Svårt att få rätt mot Säkerhetspolisen

RÄTTSVÄSENDET2019-10-21
Inte en enda gång har en person lyckats få rätt efter överklagan när Säkerhetspolisen, Säpo, beslutat att personen utgör ett säkerhetshot. Det visar en genomgång som Ekot gjort kring lagen om särskild utlänningskontroll.

Lagen om särskild utlänningskontroll, LSU, ger Säpo möjlighet att ansöka om utvisning av utländska medborgare därför att de enligt myndigheten utgör ett säkerhetshot eller kan befaras begå ett terrorbrott. Säpos ansökan går först till Migrationsverket och kan överklagas till Migrationsöverdomstolen. Regeringen är sista instans.

Enligt Ekots granskning har antalet personer som Säpo pekat ut som allvarligt säkerhetshot enligt LSU ökat kraftigt. Totalt handlar det om ett 40-tal fall sedan lagen infördes på 1990-talet. Nästan hälften har aktualiserats de senaste två åren. Hittills i år har Säpo ansökt om utvisning av tolv personer.

Enligt enhetschef Fredrik Hallström vid Säpo gäller det personer som inte själva utgör ett akut säkerhetshot. Men genom sin aktivitet bidrar de till ett långsiktigt hot, till exempel genom att vara tongivande i verksamheter där radikalisering sker:

”Tillväxten i miljön har varit så stark de senaste åren. Där har vi gjort en ansträngning att tillsammans med andra myndigheter försöka trycka tillbaka den här utvecklingen, där miljön underblåser hotet mot Sverige,” säger Fredrik Hallström till Ekot.

Enligt Ekot har ingen av det 40-tal personer som anklagats enligt LSU lyckats vinna mot Säpo efter överklagan. Två gånger har ansökan avskrivits därför att personen lämnat landet. Sex andra ärenden  väntar för närvarande på prövning av regeringen.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.