Att organisera och påverka är lika viktigt i dag

LEDARE2015-12-09
Dagens fackliga rättigheter är resultatet av facklig styrka och målmedveten kamp. Ett exempel är de offentliganställdas förhandlings- och strejkrätt, som i dagarna fyller 50 år.

På nyårsdagen kan Sveriges statsanställda fira ett viktigt jubileum. Då är det 50 år sedan de fick förhandlings- och strejkrätt – två grundläggande fackliga rättigheter som många i dag tar för givna. Tack vare den lag som trädde i kraft 1 januari 1966 har STs medlemmar på myndigheterna möjlighet att påverka sina löner och villkor och slipper vara utlämnade åt arbets­givarnas välvilja.

I detta nummer berättar Publikts Ann Dahlin om det långa och målmedvetna fackliga arbete som krävdes för att åstadkomma det genombrottet. Det är en viktig men ganska okänd del av vår moderna historia.Arbetare som i början av förra seklet kämpade för, och efter hand erövrade, fackliga rättigheter banade med sina insatser väg för andra grupper. Men det krävdes många år av fortsatt kamp innan alla anställda fick lagens stöd för sina krav att få förhandla om anställningsvillkor och sluta kollektivavtal. De privat­anställda tjänstemännen fick vänta till 1936. För tjänstemännen inom stat, landsting och kommuner skulle det alltså dröja ända till 1966. Och först 1977 fick de rätt att förhandla om alla villkor i anställningen.

Dessa rättigheter är således inte särskilt gamla. I ett globalt perspektiv är de än i dag långt ifrån självklara. Det finns en internationell konvention som skyddar rätten att organisera sig fackligt inom offentlig sektor, men många länder har inte ratificerat den. Publikt har i flera reportage från andra delar av världen – exempelvis Sydkorea – berättat om fackförbund för myndighetsanställda som inte får sluta kollektivavtal. De senaste åren har den internationella finanskrisen dessutom fått regeringar i flera länder att ensidigt fatta beslut som försämrat villkoren för statligt anställda.

I berättelsen om hur svenska offentliganställda tillkämpade sig fullvärdiga fackliga rättigheter framstår två faktorer som särskilt viktiga för framgången. Den ena var den breda fackliga organisering som tog avstamp i bildandet av TCO 1937 och som genom att mobilisera tjänstemännen satte kraft bakom deras ord. Den andra var det uthålliga och effektiva påverkansarbetet, där goda argument och nära kontakter med de politiska beslutsfattarna bidrog till att så småningom övervinna motståndet.

Dessa två strategier, organisering och påverkansarbete, är lika viktiga för den fackliga rörelsen i dag och i morgon – oavsett om det handlar om att försvara vunna segrar, som förhandlings- och strejkrätten, eller att uppnå nya.
ST bör under det kommande året uppmärksamma och fira det historiska jubileet. Men det viktigaste är att fortsätta arbetet med att stärka organisationen genom att värva medlemmar, liksom arbetet med att påverka beslutsfattarna genom att vässa och ge spridning åt sina argument. På så sätt läggs grunden för nya fackliga framgångar – som kan ge fler jubileums­år att fira i framtiden.  

Alexander Armiento
chefredaktör

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.