositet eller en fysisk åkomma, poängterar Lisa Lundqvist.

När provförrättaren i provsalen misstänker att något inte står rätt till, kontaktas en kollega i receptionen på Skype, som med kameror inne i salen kan zooma in på personen och titta noggrant.

– Kamerorna är otroliga, man kan zooma in så nära att det går att se minsta dammkorn på någons tröja, säger Rome Gürsac.

Om de upptäcker fusk, ringer provförrättarna i Södertälje till Polisen.

– De vill helst ta personen på bar gärning, så vi låter dem sitta kvar tills polisen kommer, berättar Maya Ameen.

Hon poängterar att förarprovskontoret i Södertälje har ett mycket bra samarbete med Polisen och att de tillsammans kommit fram till den ordningen. Men provförrättarna har befogenhet att själva avvisa personer som ertappats med otillåtna hjälpmedel.

För att få bukt med fusk på prov inom transportområdet har regeringen beslutat om en förordningsändring som från och med årsskiftet gör det möjligt för Trafikverket att stänga av fuskare i ett eller två år.

”Fusk vid till exempel förarprov är ett hot mot trafiksäkerheten och det ska vara kännbart för den som på olika sätt försöker vilseleda vid provet”, framhöll infrastruktur- och bostadsminister Andreas Carlson i ett pressmeddelande i samband med att beslutet togs i mitten av november.

Sedan dess har Trafikverket arbetat hårt för att hinna skapa rutiner för hur avstängningarna ska prövas och genomföras, berättar Cecilia Borgljung, chef för verksamhetsutveckling och förvaltning på Trafikverket Förarprov.

– Men vi har jobbat på jättebra och har en rutin på plats, säger hon när Publikt talar med henne på telefon 2 januari, dagen efter att de nya reglerna trätt i kraft.

Den som ertappas med att fuska kommer precis som tidigare att avvisas, antingen av provförrättaren eller av polis. Det nya är att provförrättaren därefter ska skriva en tjänsteanteckning med så detaljerad information som möjligt om händelsen.

– Sedan går ärendet vidare till en handläggargrupp centralt på Förarprov som gör en snabb utredning och beslutar om avstängning, berättar Cecilia Borgljung.

Första gången varar avstängningen i ett år. Skulle personen fuska på nytt kan det bli tal om två år. Ett beslut om avstängning går att överklaga och det är först när ett eller flera fall har prövats i förvaltningsrätten som Trafikverket kan få klarhet i exakt vad som krävs för att stänga av en person.

– Det återstår att se hur förvaltningsrätterna ser på detta. Tiden fram till att vi får praxis kommer att vara en läroperiod där vi får prova oss fram. Det ska bli spännande att se vad regelverket kommer att leda till. Förhoppningen är så klart att det hårda straff som en avstängning innebär ska avskräcka från fusk, säger Cecilia Borgljung

Provförrättarna i Södertälje är överens om att regeländringen är bra. Tidigare blev personer som ertappades med att fuska bara ”spärrade”, vilket innebar att de inte kunde boka tid för nytt prov på webben utan var tvungna att ringa kundtjänst.

– Fusk är ett brott och det ska få konsekvenser. Att de som försöker fuska här inte är välkomna tillbaka på ett tag känns bra, det höjer statusen på vårt jobb på något vis, säger Lisa Lundqvist.

Men varken hon eller kollegorna anser att möjligheten att stänga av personer som ertappats med otillåtna hjälpmedel kommer att påverka deras egen arbetsmiljö i någon större utsträckning. De har aldrig känt sig hotade eller rädda när de upptäckt att någon fuskat.

– Fusket är ju inte är riktat mot oss personligen. Jag har aldrig känt mig utsatt, säger Rome Gürsac och poängterar att det härliga med jobbet är alla trevliga, glada och uppskattande människor hon träffar varje dag.

Även trafikinspektör Hans-Peter Cleve känner sig trygg i sitt jobb, delvis på grund av sin långa erfarenhet. Han har inte råkat ut för några allvarliga hot eller våldsamma situationer på senare år.

Under 2022 rapporterades sammanlagt 53 incidenter gällande hot och våld på Trafikverket Förarprov i hela Sverige, enligt statistik från myndigheten. Det kan ställas i relation till att det totalt genomfördes 1 027 779 prov förra året. Året innan rapporterades 98 incidenter på 1 044 005 genomförda prov.

En stor del av de inrapporterade incidenterna handlar om kunder som blivit aggressiva när de blivit underkända på körprovet och hotat personalen verbalt.

Hans-Peter Cleve har kollegor som fått höra ”Jag vet var du bor” och liknande hotfulla saker, berättar han.

– Det kan ju vara oerhört psykiskt påfrestande, speciellt för den som inte har så lång erfarenhet. Jag tycker att det kunde vara en idé att se över möjligheten att stänga av personer som visar aggressivitet och hotfullhet också.