I slutet av artikeln finns detaljerad grafik över sjukfrånvaron på myndigheterna.
I slutet av artikeln finns detaljerad grafik över sjukfrånvaron på myndigheterna.

Sjukfrånvaron minskade där många arbetade hemma

SJUKSKRIVNING2021-06-15
Under pandemiåret 2020 ökade den totala sjukfrånvaron på statliga myndigheter något jämfört med föregående år. Ökningen var tydligast på arbetsplatser där det är svårare att jobba på distans. På myndig­heter med stora möjligheter till hemarbete minskade i stället sjukfrånvaron.

Efter att ha minskat tre år i rad vände sjukfrånvaron i staten något uppåt igen under förra året. För statsförvaltningen som helhet var den 3,9 procent av den tillgängliga arbets­tiden, en ökning med 0,1 procentenheter jämfört med 2019. Bland männen ökade sjukfrånvaron med 0,4 procent­enheter, medan den minskade med 0,1 procent­enheter bland kvinnorna.  

Trots att ökningen är relativt liten noterar Statskontoret i sin rapport att den bryter de senaste årens trend. Myndig­heten konstaterar att sjukfrånvaron framför allt har ökat på arbetsplatser där det under förra året var svårare för anställda att arbeta på distans.

Bland de myndigheter som Stats­kontoret definierat som ”mer platsberoende” – där det varit svårt att arbeta hemifrån – ökade sjukfrånvaron från ett genomsnitt på 3,8 procent under 2019 till 4,3 procent förra året. För myndigheter med större möjligheter till hemarbete minskade den i stället till 3,5 procent.

Av de större myndigheterna är det precis som förra året Statens institutionsstyrelse som har den högsta sjukfrånvaron – 7,8 procent, dubbelt så högt som genomsnittet. Därefter följer Kriminalvården, där sjukfrånvaron ökade kraftigt under 2020 och landade på 7,7 procent. Under 2019 var den omkring 6 procent. Båda dessa myndigheter har en låg andel anställda som haft möjlighet att jobba hemifrån under pandemin.

Enligt Anne-Chatrine Älgevik, tillförordnad enhetschef vid HR-avdelningen på Kriminalvården, är den kraftiga ökningen endast en tillfällig effekt av pandemin och myndighetens behov av att ha anställda på plats. 

– Vi visste att sjukfrånvaron skulle öka en hel del. De allra flesta av våra medarbetare har inte möjlighet att jobba hem­ifrån, samtidigt som vi har varit extremt restriktiva och tydliga med att man inte ska komma till jobbet om man har några symtom, säger hon.

Efter pandemin räknar hon med att sjukfrånvaron går tillbaka till tidigare års nivåer. 

– Det är jag helt övertygad om, säger Anne-Chatrine Älgevik. 

Joachim Danielsson i STs avdelningsstyrelse inom Kriminalvården delar bilden av att det är pandemin som ligger bakom ökningen av sjukfrånvaron. Han tycker att arbetsgivaren har hanterat situationen på ett bra sätt. 

– Med tanke på att pandemin präglade stora delar av förra året är inte siffrorna särskilt anmärkningsvärda. Samtidigt har vi ett högt tryck på verksamheten på grund av den svåra beläggningssituationen som pågått under flera år nu, framhåller han. 

Bilden att ökningen av sjukfrånvaron till stor del går att koppla till pandemin stöds av statistik från Försäkringskassan. Fanny Jatko är analytiker på myndigheten och jobbar just nu med ett regeringsuppdrag där hon följer utvecklingen av sjukfrånvaron och effekterna som covid-19 har på sjukförsäkringen.

– Vi såg en kraftig ökning av startade sjukfall precis i början av pandemin. Framför allt handlade det då om covid-­relaterade sjukfall, även om det just då inte utfördes så mycket tester, säger hon.

Några andra markanta skillnader jämfört med tidigare år har hon inte sett i statistiken.

– Det är många som har funderat på om den psykiska ohälsan skulle öka under pandemin, men det är i alla fall ingenting som vi har kunnat se än. Däremot kan det bli tydligare på längre sikt, och det är något vi kommer att följa, säger Fanny Jatko.

På statens institutionsstyrelse har sjukfrånvaron de senaste åren legat mellan 7 och 7,4 procent, en av de högsta nivåerna inom staten. Under 2020 steg den alltså ytterligare, till 7,8 procent. 

Robert Stenbom, tillförordnad HR-direktör på Statens institutions­styrelse, framhåller att det är viktigt att jobba förebyggande och utveckla det systematiska arbetsmiljöarbetet för att kunna minska sjukfrånvaron. Men även han ser ökningen jämfört med tidigare år som en tillfällig pandemieffekt.

– Den förvånar mig inte alls, och jag hade nog faktiskt befarat att det skulle öka mycket mer, säger han.

Robert Stenbom påpekar att Statens institutionsstyrelses uppdrag skiljer sig från de flesta andra myndigheters. 

– Vi har inte kontorstider utan en ­dygnet runt-verksamhet. Jämför man med andra myndigheter ligger vi högt, men tittar man på andra liknande branscher som exempelvis social­tjänsten har vi ingen jättehög frånvaro. Det vore mer för­vånande om Skatteverket eller Försäkringskassan stack ut.

Menar du att det här är en rimlig nivå för er? 

– Det går aldrig att säga en siffra som är okej. Självklart har vi utmaningar som vi behöver jobba med. Vi ska alltid sträva mot en så låg sjukfrånvaro som möjligt. Det är förstås besvärande för oss att vi har en ­högre sjukfrånvaro än andra myndigheter, samtidigt finns det förklaringar till det, säger Robert Stenbom.

STs avdelningsordförande Thord Jansson är inte förvånad över de höga siffrorna, och lyfter också fram andra faktorer som han menar påverkar sjukfrånvaron.

– Arbetsmiljön är väldigt ansträngd, vi är utsatta för mycket hot och våld, vilket förstås påverkar sjukfrånvaron. Bemanningen är inte heller tillräcklig, vi saknar folk för att utföra de uppgifter vi har, säger han.

Hur tycker du att ledningen hanterar situationen?

– Det pågår ett stort säkerhetsarbete på myndigheten. Man tittar också på ensamarbetet och försöker undvika situationer där det kan bli farligt. Jag uppfattar det som att ledningen försöker att ta tag i frågorna, men problemet är förstås att det kostar pengar, säger Thord Jansson.

Robert Stenbom håller dock inte med Thord Jansson om att bemanningen skulle vara avgörande.

– Det kan säkert finnas situationer där vi behöver se över bemanningen, men jag tycker inte att det är ett generellt problem. Sedan är det väl inte helt förvånande om han och jag har olika uppfattningar i den frågan, det ligger lite grann i sakens natur, säger Robert Stenbom.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.