»Vi som politiker måste stå upp för våra grundlagar.«

FÖRDJUPNING: TRYCKFRIHETSFÖRORDNINGEN 250 ÅR2016-12-13
Justitieminister Morgan Johansson är stolt över den svenska öppenheten och beredd att värna den inom EU. Han ser bara ett hot: »Att beslutsfattare och politiker inte orkar stå upp för den. Vi ser ju hur det offentliga samtalet snävas in på flera håll i Europa«.

Tema: Tryckfrihetsförordningen 250 år

Under det svenska ordförandeskapet i EU 2001 var Britta Lejon demokratiminister och Morgan Johansson hennes statssekreterare. Att EU då införde en offentlighetsprincip var en stor framgång, tycker han.

– Utgångspunkten för EU blev att allmänna handlingar är offentliga och sekretess undantag. Inte tvärtom, som är regel i många länder. Det var en stor framgång som befrämjar demokratin.

Nyligen lade regeringen fram en proposition om utvidgat meddelarskydd för anställda i offent­ ligt finansierade välfärdstjänster.

– Jag hyser gott hopp om att få en bred majoritet bakom förslaget. Det är viktigt att samma regelverk ska gälla, så att anställda kan avslöja oegentligheter, vanvård eller korruption.

Men varför begränsa förslaget till vård, skola och omsorg, varför inte privat anställda inom statligt finansierade verksamheter?

– Det var den gränsdragning som utredaren gjorde, men vi har en annan utredning som tittar på det.

Vad kan göras åt att chefer i offentlig verksamhet bryter mot efterforskningsförbudet?

– Lagen är glasklar, men det kan vara så att chefer inte alltid vet vilka ramar man har att hålla sig inom. Om man blir utsatt är det viktigt att direkt anmäla det. Grundlagsbrott är väldigt allvarligt.

Kan ni hävda den svenska öppenheten när EUs dataskyddsförordning snart blir allmän lag?

– Den ska verka fullt ut från maj 2018, men vi har fått skrivningar som fredar den svenska ordningen. Allt som kan påverka svenska grundlagar har redan stämts av med justitiedepartementets experter. Vi har varit med i EU i drygt 20 år och har lyckats skydda offentlighetsprincipen och rent av exportera den.

Men vad händer om EU-domstolen dömer i strid med svensk grundlag?

– Det är en hypotetisk fråga som jag inte vill spekulera i.

Vad kan regeringen göra åt hot och hat på nätet utan att inskränka yttrandefriheten?

– Vi lägger en proposition till våren där vi inför det nya brottet olaga integritetsintrång. Det innebär att det blir straffbart att sprida integritetskänsliga bilder och uppgifter på nätet. De gamla förtals- och ärekränkningslagarna är från tiden med skvaller på bygden. Sådant glömde folk, eller i värsta fall kunde man flytta. Men du kan inte flytta från internet och nätet glömmer aldrig. Vår avsikt är att modernisera lagen och ta itu med problem som kan förstöra livet för de drabbade.

Är det inte dags för en regel som tvingar myndigheter att lämna ut handlingar digitalt?

– Kanske det, jag tittar gärna på det. Men i vissa fall måste uppgifter maskas av integritetsskäl, och det kan vara svårare att göra digitalt.

Hur tycker du att offentlighetsprincipen utvecklats på senare år, har det inte blivit många fler inskränkningar än utvidgningar?

– Det är väl snarare så att digitaliseringen har gjort det lättare att få information i dag. Jag har ju själv varit journalist på tidningen Arbetets tid och minns hur vi satt och ringde runt för att jaga uppgifter. I dag är det betydligt vanligare att uppgifter läcks till medierna. Vi som är politiker får vänja oss vid det och räkna med att det mesta läcker ut.

Hur ser du på förslaget att skärpa sekretessen för myndighetsanställdas personnummer?

– Vi tittar på förslaget nu, men har inte satt ned foten ännu. Kritiken hos remissinstanserna var ju ganska stor och det är klart att vi väger in den.

Hur ser du på framtiden för tryckfriheten och offentlighetsprincipen?

– Det som sker på många håll i Europa är oroande. Därför måste vi som politiker stå upp för våra grundlagar. Vi ska vara stolta över tryckfrihetsförordningen och det är bra att den nu uppmärksammas.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.