Beskedet om att fem enheter på Migrationsverket i Gävleborgs län ska läggas ned kom som en chock, berättar Elisabeth Lindström, arbetsplatsombud.
Bild: Britt Matsson
Beskedet om att fem enheter på Migrationsverket i Gävleborgs län ska läggas ned kom som en chock, berättar Elisabeth Lindström, arbetsplatsombud.

Chockbesked på Migrationsverket i Gävleborgs län

MIGRATIONSVERKET2017-12-13
Runt 100 anställda drabbas när Migrationsverket lägger ned alla enheter utom en i Gävleborgs län. ”Vi är i chock. Vi visste att det skulle bli neddragningar, men att det skulle bli i den här omfattningen hade vi aldrig trott”, säger STs arbetsplatsombud Elisabeth Lindström.

Nyligen blev det klart att antalet medarbetare inom Migrationsverkets mottagning och asylprövning ska minska med drygt 2 400 under det kommande året.

Men när beskedet om att fem enheter i Gävleborgs län –  en i Söderhamn och fyra i Gävle – ska läggas ned kom det ändå som en chock, berättar Elisabeth Lindström, som är arbetsplatsombud vid en av asylprövningsenheterna.

– Vi är bestörta, arga och bittra. Av sex väl fungerande enheter blir det bara en kvar, säger hon.

Omkring 100 personer, de flesta tillsvidareanställda, berörs av beslutet. Men hur många som kommer att varslas om uppsägning och hur många som kommer att erbjudas omplacering är oklart i dagsläget. Klart är dock att den enhet som blir kvar, förvarsenheten, inte kommer att kunna svälja särskilt många omplaceringar.

– Just nu har vi inga konkreta fakta, ingenting är förhandlat än. Ledningen kallade till förhandling, men facken ajournerade sig eftersom arbetsgivaren ännu inte har presenterat några beräkningar till grund för beslutet, säger Elisabeth Lindström.

Alla reagerar olika på beskedet, säger hon.

– Inom ST jobbar vi nu för att stötta varandra på arbetsplatserna, det gäller att vi är uppmärksamma och hjälper varandra.

Exakt när nedläggningarna sker är inte heller spikat, men det blir någon gång under våren, säger Elisabeth Lindström.

Hur känns det att gå till jobbet nu?

– Det är dubbelt. Vi är professio­nella och måna om att göra ett bra jobb, både för de sökandes skull och för vår egen skull. Men det är klart att vi pratar mycket och uttrycker vår ilska och oro sinsemellan.

Därtill finns mycket kampvilja och en hel del galghumor arbetskamraterna emellan, tillägger hon.

Personligen känner Elisabeth Lindström ett visst lugn eftersom hon har lång anställningstid bakom sig, och därmed ganska lång uppsägningstid.

– Men beslutet drabbar mig även om det sker lite längre fram i tiden än för vissa av mina kolleger. Jag är 61 år, jag hade inte tänkt byta jobb innan pensionen. Men nu får jag tänka om. Jag skulle kanske kunna tänka mig att flytta, men jag vet inte vart.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.