Hen är mycket välkommen till Publikt

KRÖNIKA: CHEFREDAKTÖREN 2015-04-15
Ordet hen väcker känslor, men har nu etablerat sig i flera sammanhang och i Svenska Akademins ordlista. Det är dags att också hälsa hen välkommen till Publikts spalter. Det skriver chefredaktör Alexander Armiento i en krönika.

De flesta nya ord i vårt språk är ganska okontroversiella. Det hördes inga protester när Svenska Akademien i förra utgåvan av sin ordlista tog med chatt, dejt och spets­kompetens. Inte heller mötte nolltolerans, retro eller oflyt några invändningar. 

Ordet hen är annorlunda. Det väcker känslor – vilket säkert är skälet till att medierna uppmärksammade att det skulle finnas med i ordlistans nya upplaga.

Förespråkarna konstaterar att det är praktiskt när man inte känner till eller inte vill tydliggöra könet på en person – eller då någon själv vill kallas hen. Men trots detta har ordet mötts av en enveten och bitvis högröstad motståndsrörelse, som inte nöjt sig med att vägra att ta ordet i sin mun utan också velat hindra det från att få officiellt erkännande. 

I teorin har jag hela tiden tyckt att ordet hen är en toppen­idé. Det berikar vårt språk och gör många meningar mindre krångliga. Men jag har haft svårt att själv börja använda det. Och i texter i Publikt har vi avvaktat med att släppa in hen innan det blivit etablerat på allvar.

Ord som han och hon är grundläggande språkliga bygg­stenar som vi använder varje dag. Att vänja sig vid en ny sådan byggsten kan vara svårt, och några hen-motståndare vill nog helt enkelt slippa. 

Ibland hörs också andra argument. Som att hen-användningen skulle vara ett uttryck för att »män inte längre ska få vara män och kvinnor kvinnor«. De som tycker att detta är ett problem och befarar att ett nytt pronomen riskerar att förvärra saken, skulle måhända lugnas om de fick diskutera sina farhågor med finsktalande. För trots att finskan helt saknar skilda ord för han och hon verkar könsroller finnas även i vårt östra grannland. 

En ännu mer långsökt anklagelsepunkt mot hen är att det betyder höna på engelska. Men om vi vill undvika ord som betyder något annat på engelska borde vi kanske börja i en annan ände. Med fart, kanske?

Det är också svårt att se att hen, som Ebba Witt-Brattström hävdat, skulle skymma kvinnorna om det börjar använ­das i lagtexter och officiella dokument. Kanske är tanken att det blir tydligare att regenten kan vara en kvinna när regerings­formen talar om »han eller hon« än om där i stället stod hen. Men skymmandet av kvinnor kan i alla händelser inte bli värre än vad som redan är fallet i många andra lagar – i exempelvis medbestämmandelagen är arbetstagaren bara en han.

Andra dokument går språkliga omvägar med en rätt styltig prosa som följd. Fackförbundet STs stadgar lyckas faktiskt undvika att använda såväl han som hon en enda gång. Byggnads har valt en annan väg, och skrev förra året in hen i sina stadgar.

Hen har inte bara dykt upp i den fackliga världen, utan också i domar, riksdagsanföranden och andra officiella sammanhang. Och nu finns hen alltså i den i dagarna utkomna nya upplagan av Svenska Akademiens ordlista. Det är helt enkelt dags att hälsa hen välkommen – även till Publikts spalter.

Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.