STs kongress hölls 5–6 oktober och var helt digital. Kongressen skulle egentligen ha genomförts i slutet av maj men blev uppskjuten på grund av coronapandemin.
STs kongress hölls 5–6 oktober och var helt digital. Kongressen skulle egentligen ha genomförts i slutet av maj men blev uppskjuten på grund av coronapandemin.

Godkänt betyg för digital kongress

ST-KONGRESS2020-10-08
Precis som flera andra fackförbund har ST för första gången provat en helt digital kongress, med 122 delegater framför varsin skärm runt om i landet. ”Det fungerade förvånansvärt väl”, anser Jeanette Väfors från Lantmäteriet, som deltog från sitt hemmakontor.

Kongressen kunde genomföras på två dagar mot normalt tre, bland annat därför att den digitala formen är tidsbesparande. Mötet leddes till stor del av den professionella möteskonsulten Anna Bergkvist.  Hon ger en eloge till delegaterna, som hon anser inställde sig vid skärmarna väl förberedda i fråga om både tekniken och kongressfrågorna.

– Ett jätteberöm! Och som beslutande organ kändes det tryggt, även om detta kanske inte var vad vi hade önskat oss.

De kongressdelegater som Publikt talat med skriver i stort sett under på den beskrivningen, även om tekniskt strul enstaka gånger satte hjärtat i halsgropen.

– Folk verkar vana vid digitala konferenser och möten, konstaterar Thomas Janson, avdelningsordförande för ST inom Regeringskansliet.

Inför kongressen hade han funderingar på hur diskussionerna skulle fungera i det virtuella rummet. Enligt Anna Bergkvist, som lett 25-30 större digitala möten, är det fler som tar till orda vid sådana möten än vid fysiska möten – samtidigt som inläggen blir kortare.

– Hur många som brukar tala vid STs kongresser vet jag inte, men inget inlägg överskred maxtiden på tre minuter.

Thomas Janson tror att aktiviteten kan bli både bättre och sämre med digitala konferenser. För dem som inte tycker om att stå i en talarstol kan det vara lättare att ta till orda vid skärmen.

– Men det förutsätter nog att man har träffats fysiskt tidigare och känner en tillit till varandra.

Lisbeth Nylund, avdelningsordförande för ST inom Sida, tycker att det gick över förväntan med tanke på alla beslut, alla som ville tala och all ny teknik som hanterades.

– Det som var lite svårt var det här med att vara i Teams men samtidigt följa planering och program och votera i Voteit. Och där gällde det att hänga med. Ska jag rösta nu? Var ska jag? Hur menar de att man ska rösta. Men det var ju första gången.

Hon tror att det digitala formatet till viss del påverkade i positiv riktning.

– Egentligen tror jag nog att det blev lättare för en del att framföra sin mening. Annars ska man resa sig upp från sin stol och promenera en lång väg och ställa sig vid ett podium och säga saker i en mikrofon. Det här var mer avslappnat för många tror jag. Och de som skötte ordförandeskapet gjorde ju det med den äran också. 

Den stora nackdelen, anser alla, ligger på det sociala planet.

– Vi kunde inte ens se alla som var aktiva och talade, konstaterar Jeanette Väfors. Sitter vi tillsammans i en lokal har man superkoll på varandra. Plus allt det trevliga med lunch och fika, när man kan knyta kontakter och skapa nätverk. Här var det inga kontakter över huvud taget.

Anna Bergkvist framhåller att de som deltar i fackliga kongresser är personer med ett starkt fackligt engagemang, som kan vara lite ensamma på sina arbetsplatser.

– Där kanske de inte alltid får den uppskattning de förtjänar. På en fysisk kongress och liknande möten får de det, och kan landa bland likasinnade.

Britta Lejon och Mikael Sandberg, numera nyvalda som ordförande respektive andre vice ordförande, tycker att den digitala formen på kongressen innebar en del förluster.

– Debatten blev något hämmad, eftersom vi inte kunde diskutera med kolleger i avdelningen på samma sätt, anser Mikael Sandberg. Och tekniskt var vi inne i flera system samtidigt, det blev lite som att halka omkring i en tvålkopp, som någon sade. Men alla fick göra de inlägg de ville, och i det stora hela fattade vi bra beslut.

Britta Lejon bedömer att det är lättare att sy ihop olika uppfattningar vid ett fysiskt möte.

– Men det gick ändå okej. Vi hade bra diskussioner, och alla var omsorgsfulla och månade om att se till förbundets bästa.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.