"Släpp in dom"
Alla människor tänker i termer av ”vi och dom”. Det kan leda till att vi diskriminerar, ofta utan att veta om det. Länsstyrel-sen i Stockholms län arbetar därför aktivt för att göra de anställda medvetna om sina fördomar.
– Det har varit tydligt vid rekryteringar att man söker dem som är lika en själv, som man är trygg med. Man går på magkänsla. Men det finns en växande medvetenhet om att mångfald är viktigt.
Det säger Malin Mattson, ansvarig för mångfaldsfrågor på personalavdelningen vid Länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelsen har under lång tid arbetat för en större etnisk mångfald på arbetsplatsen.
En central fråga har varit att undvika omedveten diskriminering vid rekryteringar. Platsannonser sprids bredare, bland annat till invandrarföreningar och internationella caféer. I annonserna nämns att man vill ha anställda med olika bakgrund och att man värderar kulturkompetens och språkkunskaper.
Strukturerade intervjuer
–Sådana kunskaper ser vi som en »bonuskompetens« vid sidan av de ordinarie kompetenskraven för jobbet, säger Malin Mattson. Om man kan fem– sex språk är det en oerhörd tillgång.
Intervjuerna är strukturerade, vilket minskar risken att personer som uppfattas som annorlunda får andra frågor och därmed ges sämre förutsättningar.
–Det är lätt hänt att man fattar tycke för någon redan vid kaffeautomaten, när man börjar prata om sådant som golf och sommarstugan, påpekar Malin Mattson.
En uppgift för personalavdelningen har varit att ställa obekväma frågor när man tycker sig se att nyanställningar sker på ett slentrianmässigt sätt.
–Om någon säger att »det känns inte rätt« kan vi fråga mer om vad som kändes fel, exemplifierar Malin Mattson. Oftast är det inte direkt diskriminering, utan ett motstånd mot förändringar.
Motståndet är inte enbart riktat mot människor med annat etniskt ursprung.
–Det kan vara en grupp kvinnor som tycker det är bra som det är och vill rekrytera en kvinna till, medan jag argumenterar för en man. Mångfald kan ge dynamik och spänning, och det är oftast det som leder till utveckling.
Långt kvar till målet
Länsstyrelsen har låtit Statistiska centralbyrån, SCB, mäta andelen anställda som själva är födda utomlands eller vars båda föräldrar är det. Mellan 2005 och 2006 ökande andelen från elva till tolv procent. Målet är cirka 20 procent, för att motsvara befolkningens sammansättning.
Mångfaldsarbetet har varit en långsamt verkande påverkansprocess och har krävt många små beslutssteg. Ledningen har varit pådrivande och stött personalavdelningens strävan att uppmärksamma chefer och medarbetare på frågan. De fackliga organisationerna har också engagerats och sitter med i länsstyrelsens mångfaldsråd.
–Detta är en viktig fråga. Det handlar om människors lika värde, anser Anne-Jeanette Johansson, STs sektionsordförande.
Stimulans för facket
Hon tycker att den ökande etniska blandningen också har gett nya infallsvinklar i det fackliga arbetet.
–Min närmaste rumsgranne kommer från Iran och är med i ST. På medlemsmöten har han tagit upp demokratifrågor och talat om värdet av att vara med i facket. Det är mycket vi tar för självklart här som inte är det för honom.
Göran Andersson på miljöinformationsenheten är också glad över förändringen. Han är uppvuxen i Stockholmsförorten Flemingsberg, där det finns många nationaliteter, och han noterade den homogena svenskheten när han började på länsstyrelsen för omkring tio år sedan.
–Det var en påtaglig slagsida. Men nu har tre i vår lilla grupp på fem personer en »annan bakgrund« – två har utländsk bakgrund och en har ett handikapp. Vi blir duktigare på det viset, man ser saker på ett annat sätt. Det har blivit roligare på jobbet också, med mycket mer diskussioner och debatt.
Olika slags diskriminering
De senaste åren har mångfaldsperspektivet på länsstyrelsen vidgats. Man talar om annat som man ofta blir diskriminerad för, såsom funktionshinder eller sexuell läggning, och dessutom om olikheter i värderingar, bakgrund och intressen.
Länsledningen, andra chefer och omkring 200 medarbetare har gått en utbildning i »Olikhet som tillgång«. Syftet har varit att öka öppenheten och därmed röja undan fördomar av olika slag som arbetskamrater kan ha mot varandra.
–Vi vill att alla ska kunna identifiera sig med detta och se det som något positivt. Det är ett långsiktigt arbete. Det går inte alltid att mäta fördomar och hur de förändras, men vi märker på människor att det händer något, säger Malin Mattson.
