Nytt avtal klart för statligt anställda
Parterna är överens om ett nytt centralt avtal för statlig sektor. Siffror i avtalet och löneökningar i nivå med märket blev fackliga vinster, enligt STs förhandlingschef Åsa Erba Stenhammar, men när det gäller arbetstidsförkortningen nåddes ingen framgång.
Efter över en månad av förhandlingar är Arbetsgivarverket och Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR/S,P,O – där ST ingår tillsammans med åtta andra fackförbund – överens om ett nytt centralt avtal för den statliga sektorn.
Det tvååriga avtalet innehåller löneökningar i nivå med märket, på 3,4 procent första året och 2,9 procent för andra året, då 0,1 procent av löneutrymmet avsätts till en ökad flexpension.
Avsättningarna till flexpensionen ökar totalt från 1,5 till 1,7 procent under perioden och den andra tiondelen finansieras under det första året genom minskad avgift till Trygghetsstiftelsen. På sikt finns också en gemensam målbild på 2 procent.
Avtalsförhandlingarna har letts av STs förhandlingschef Åsa Erba Stenhammar. Inför årets avtalsrörelse lyfte hon just lönen som den viktigaste frågan.
– Förhandlingarna har varit intensiva. Jag är nöjd med att vi har kvar vår modell med siffror i oenighetsbilagan och valfriheten i förhandlingsmodell, säger hon till Publikt.
Parterna är även överens om ett utvecklingsarbete där man i fokusgrupper ska undersöka vilka utmaningar som lokala parter anser finns i tillämpningen av det centrala löneavtalet, något som varit en viktig fråga hos facken.
– Får vi en gemensam bild av verkligheten blir det också lättare att tillsammans se vilka åtgärder som behövs framåt, säger Åsa Erba Stenhammar.
Avtalet innehåller också en låglönesatsning i form av en så kallad krontalsskiva som innebär att myndigheter med högre andel låga löner procentuellt sett får bidra med mer pengar till en gemensam pott.
– Det blir som en avgift för myndigheter som har många anställda med låga löner, sedan blir det en lokal diskussion om hur pengarna ska fördelas, säger Åsa Erba Stenhammar.
Parterna har också kommit överens om en möjlighet att växla semestertillägget till tre lediga dagar genom en enskild överenskommelse. Överenskommelsen görs mellan arbetstagare och arbetsgivare och behöver vara klar senast 1 december i år för att gälla för semesteråret 2026.
I det nya avtalet förändras också mertiden för deltidsanställda. Ersättningen för den har tidigare varit lägre än för övertid, vilket missgynnat de som inte jobbat heltid och EU-domar har pekat på att det varit diskriminerande.
– Mertidsersättningen är nu borttagen, så den som jobbar deltid och överskrider sitt arbetstidsmått ska få samma ersättning för den tiden som alla som jobbar heltid och övertid.
Detta börjar gälla omedelbart för myndigheter som går direkt på det centrala avtalet. Övriga, som har haft lokala överenskommelser, ska följa principerna i det centrala avtalet men utifrån sin kontext.
Det Åsa Erba Stenhammar är mest nöjd med i det nya avtalet är förbättringarna för anställda i samband med säkerhetsprövningar.
– Det här är den tredje avtalsrörelsen vi adresserar frågan och nu får vi igenom att individer som misslyckas i säkerhetsprövning utan egen förskyllan kan komma in i omställningsavtalet och få stöd och hjälp att söka nytt jobb.
Parterna ska också starta ett nytt gemensamt arbetsområde kring säkerhet och beredskap där frågor om säkerhetsprövningar kan hanteras.
– Min förhoppning är att vi nu tar steg för att börja se individen i de här processerna, säger Åsa Erba Stenhammar.
Mest besviken är hon över att det inte gick att komma framåt när det gäller arbetstidsförkortning.
– Det är väldigt olyckligt att vi inte fick gehör för yrkandet om att tillsammans se över hur den utvecklingen ser ut i andra sektorer. Det är kunskap som vi behöver.
När det gäller distansarbete ledde inte heller förhandlingarna fram till det hon hoppats på. OFR/S,P,O hade yrkat på att det centrala avtalet skulle uppdateras och ställa krav på lokala avtal om distansarbete.
– Det här är en jätteviktig fråga och vi hade självklart velat komma mycket längre. Men det är ändå en framgång att vi ska ta fram ett stöd till lokala parter om hur man pratar om distansarbete på arbetsplatsen. Sedan är vi också överens om en partsgemensam arbetsmiljöundersökning som innehåller ett stort antal frågor om distansarbete.
En skillnad i årets avtalsrörelse jämfört med tidigare år var att OFR/S,P,O i större utsträckning samordnade sina yrkanden med de två andra fackliga organisationerna som tecknar avtal på det statliga området, fackförbundet Seko och förhandlingsorganisationen Saco-S.
– Vi hade till 75 procent likalydande yrkanden. Jag tror det kan vara svårt för många att förstå hur svårt det är att få ihop det med 30 olika fackförbund. Det har varit komplicerat men också ökat kvaliteten i vårt arbete rejält, säger Åsa Erba Stenhammar.
Avtalet gäller 1 oktober 2025 fram till den 30 september 2027.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
