Allvarlig JO-kritik mot Kriminalvården

KRIMINALVÅRDEN2020-05-13
Justitieombudsmannen, JO, riktar allvarlig kritik mot Kriminalvårdens transportorganisation för att den inte svarat upp mot behovet att bistå bland annat Polisen med akuta transporter.

Från 1 april 2017 är Kriminalvården skyldig att på begäran bistå andra myndigheter med transporter. Utöver Polisen och Säkerhetspolisen gällde skyldigheten bland annat Migrationsverket och Statens institutionsstyrelse, SiS. Även vårdinrättningar kan begära hjälp med att transportera patienter i psykiatrisk tvångsvård eller rättspsykiatrisk vård, konstaterar JO.

Men i december 2017 beslutade Kriminalvården att transporter på uppdrag av Polismyndigheten bara skulle utföras i den utsträckning som den rådande transportkapaciteten medgav. Enligt Kriminalvården var transportorganisationen inte uppbyggd för att genomföra mer än planerade inrikestransporter under dagtid.

Kriminalvården prioriterade därmed sin ordinarie verksamhet vid anstalter, häkten och frivården samt att transportera intagna. Det fanns bara ytterst begränsade resurser att bistå Polismyndigheten med att utföra transporter under den tid som Kriminalvårdens transportorganisation byggdes ut, skriver JO.

Chefs-JO Elisabeth Rynning skriver i sitt beslut att Kriminalvårdens beslut stod i direkt strid mot instruktionen för Kriminalvården, som säger att myndigheten ska verkställa bland annat de transporter som Polismyndigheten överlämnar med stöd av polislagen.

JO konstaterar också att Kriminalvårdens agerande lett till negativa konsekvenser för enskilda frihetsberövade. Hon pekar särskilt på unga omhändertagna mellan 15 och 18 år gamla, som placerats i arresten i upp till fyra och ett halvt dygn i väntan på transport till SiS institutioner.

Det dröjde ända till slutet av 2019 innan Kriminalvården och Polismyndigheten träffade en överenskommelse om inrikestransporter av frihetsberövade personer. Myndigheternas samverkan ska begränsa riskerna för att skada uppkommer för tredje man på grund av transportförseningar. Överenskommelsen gäller från 1 april 2020, skriver chefs-JO.

”Jag är medveten om att Kriminalvårdens transportorganisation inte var förberedd för den ökning av antalet transportuppdrag som bland annat polislagen medförde. Kriminalvårdens försök att hantera den problematiska situationen genom beslutet i december 2017 står emellertid i direkt strid med myndighetens instruktion”, skriver hon i beslutet.

Hon konstaterar vidare att avsikten med regeringens styrning av myndigheterna genom förordningar är att skapa tydlighet och förutsebarhet.

”Kriminalvårdens beslut, att bara utföra transporter överlämnade från Polismyndigheten i den utsträckning som transportkapaciteten enligt Kriminalvårdens uppfattning medgav det, har motverkat detta syfte och därmed en av grunderna i en rättsstat. Det har också fått allvarliga konsekvenser för enskilda frihetsberövade. Av dessa skäl förtjänar Kriminalvården allvarlig kritik för sitt agerande”, skriver Elisabeth Rynning i sitt beslut.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.