Kunskap ska motverka tystnadskultur
Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, arbetar med ett ramverk för att motverka uppkomsten av tystnadskulturer. En första rapport visar hur en sådan kultur kan uppstå och hur den påverkar arbetsmiljö, säkerhet, kvalitet och etik negativt.
I en text på Mynaks webbplats skriver myndigheten att en tystnadskultur innebär att flera i en grupp eller en organisation upplever att det är meningslöst, riskabelt eller direkt olämpligt att ta upp kritiska frågor. Det rör sig om ett kollektivt mönster där tystnaden har blivit norm.
Forskningen visar enligt Mynak att tystnadskultur inte alltid uppstår av illvilja. Den kan växa fram som ett sätt att hantera resursbrist, tidspress, krav på lojalitet eller ett behov av att skydda organisationens image. Men konsekvenserna kan enligt rapporten bli allvarliga.
Rapporten visar att tystnadskultur kan leda till såväl försämrad arbetsmiljö och ökad ohälsa som sämre säkerhet och ett ökat antal oönskade händelser. Den kan också innebära att fel, brister och risker inte åtgärdas och att organisationens möjligheter till lärande och utveckling försämras.
Det nya ramverket ger enligt Mynak en helhetsbild av tystnadskulturer både som fenomen och process, och kan användas som utgångspunkt för samtal om fenomenet och för det förebyggande arbetsmiljöarbetet.
Ramverket består av tre delar.
Den systemiska ansatsen lyfter fram tre element som tillsammans benämns ”tystnadstriangeln”: undanhållande (personer som inte lyfter kritiska frågor), censur (personer som tystar eller avråder andra) och dövhet (personer, ofta i ledningen, som kan agera men inte lyssnar).
Den dynamiska ansatsen förklarar varför tystnad uppstår. Fokus ligger på det gemensamma lärande som sker vid problemlösning.
Den strukturella ansatsen beskriver hur tystnaden uttrycks i kulturens olika nivåer: det översta skiktet är mest synligt och består av de delar av kulturen som kan uppfattas, observeras, kännas och höras eller läsas. I det undre skiktet finns beteenden, normer och omedvetna antaganden.
”Den här rapporten är viktig därför att forskning som behandlar tystnadskulturer och kollektiv tystnad generellt sett ofta varit otillräcklig. Den forskning som finns och används har utgångspunkt i olika discipliner och hittills har det saknats en gemensam konceptuell ram”, konstaterar Annette Nylund, projektledande analytiker på myndigheten, i texten på Mynaks webbplats.
Tidigare studier av anställdas tystnad i Sverige har enligt Annette Nylund inte behandlat tystnadskultur kopplad till arbetsplatser, särskilt inte i den omfattning som denna rapport gör. Hon framhåller också att arbetsmarknadens parter efterfrågat ett mer djupgående material.
Mynaks förhoppning är att det nya ramverket ska ge arbetsgivare och arbetstagare ett gemensamt språk och en struktur för att bättre förstå tystnadens orsaker och uttryck, och att det ska skapa förutsättningar för ett mer öppet arbetsklimat där risker fångas upp i tid, lärande främjas och arbetsmiljöarbetet stärks.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
