ST kritiserar hastig nedläggning av krimjour
Civila utredare har fått genomföra fler förhör i arresten sedan polisområde Södermanland lagt ned krimjouren – trots att de saknar utbildning i konflikthantering. ”Man har inte tagit tillräcklig hänsyn till risken för hot och våld”, säger Jonathan Forsemalm, förtroendevald i ST inom Polisen.
Det första pilotprojektet inleddes i Eskilstuna i våras. Därefter har krimjouren avvecklats i hela polisområde Södermanland och resurserna har förts över till yttre utredningsteam – uniformerade poliser som genomför förhör, delgivningar, husrannsakningar och hämtningar.
– Vi frigör resurser så att vi kan förbättra utredningsresultatet, stärka den lokala närvaron och öka effektiviteten, säger polisområdeschefen Mattias Forssten, som ligger bakom förändringen.
Men processen har gått alldeles för fort, anser Jonathan Forsemalm, som sitter i styrelsen för sektion öst i ST inom Polisen.
– Vi förstår att vi måste ha ett tempo i vårt utvecklingsarbete, absolut, men här har man sprungit innan man har tänkt, säger han.
Mattias Forssten medger att förändringen har genomförts snabbt och att det kan ha funnits brister i förankring och tydlighet i kommunikationen.
– Men min uppfattning är att det här är ett måste för att hänga med i utvecklingen av brottsligheten, säger han.
Enligt Mattias Forssten behöver Polisen agera snabbare än tidigare.
– I stället för att ta fram den perfekta produkten och sen införa den, så får vi skicka ut en förändring i skarp drift och därefter utveckla verksamheten på samma gång som vi inför den.
När utredningar nu genomförs i yttre tjänst av uniformerad personal, sitter civilanställda kollegor kvar i polishuset.
Jonathan Forsemalm berättar att han har arbetskamrater som är oroliga för sin säkerhet. Häktade har civilanställda utredare alltid hanterat, men tidigare tog jouren hand om anhållna tills ärendena lottades ut på ordinarie utredare. Nu får utredarna själva genomföra förhören i arresten, utan att kunna räkna med stöd av uniformerad polis.
– Man har inte tagit tillräcklig hänsyn till risken för hot och våld. Vi har inte varit rustade och förberedda för det, säger Jonathan Forsemalm.
Mattias Forssten ger honom delvis rätt. Han konstaterar att poliser lägger mycket tid och kraft på att öva det som kallas polisiär konflikthantering – exempelvis hur man tar sig in i ett rum, hur man placerar sig och hur man snabbt tar sig ut om situationen blir aggressiv. Det är färdigheter som civilanställda inte nödvändigtvis besitter,
– Jag kan inte gå i god för att alla fått den utbildningen innan de genomfört sådana förhör, det kan jag inte. Jag kan ha varit lite naiv när det gäller hur snabbt det går att genomföra en sådan utbildning för så många, säger Mattias Forssten.
Samtidigt ser han flera fördelar med förändringen. Dels att det är en framgångsfaktor att ha färre utredare inblandade, eftersom det minskar antalet överlämningar. Dels att civilanställdas arbete uppvärderas.
– Det här är ett sätt att bredda basen, att satsa på civila utredningsförmågor för uppgifter som tidigare varit polistunga, säger Mattias Forssten.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
