Lyckade försök med kortare arbetstid läggs ofta ner

ALI2003-12-01
Kortare arbetstid får människor att må bättre. Men trots det läggs försök med arbetstidsförkortning ofta ner av kostnadsskäl. Det visar Arbetslivsinstitutets kartläggning.

Rapporten från Arbetslivsinstitutet omfattar tiden 2000–2003 och gäller försök med kortare arbetstid inom privat och offentlig sektor, dock inga statliga arbetsplatser.

Av den framgår att det hänt en hel del med de centrala avtalen, främst inom industrin där ungefär en miljon arbetstagare berörs.

Men besluten om att förkorta avtalen har genomgående fattats av de lokala parterna och ofta av enskilda arbetstagare, berättar Jonas Malmberg, docent i arbetsrätt.

Många försök förekommer med arbetstidsförkortningar inom den offentliga sektorn, de flesta i samband med ändrad schema läggning – man arbetar till exempel tre dagar och är ledig i tre. Eller också är försöken kopplade till ändrade drifts- och produktionsformer.

Enligt rapporten upplevs de flesta försöken positivt av de anställda men blir sällan bestående. Störst förutsättning att permanentas är det om kostnaderna kan tas igen genom ny schemaläggning som ger längre driftstider eller färre ob-tillägg.

Ett sätt att genomföra kortare arbetstid är genom lagstiftning men det är knappast aktuellt enligt Jonas Malmberg

– Arbetsmarknadens parter har under de senaste åren visat att man kan finna fungerande modeller för arbetstidsförkortning inom de sektorer där sådan efterfrågas och där man är beredd att avstå löneutrymme.

Arbetslivsinstitutet lämnar idag över sin rapport om försök med arbetstidsförkortning till regeringen. Uppdraget att göra den är en överenskommelse mellan socialdemokraterna, vänsterpartiet och miljöpartiet.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.