Nytt avtal klart för statligt anställda
Fack och arbetsgivare är överens om ett nytt centralt avtal för den statliga sektorn. STs förhandlingschef Åsa Erba Stenhammar ser siffror i avtalet och löneökningar i nivå med märket som fackliga vinster. Men när det gäller arbetstidsförkortning nådde facket ingen framgång.
Efter över en månad av förhandlingar är fack och arbetsgivare inom staten överens om nya centrala avtal för den statliga sektorn. Det nya avtal som gäller för STs medlemmar tecknas mellan Arbetsgivarverket och den del av Offentliganställdas förhandlingsråd – OFR/S, P, O – där ST ingår tillsammans med åtta andra fackförbund. Avtalet gäller från 1 oktober 2025 till 30 september 2027.
Det tvååriga avtalet innehåller löneökningar i nivå med märket, på 3,4 procent 2025 och 2,9 procent för 2026, då 0,1 procent av löneutrymmet avsätts till flexpension. Dessa siffror gäller om de lokala parterna inte kommer överens om annat.
Avsättningarna till flexpensionen ökar från 1,5 till 1,7 procent under perioden. Under det första avtalsåret finansieras en ökad avsättning med 0,1 procentenhet genom att minska den avgift som arbetsgivarna betalar till Trygghetsstiftelsen, som arbetar med omställning på det statliga avtalsområdet. På sikt har parterna en gemensam målbild, att avsättningarna ska öka till 2 procent.
STs förhandlingschef Åsa Erba Stenhammar har lett avtalsförhandlingarna för OFR/S, P, O. Inför årets avtalsrörelse lyfte hon lönen som den viktigaste frågan.
– Förhandlingarna har varit intensiva. Jag är nöjd med att vi har kvar vår modell med siffror i oenighetsbilagan och valfriheten i förhandlingsmodell, säger hon till Publikt.
Valfriheten innebär att arbetsgivaren och OFR/S, P, O lokalt kan komma överens om att tillämpa lönesättande samtal för alla eller en grupp medlemmar, men om de inte är överens om detta förhandlas lönerna kollektivt av facket – en ordning som gällt sedan lång tid tillbaka.
Parterna är även överens om ett utvecklingsarbete där de med hjälp av fokusgrupper ska undersöka vilka utmaningar lokala parter anser finns vid tillämpningen av det centrala löneavtalet. Det har varit en viktig fråga för facken.
– Får vi en gemensam bild av verkligheten blir det också lättare att tillsammans se vilka åtgärder som behövs framåt, säger Åsa Erba Stenhammar.
Avtalet innehåller också en låglönesatsning i form av en så kallad krontalsskiva. Det innebär att medlemmar med låga löner bidrar med en större summa till den gemensamma potten än de annars skulle gjort.
– Det blir som en avgift för myndigheter som har många anställda med låga löner, sedan blir det en lokal diskussion om hur pengarna ska fördelas, säger Åsa Erba Stenhammar.
Parterna har också kommit överens om en möjlighet för medlemmar i förbunden inom OFR/S, P, O att växla semestertillägget till tre lediga dagar genom en enskild överenskommelse. Överenskommelsen görs mellan arbetstagare och arbetsgivare och behöver vara klar senast 1 december i år för att gälla för semesteråret 2026.
I det nya avtalet förändras också reglerna om mertid för deltidsanställda. Ersättningen för mertid har tidigare varit lägre än för övertid. EU-domar har slagit fast att det varit diskriminerande genom att missgynna deltidsanställda.
– Mertidsersättningen är nu borttagen, så den som jobbar deltid och överskrider sitt arbetstidsmått ska få samma ersättning för den tiden som alla som jobbar heltid och övertid, säger Åsa Erba Stenhammar.
Detta börjar gälla omedelbart på de myndigheter där det centrala avtalets regler gällt. Myndigheter där det finns lokala överenskommelser ska följa principerna i det centrala avtalet, men utifrån sin kontext.
Det Åsa Erba Stenhammar är mest nöjd med i det nya avtalet är förbättringarna för anställda i samband med säkerhetsprövningar.
– Det här är den tredje avtalsrörelsen vi adresserar frågan och nu får vi igenom att individer som misslyckas i säkerhetsprövning utan egen förskyllan kan komma in i omställningsavtalet och få stöd och hjälp att söka nytt jobb.
Parterna ska också starta ett nytt gemensamt arbetsområde hos samarbetsorganet Partsrådet, säkerhet och beredskap, där frågor om säkerhetsprövningar kan hanteras.
– Min förhoppning är att vi nu tar steg för att börja se individen i de här processerna, säger Åsa Erba Stenhammar.
Mest besviken är hon över att det inte gick att komma framåt när det gäller arbetstidsförkortning.
– Det är väldigt olyckligt att vi inte fick gehör för yrkandet om att tillsammans se över hur den utvecklingen ser ut i andra sektorer. Det är kunskap som vi behöver.
När det gäller distansarbete ledde förhandlingarna inte heller fram till det resultat hon hoppats på. OFR/S, P, O hade yrkat på att det centrala avtalet skulle uppdateras och ställa krav på lokala avtal om distansarbete.
– Det här är en jätteviktig fråga och vi hade självklart velat komma mycket längre. Men det är ändå en framgång att vi ska ta fram ett stöd till lokala parter om hur man pratar om distansarbete på arbetsplatsen. Sedan är vi också överens om en partsgemensam arbetsmiljöundersökning som innehåller ett stort antal frågor om distansarbete.
En skillnad i årets avtalsrörelse jämfört med tidigare år är enligt Åsa Erba Stenhammar att OFR/S, P, O i större utsträckning samordnade sina yrkanden med de två andra fackliga organisationerna som tecknar avtal på det statliga området, fackförbundet Seko och förhandlingsorganisationen Saco-S.
– Vi hade till 75 procent likalydande yrkanden. Jag tror det kan vara svårt för många att förstå hur svårt det är att få ihop det med 30 olika fackförbund. Det har varit komplicerat men också ökat kvaliteten i vårt arbete rejält, säger Åsa Erba Stenhammar.
ST ingår i Offentliganställdas förhandlingsråd
Den del av Offentliganställdas förhandlingsråd som ST ingår i, och som verkar på det statliga förhandlingsområdet, förkortas OFR/S, P, O. De tre sista bokstäverna står för de tre så kallade förbundsområdena: statstjänstemän, poliser och officerare.
Nio förbund ingår i förhandlingsorganisationen: ST, Officersförbundet, Polisförbundet, Försvarsförbundet, Tull-Kust, Vårdförbundet, Ledarna, Sveriges Lärare och Reservofficerarna.
Totalt representerar OFR/S, P, O. drygt 100 000 anställda.
Enligt det huvudavtal som reglerar själva förhandlingsordningen på det statliga området måste förbunden inom OFR/S, P, O. vara överens för att teckna ett avtal.
Utöver OFR/S, P, O sluter även Seko och Saco-S avtal med Arbetsgivarverket för sina medlemmar inom den statliga sektorn.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
