Statskontoret vill förändra anslagsmodell för länsstyrelserna

LÄNSSTYRELSERNA2020-09-16
Flera av de parametrar som används för att fördela förvaltningsanslagen mellan länsstyrelserna är svåra att förstå och behöver ses över, konstaterar Statskontoret i en ny rapport.

På uppdrag av regeringen har Statskontoret gått igenom de parametrar som i dag används för att fördela förvaltningsanslaget mellan länsstyrelserna. Parametrarna är totalt sju till antalet och har inte förändrats under de senaste tio åren.

De ska enligt Statskontoret spegla länsstyrelsernas verksamhet samt vara mätbara, transparenta, enkla att förstå och stabila över tid. Men i sin genomgång konstaterar myndigheten att bara två av parametrarna, folkmängd och antal kommuner, helt lever upp till kraven.

Utöver dessa finns parametrarna areal, jordbrukar-/landsbygdsstöd, djurskyddskontroller, miljöskyddsavgifter samt ett länsanslag. Den sistnämnda vill Statskontoret slopa helt. I stället ser man hellre ett system där landsbygdskommuner räknas dubbelt i parametern antal kommuner och därmed ger högre anslag. De två jordbruksparametrarna vill man ersätta med en ny, antal jordbruksföretag.

Parametern miljöskyddsavgifter anser Statskontoret är svår att förstå, men får ändå vara kvar och i areal vill man bara göra mindre ändringar.

De fem parametrarna som Statskontoret framöver vill ska styra anslagen blir således folkmängd, miljöskyddsavgifter, antal jordbruksföretag, areal och antal kommuner.

Samtidigt föreslår man också en höjning av grundbeloppet till länsstyrelserna med tio procent, vilket gör att den delen av anslagen som fördelas genom parametrarna minskar.

”Det främsta skälet till att höja grundbeloppet är att fördelningsnyckeln inte fångar alla skillnader i strukturella förutsättningar mellan länsstyrelserna och deras alla uppdrag. De mindre länsstyrelserna får dessutom relativt lite medel från fördelningsnyckeln”, skriver Statskontoret i sin rapport.

Man konstaterar att förändringarna kommer att innebära höjningar eller sänkningar av anslagen med mellan tre och fyra procent för en del länsstyrelser och föreslår därför att de ska införas stegvis under en treårsperiod.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.