Partifärg avgör asylärenden i domstol

DOMSTOLAR2015-05-07

Nämndemännens politiska färg påverkar de asylsökandes möjlighet att få uppehållstillstånd i migrationsdomstolarna. Den slutsatsen dras i en studie som genomförts vid Uppsala universitet.

Asylsökandes chans att få stanna i Sverige påverkas av nämndemännens politiska tillhörighet. Det visar en studie från Uppsala universitet. Enligt doktoranden Linna Martén är det första gången någon kvantitativt undersöker hur nämndemannasystemet fungerar i praktiken.

Linna Martén har samlat in alla domar i asylfall som avgjorts med nämndemän i migrationsdomstolarna i Malmö, Stockholm och Göteborg under åren 2011 och 2013. I 95 procent av fallen (cirka 15 500 domar) har partitillhörigheten på samtliga nämndemän identifierats. I domstolen avgörs ärendena av en professionell domare och tre nämndemän. Enligt studien består de flesta nämnder av nämndemän från Socialdemokraterna, Moderaterna och ett tredje parti.

Studien visar att den asylsökande får rätt i 13 procent av ärendena. Sannolikheten att få bifall var 1,6-3.1 procentenheter högre när nämndemän från Miljöpartiet, Vänsterpartiet eller Kristdemokraterna deltog, och 2.3 procentenheter lägre när nämndemän från Sverigedemokraterna deltog. Skillnaderna är statistiskt säkerställda.

”Det här visar att det finns en slumpmässig faktor i besluten som den asylsökande inte kan påverka. En asylsökande som har tur, och exempelvis får en nämndeman från Miljöpartiet, kommer ha drygt fyra procentenheter högre sannolikhet att få asyl än någon som har otur och får en nämndeman från Sverigedemokraterna. Det är problematiskt för rättssäkerheten. Samtidigt behövs det mer forskning som undersöker hur det ser ut på andra rättsområden. Migrationsfrågan är ju en väldigt politiserad fråga”, säger Linna Martén i ett pressmeddelande.

Studien visar att det också finns tydliga skillnader mellan domare när det gäller sannolikheten att ge bifall, och att skillnaden mellan domare med låg och hög andel bifall kan vara upp emot tio procentenheter.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA