Lönelotsarna Lena Johansson, Anita Harriman och Marie Trollvik. Foto: Julia Ohlin.
Lönelotsarna Lena Johansson, Anita Harriman och Marie Trollvik. Foto: Julia Ohlin.

Lönelotsarna får STs arbetslivspris

LÖNER2018-12-17
Föreningen Lönelotsarna och dess grundare och frontfigurer Anita Harriman, Lena Johansson och Marie Trollvik tilldelas STs arbetslivspris 2018. "Det här priset är en enorm kick för oss, och hedrande", säger Marie Trollvik, som är föreningens ordförande.

STs arbetslivs- och demokratipris delas ut till en person eller en grupp som uppmärksammar frågor som lönepolitik, jämställdhet, mångfald och ledarskap som ST uppfattar som angelägna för att utveckla arbetslivet. Priset är på 25 000 kronor.

Den ideella föreningen Lönelotsarna består av de tre grundarna Anita Harriman, Lena Johansson och Marie Trollvik samt tre andra konsulter. Föreningens fokus är bland annat att tillhandahålla och förvalta verktyget Analys lönelots. De har också varsitt konsultföretag där de tar på sig uppdrag. I förbundets motivering till att ge Lönelotsarna årets pris står att föreningen får det "för sitt ambitiösa arbete med att kartlägga och uppmärksamma ojämlika löner mellan olika yrken och branscher”.

– Föreningen bidrar till att lyfta frågorna om saklig lönesättning och kvinnors lön på agendan. De tillhandahåller ett verktyg som är ovärderligt för parterna på arbetsmarknaden, säger STs förbundsordförande Britta Lejon till Publikt.

De första stegen mot dagens verktyg, "Analys lönelots", togs på 1990-talet, berättar Anita Harriman. Sedan dess har Arbetslivsinstitutet, olika jämställdhetsprojekt, Jämställdhetsombudsmannen och Diskrimineringsombudsmannen, DO, alla haft i uppdrag att utveckla det. Marie Trollvik, Anita Harriman och Lena Johansson har under sitt yrkesliv varit delaktiga i processen.

– Därför fick vi frågan om att ta över det från DO mot löfte att tillhandahålla det kostnadsfritt för alla arbetsgivare. Vi har moderniserat och uppdaterat hela verktyget, så det är tipptopp. Eftersom vi lagt egna pengar på det är det extra roligt att få motta priset, säger Marie Trollvik.

Verktyget Analys lönelots innehåller dels en arbetsvärderingsdel som utgår från diskrimineringslagen och tar hänsyn till kunskap, färdigheter, ansvar, fysisk och psykisk ansträngning och arbetsförhållanden, dels en lönekartläggningsdel.

Föreningen Lönelotsarna har använt verktyget för att ta fram rapporter om löneskillnader. Enligt en rapport från 2015 skulle kostnaden bli 76 miljarder kronor för att ge kvinnor i kvinnodominerande yrken samma lön för likvärdigt arbete som män i mansdominerade yrken.

En annan rapport visade att skillnaden i lön för en kvinnlig och en manlig skattehandläggare år 2015 var 2 000 kronor i männens favör. På liknande sätt låg löneskillnaden mellan en kvinnlig och manlig socialförsäkringshandläggare samma år på 3 000 kronor.

När lönerna i kvinnodominerande yrken jämförs med likvärdiga arbeten i övriga yrken är löneskillnaden 14 procent, enligt en tredje rapport.

Marie Trollvik, Anita Harriman och Lena Johansson anser att utvecklingen mot jämställda löner går alldeles för långsamt.

– Det är några tiondelar varje år, enligt Medlingsinstitutets statistik. Det här kommer absolut inte lösa sig av sig självt. Vi måste komma åt de strukturella löneskillnaderna. Trots att många anser att jobb där man tar hand om människor är viktigast, är det arbete med saker och it som lönar sig mest – och arbete med människor som lönar sig sämst, säger Lena Johansson.

Anita Harriman konstaterar att kvinnor inte bara befinner sig längst ned på löneskalan utan att lönespridningen också är mindre inom kvinnodominerade yrken:

– Det betyder att kvinnor genom en god insats inte kan påverka sin lön på samma sätt.

Hon menar att bortförklaringar av olika slag är vanliga. Allra vanligast är att förklara löneskillnaden med att hänvisa till ”marknaden”.

– Om det gäller samma arbete kan inte löneskillnaden ha med marknaden att göra. Är det en skillnad mellan två olika yrken så säger vi att arbetsgivaren måste kunna visa vad den marknadsrelaterade skillnaden är och förklara hela löneskillnaden, säger Marie Trollvik.

Det är också vanligt att man hänvisar till att mannen till exempel varit chef tidigare, alltså historiskt satta löner – eller att mannen har större ansvar.

– Att kvinnor över 50 inte har någon marknad, det har vi också hört, säger Marie Trollvik.

Alla tre efterlyser bättre kunskap om vilka mekanismer som gör att osakliga löneskillnader uppstår. En tydlig risksituation finns vid nyanställning, poängterar de.

– Arbetsgivare bör veta att det finns studier som visar att kvinnor konsekvent begär lägre lön än män. Det måste man vara medveten om och sätta rätt lön från början. Annars måste man ta från löneutrymmet efter en lönekartläggning, och det är sämre. Det här är arbetsgivarens ansvar, men facket har en viktig roll, säger Lena Johansson.

Lönekartläggning varje år

Alla arbetsgivare ska göra en lönekartläggning varje år och arbetsgivare med minst 10 anställda ska dokumentera arbetet. 
I lönekartläggningen ska löneskillnader mellan kvinnor och män i lika och likvärdigt arbete förklaras med sakliga skäl. Ett kvinnodominerat arbete och ett arbete som inte är kvinnodominerat, men som har lägre krav och högre lön ska också omfattas av arbetsgivarens bedömning.

Källa: Lönelotsarna

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.