En seger för välfärden

LEDARE: LEDARE JAN-ÅKE PORSERYD2003-12-03
Av:  Jan-Åke Porseryd

Det breda folkliga stödet för en välutbyggd välfärd i Sverige består.

En rad undersökningar har under senare år visat att de flesta är beredda att lägga mer skattepengar på framför allt sjukvård, äldreomsorg, pensioner och skolan.

Resultatet av höstens val stärker utan tvivel den bilden; det måste tolkas som ett klart och otvetydigt stöd för ökade samhällsåtaganden på viktiga områden.

De tre partier som under den gångna valperioden bildat underlag för s-regeringen – socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet – ser ut att komma kunna samarbeta även de närmaste åren.

De tre partierna har alla uttalat sig för en satsning på generell välfärdspolitik framför allmänna skattesänkningar.

De säger ja till en kraftfull offentlig sektor med fler anställda i vården och skolan, nej till långtgående privatiseringar och nej till stora löneskillnader på arbetsmarknaden.

De utgör samtidigt ett värn för löntagarnas intressen i synen på kollektivavtal och arbetsrätt. ”Arbetsrätten är en central grundpelare i samhället”, sa till exempel Göran Persson i Statstjänstemannens utfrågning av partiledarna inför valet.

Även för väljarna var de traditionella välfärdsfrågorna viktigast inför partivalet. Skola och sjukvård stod i särklass – och med en kraftig uppgång jämfört med förra valet – för väljarnas intresse. Därefter kom ekonomi, äldreomsorg, barnomsorg och sysselsättning.

S, v och mp fick i valet stöd av en klar majoritet av väljarkåren, av nära 60 procent av TCO-medlemmarna, av över 60 procent av de offentliganställda och av nära 80 procent av LO-väljarna, visar Sveriges Televisions vallokalundersökning.

Samtidigt stöddes de av nära 60 procent av förstagångsväljarna, vilket indikerar att det finns ett brett stöd för välfärdsfrågorna också bland ungdomen. Tvärtemot vad åtskilliga arbetsgivarföreträdare och så kallade framtidsforskare påstått.

Ett tecken på uppslutningen kring välfärden är också att det parti som ville sänka skatterna mest – med hela 130 miljarder kronor,  som ville dra ned på offentlig verksamhet och sälja ut mängder av gemensam egendom, d v s  moderaterna, blev valets stora förlorare.

På orter där moderaterna tidigare styrt och sänkt skatten, väntar nu skattehöjningar  från den nya majoritetens sida –  just för att slå vakt om välfärden och de offentliga tjänsterna.

ST är partipolitiskt obundet – det är angeläget att slå fast – men det förtjänar ändå att påpekas att de tre samarbetspartiernas synsätt ligger nära STs och offentligfackens inställning i centrala välfärdsfrågor.

För ST blir det därför nu extra viktigt att utifrån fackliga utgångspunkter bevaka att de tre partierna i en trolig gemensam majoritetsställning lever upp till löftena.

Detta är en ledartext. Den speglar ledarskribentens personliga uppfattning.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.