Gör teater om fångarna som blev kvar

KULTUR: TEATER2017-03-28

Det går att fängsla enskilda journalister, men inte att stoppa det fria ordet. Det säger Martin Schibbye, som under våren turnerar med föreställningen Kality för att sprida journalisters berättelser från det etiopiska fängelset där han själv har suttit fången.

Av:  Birgitta Haglund

När journalisten Martin Schibbye och fotografen Johan Persson tillfånga­togs och fängslades i Kality var det många i Sverige som engagerade sig. För de två hade fängelsevistelsen kunnat sluta med döden, men efter 438 dagar blev de benådade. Efter frisläppandet skrev de en bok om sina erfarenheter.

Andra journalister sitter fortfarande kvar i fängelset. Nu debuterar Martin Schibbye på teaterscenen genom att tillsammans med den övriga ensemb­len berätta dessa journalisters historier i Riksteaterns uppsättning Kality.

Vi har slagit oss ned i köket på kontoret där Blank Spot Project håller till. Det är ett projekt som Martin Schibbye driver tillsammans med Nils Resare, och där de genom medborgarfinansiering bevakar världens »blinda fläckar«. Samma ambition som 2011 förde Schibbye och Persson till Etiopien.

– I Kality slogs jag av hur många etio­piska journalister som satt fängslade. Det fanns en yrkesstolthet bland dem som jag smittades av. De kan fängsla oss, men de kan aldrig ta ifrån oss journalistrollen. Det fria ordet tar sig alltid ut på något sätt.

När han tänker tillbaka på sin tid i fängelset var det som påverkade honom mest rädslan för att tala, övervakningen, rapporteringen och att vara berövad sin yttrandefrihet.

– Man började censurera sig själv. Jag kunde vakna kallsvettig på nätterna och vara rädd att jag sagt något dumt om regimen i sömnen. Plötsligt förstod jag vad rädslan för att uttrycka sig gör med vardagen och med alla mänskliga relationer. Fängelset var byggt av rädsla, men journalisterna i Kality vågade trotsa den.

I dag sitter 16 journalister fängslade där, tre gånger så många som under hans tid. I Etiopien råder det numera undantagstillstånd och bristen på demo­krati och pressfrihet är skriande.

– Utvecklingen har gått åt helt fel håll. Samtidigt hör vi inte så mycket om detta, för de som hade kunnat rapportera om det är fängslade. Varför talar vi inte om detta hela tiden? frågar Martin Schibbye med glöd i rösten.

När han luftade sin frustration för Måns Lagerlöf, teaterchef på Riks­teatern och uppsättningens regissör, växte idén om ett samarbete fram.

– I en tid när politiken och journalistiken blir alltmer teatralisk kanske teatern skulle kunna bli mer journalistisk. Vi hade ett spännande samtal om detta.

Martin Schibbye hoppas på att föreställningen ska väcka en diskussion om pressfrihet och en känsla av solidaritet med de journalister vars berättelser publiken får ta del av. De har alla passerat Kali­ty, eller är kvar där.

– För mig handlar det också om att hålla löftet jag gav till mina medfångar att berätta om vad jag har sett. Jag vill sätta en stor teaterstrålkastare på det där fängelset, så att de som sitter där känner sig sedda. Jag vet ju själv vad det betydde, att inte vara bortglömd.

Manuset bygger på de frågor Martin Schibbye skickade till journalisterna efter sin tid i fängelset, både personliga och yrkesmässiga. Svaren han fick tillbaka beskriver han som hoppfulla, fyllda av människans förmåga att hitta ljuspunkter i mörkret.

– Sedan finns det en mörk humor i många av texterna också. Det är oerhört modiga berättelser från ett land där det är kriminaliserat att vara journalist.

Han ska läsa dessa texter på scen, och även ett par egna, tillsammans med skådespelarna David Lenneman och Angelica Radvolt samt en lokal reporter från varje ort de spelar på.

– De här reportrarna kommer att utsättas för förhörsliknande situationer, som dem man råkar ut för i Kality.

Tanken med att använda svenska loka­la reportrar är att ge en känsla av att det kan uppstå problem med pressfriheten även i Sverige.

Att finansiera journalistiken är i dag en stor utmaning, menar Martin Schibbye. Blank Spot Project har valt att använda sig av crowdfunding – bidrag från läsarna. De inriktar sig på grävande reportage från världens »under­bevakade områden«.

– Nu har vi också börjat titta på Sverige, för det finns vita fläckar även här.

Han pekar på att det numera saknas lokala medieredaktioner i många svenska kommuner.

På ett sätt är situationen för yttrande­friheten otroligt bra i dag, anser Martin Schibbye, eftersom digitaliseringen ger många en möjlighet att göra sig hörda.

– Men situationen för pressfriheten är alarmerande dålig, det är fruktansvärt i många länder. Aldrig tidigare har så många journalister kidnappats, fängslats eller skjutits ihjäl. Det vi alla kan göra är att lära oss namnen på de tillfångatagna journalisterna, påminna oss om att de är människor av kött och blod.

»Jag vill sätta en stor teaterstrålkastare på det där fängelset, så att de som sitter där känner sig sedda«, säger Martin Schibbye om de frihetsberövade journalisterna, vars namn projiceras på honom och skådespelarna Angelica Radvolt och David Lenneman.
Bild: Jonas Jörneberg
»Jag vill sätta en stor teaterstrålkastare på det där fängelset, så att de som sitter där känner sig sedda«, säger Martin Schibbye om de frihetsberövade journalisterna, vars namn projiceras på honom och skådespelarna Angelica Radvolt och David Lenneman.

Satt 438 dagar i etiopiskt fängelse

  • Riksteaterns uppsättning Kality, i regi av Måns Lager­löf, är Martin Schibbyes debut på teaterscenen. Premiären äger rum 4 april på Södra teatern i Stockholm. Därefter turnerar föreställningen på sexton orter runt om i Sverige i april och i början av maj.
  • Martin Schibbye är frilansjournalist. 2011 greps han och foto­grafen Johan Persson i Etiopien, miss­tänkta för terrorbrott. Efter 14 månader benådades de. De berättade om fängelse­vistelsen i boken 438 dagar – vår berättelse om storpolitik, vänskap och tiden som diktaturens fångar.
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA