Ska statens anställda jaga fuskare?
Försäkringskassan har liksom Skatteverket och Ams fått anställa mängder av nya medarbetare för att avslöja fuskare. Är fusket ett stort problem? Och är regeringens satsning en bra prioritering? Eller leder fuskjakten till ett samhälle präglat av misstro?
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
Om vi tar olika bidrag ska det utredas om ersättning ska utgå. Om situationen för bidragstagaren ändras eller om grunden till ersättningen var felaktig ska ersättningen sluta att utgå.
På grund av allt mer slimmade organisationer och färre handläggare på myndighterena tror jag att det har brustit i utredningen och informationen till bidragstagarna. Detta har inneburit att kriterierna för att få ersättningen har luckras upp och det har varit oklart vilka möjligheter och skyldigheter du som bidragstagare har.
Den anmälla uppfattningen om dessa bidrag blir mera liberal och ett överutnyttjande sker.
Min mening är alltså att vi i första hand bör se till att myndigheterna har de resurser som krävs för att göra bra utredningar och ha möjlighet att följa upp tidigare beviljade bidrag om misstanke om övernyttjande finns. Det måste även till informationskampanjer för att ändra attityden hos medborgaren.
Jag tror att en jakt på fuskare kan vara bra för förtroendet för bidragssytemen på kort sikt men att det i längden behövs resurser till myndigheterna för att hålla en god kvalitet och en väl fungerande kontroll över tid.