Statligt anställda fick lönesänkning
Statstjänstemän var de första att få sänkta löner i ett Lettland där ekonomin är i fritt fall, politikerna grälar om krisen och landet står utan regering. Vid nyår försvann all bonus, vilket ger cirka 20 procent lägre lön.
Lettlands ekonomiska svårigheter inleddes redan för ett år sedan, efter att lettländarna levt gott på pengar de lånat av svenska banker.
När finanskrisen fick grepp om världsekonomin fördjupades problemen mycket snabbt.
Statliga tjänstemän drabbas flerfaldigt.
Redan i augusti beslöt den förra regeringen om stora budgetnedskärningar.
I december bestämdes att all den bonus de anställda tidigare haft skulle tas bort.
– Tidigare har lönen bestått av en fast del och en bonusdel på minst 20-30 procent. Nu finns ingen bonus alls, bara lön, säger Andrejs Jirgensons som är ordförande i tjänstemannafacket LVPUFDA.
Några förhandlingar hölls aldrig.
– Det var bara ett beslut av regeringen. Jag tror att det var IMF som krävde det, säger han.
Internationella valutafonden, IMF, beviljade strax före jul ett krislån på 7,5 miljarder euro för att undvika en devalvering. Lånet finansieras också av EU och enskilda stater, däribland Sverige.
Ett av många villkor var att lönerna sänks. Lettlands nyligen sparkade regering meddelade i sitt ekonomiska krispaket att lönerna skulle krympa med 15 procent över hela arbetsmarknaden.
– Så det verkar som om de kommer att sänka våra löner igen inom några månader. Vårt budgetunderskott växer med en otrolig hastighet, säger Andrejs Jirgensons.
Sedan IMF gav löfte om lån i december har Lettlands krishantering varit en krisbransch i sig.
I slutet av februari vet IMF inte ens vem som är motpart i förhandlingarna. Regeringen har fått lämna in sin avskedsansökan efter massiva demonstrationer mot krispolitik och korruption. Och det lär dröja en bit in i mars tills den nya är på plats.
Samtidigt som bonusen försvann höjdes momsen. Det gör det dubbelt kärvt ekonomiskt för LVPUFDAs statsanställda medlemmar, där de flesta har grundlöner mellan 4 700 och 8 000 kronor.
– Framför allt blir det svårare att betala banklånen. En massa människor i Lettland är sena med betalningarna eller betalar inget alls, säger Andrejs Jirgensons.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.