Modig Selma Lagerlöf skildras i julsatsning
Filmarna Kristina Lindström och Ulrika Nulty vill uppdatera bilden av Selma Lagerlöf som en sagotant med vit knut. I en kommande dokumentär skildrar de en normbrytande kvinna som praktiserade yoga, skrev passionerade kärleksbrev och omgav sig med ett kvinnouniversum.
Kristina Lindström och Ulrika Nulty rör sig raskt genom tv-husets korridorer. De har en kort paus från klippningen av dokumentären Selma Lagerlöf, tiden börjar bli knapp. Två fullmatade timmar och ändå har de fått välja bort.
– Vi har fortfarande inte fått med fostersonen, konstaterar Ulrika Nulty.
Det var när hon läste en kurs i teologi och religionshistoria som Ulrika Nulty återupptäckte Selma Lagerlöf. Författarens epos Jerusalem fanns med på läslistan.
– När jag läste om Jerusalem i vuxen ålder kände jag – vilken extremt stark historia det här är, kärlekshistorien och de oväntade vändningarna. Vilken story. Som en Netflix-serie, jag kan inte sluta läsa för det är så jäkla spännande.
De två filmarna har levt tätt intill Selma Lagerlöf och hennes författarskap i ett och ett halvt år. De är själva förvånade över att de inte har tröttnat – varken på henne eller hennes verk – och säger att de ständigt hittar nya bottnar.
– Hon är extremt nyfiken på allt som är nytt. Hon skaffar tidigt telefon och bil. Hon hade med sig kamera på sina resor och plåtade jättemycket. Hon är hela tiden i framåtrörelse, säger Kristina Lindström.
Det är den moderna Selma Lagerlöf, som gör revolt mot sin pappa, som reser till Köpenhamn och klipper håret kort som filmarna har velat skildra. Hon som på 1920-talet får höra talas om en indisk lära och börjar med yogaandning.
– Jag tror att filtret som ligger mellan henne och oss i dag är Nils Holgersson. Att man kopplar henne väldigt mycket till det verket och att hon blir den här präktiga lärarinnan. Men det var ju den enda bok hon skrev för barn, säger Ulrika Nulty.
Selma Lagerlöf visste redan tidigt att hon var ämnad för någonting stort. Med sin debutroman Gösta Berlings saga dök hon upp från ingenstans och skakade om den manliga kultureliten. I ett brev till vännen och författarkollegan Verner von Heidenstam förbryllas kritikern Oscar Levertin över denna originella och nyskapande berättelse, skriven av ”en liten skolmamsell, en liten en”.
”Hon bygger varaktiga relationer med andra kvinnor och skapar en kvinnovärld som hon aldrig riktigt lämnar.”
Ulrika Nulty, filmare
Men Gösta Berlings saga var inte något naivt verk som råkade ligga rätt i tiden. Några år innan debuten hade Selma Lagerlöf tagit examen vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm. Under studietiden och som lärare vid flickskolan i Landskrona hade hon, utöver att skaffa sig en gedigen utbildning, knutit kontakt med andra intellektuella yrkeskvinnor. Flera av dem höll hon kontakt med livet ut.
– Hon bygger varaktiga relationer med andra kvinnor och skapar en kvinnovärld som hon aldrig riktigt lämnar. Männen får komma på besök men hon gör dem inte till norm, säger Ulrika Nulty.
På Kungliga biblioteket i Stockholm finns över 40 000 brev bevarade som har skickats till eller från författaren.
– Breven visar att det här är intellektuella kvinnor som lever mitt i sin samtid och diskuterar den, säger Kristina Lindström.
Brevväxlingen mellan Selma Lagerlöf och hennes två kärlekar, Sophie Elkan och Valborg Olander, spelar en viktig roll i dokumentären. Filmarna har byggt upp ett rum, en Selmavärld, där stycken ur författarens brev och verk gestaltas av skådespelare.
– Vi tar autentiska citat och sätter dem mot varandra, och då händer det någonting. Det blir mänskligt och relaterbart på ett annat sätt än när det bara är en röst som berättar, säger Ulrika Nulty.
Breven till och från Sophie Elkan och Valborg Olander offentliggjordes först 50 år efter Selma Lagerlöfs död och fick henne att omfamnas av hbtq-rörelsen.
– Det är stormande kärleksbrev. Sophie tycker att de ska bränna sina brev för att det är farligt, så det finns en anledning till att de inte blev offentliga förrän 1990, säger Kristina Lindström.
Selma Lagerlöf växte upp på gården Mårbacka i Värmland. Hennes far har beskrivits som en försupen sällskapsman som saknade förmågan att driva ett lantbruk. När Selma Lagerlöf utbildar sig till lärare är det mot sin fars vilja. För filmarna blev det en aha-upplevelse hur relationen till fadern speglas i hennes verk.
– Hon har idealiserat sin pappa, men ju mer man läser så inser man att den här destruktiva fadersfiguren finns med i nästan alla hennes verk. Man börjar fundera över hur det egentligen var. P.O. Enquist har skrivit en lång text där han kallar Selma för medberoende, säger Ulrika Nulty.
När Selma Lagerlöf har blivit en etablerad författare köper hon tillbaka Mårbacka som familjen har tvingats sälja. Ett par år senare tilldelas hon som första kvinna Nobelpriset i litteratur och ges tillträde till sammanhang dit kvinnor inte har varit välkomna. Ulrika Nulty säger att de hela tiden har fått påminna sig om hur oerhört modern Selma Lagerlöf var.
– Hon verkar i en tid då det fortfarande finns så mycket motstånd. Hon har inte rösträtt förrän hon är över 60 år.
– Och då är hon redan Nobelpristagare och invald i Akademien, säger Kristina Lindström.
Ny dokumentär visas i mellandagarna
- Selma Lagerlöf föddes i Värmland 1858 och dog 1940. 1909 fick hon som första kvinna Nobelpriset i litteratur.
- Dokumentärserien om hennes liv och verk sänds i SVT 27 och 28 december.
- Ytterligare tre fördjupande delar med fokus på skräck och gotik, Selma och filmen samt verket Jerusalem visas i januari på SVT Play och UR Play.
