Rättssäkerheten i Säpo-mål ifrågasatt

SÄKERHETSRISKER2019-10-22
Rättssäkerheten för de personer som av Säpo utpekas som säkerhetshot ifrågasätts i en granskning som Sveriges Radios Ekot gjort. Varken de anklagade, deras juridiska ombud eller de myndigheter som ska döma får ta del av hela bevisningen.

Majoriteten av dem som pekats ut som säkerhetshot av Säkerhetspolisen, Säpo, under de senaste åren har inte själva fått ta del av myndighetens bevisning mot dem, enligt Ekot.

”Har man inte tillgång till bevisningen så kan man inte heller bemöta den själv och säga varför vissa uppgifter inte stämmer överens med hur saker och ting ligger till egentligen”, säger det juridiska ombudet Alparslan Tügel till Ekot.

Enligt avdelningschef Fredrik Hallström på Säpo är hemlighållandet av bevismaterialet motiverat av säkerhetsriskerna:

”Det är just att Säkerhetspolisens förmåga, att skydda Sverige och förhindra den här typen av säkerhetshotande verksamhet, som avsevärt skulle kunna försvagas”, säger han till Ekot.

Inte ens de myndigheter som fattar beslut om Säpos ansökningar att utvisa personer som misstänks vara säkerhetshot får enligt Ekots granskning se all bevisning. Enligt lagmannen Anita Linder vid Migrationsöverdomstolen kan domstolen konstatera att Säpo har mer information än de lämnar ut till domstolen, som är den instans den misstänkte kan överklaga till sedan Migrationsverket fattat sitt beslut.

Enligt Anita Linder får Migrationsöverdomstolen inte ta del av det underlag Säpo har för sin begäran om utvisning. Det man får är Säpos mer översiktliga beskrivning av utredningen och bevisningen.

I ett yttrande till regeringen i ett aktuellt fall skriver Migrationsöverdomstolen att den utredning som Säpo presenterat inte är särskilt konkret:

”Det informationsunderskott som finns i dessa ärenden hos domstolen och i än högre grad ibland hos utlänningen och dennes ombud är dock i första hand en fråga för lagstiftaren”, citerar Ekot ur yttrandet.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.