Tre partier överväger att rösta nej

NYHET2003-11-28

I vår tar riksdagen ställning till delar av EUs antiterrorpaket. Tre partier överväger att säga nej till något eller flera av lagförslagen, men det lär inte räcka för att stoppa EUs planer.

– Inom EU finns olika rättskulturer. Därför bör arresteringsordern innehålla en möjlighet att vägra utlämning om någon riskerar att utsättas för rättsvidrig behandling, säger Johan Pehrson, folkpartiet.

– Det kan gälla Österrikes syn på homosexualitet eller Storbritanniens terrorlagar. Spanien och Grekland är inte heller så trevliga i några avseenden, påpekar han.

Hur den frågan utformas i den europeiska arresteringsordern blir avgörande för hur Johan Pehrson kommer att rösta när riksdagen tar ställning i vår. Rambeslutet om terrorbekämpning och Eurojust har han inte några avgörande invändningar emot.

Miljöpartiets Kia Andreasson lutar starkt åt att rösta nej till samtliga tre förslag:

– Dom är regelvidriga! Vi vet inte vad de kommer att innebära då det saknas såväl beslutsunderlag som konsekvensanalys.

Hon påpekar också att riksdagen inte kan påverka innehållet i regelverken, utan bara säga ja eller nej till helheten.

Att EU genom ändringar i fördraget kan driva igenom rambeslut som binder medlemsländerna, strider mot den svenska grundlagen, menar hon.

– Och mycket riktigt så finns nu en proposition om att överlåta beslutanderätt till EU även i rättsliga  frågor.

Lars Ohly, vänsterpartiet, säger att han med största sannolikhet kommer att rösta nej till lagförslagen. Vänsterpartiet anser att det finns risker för rättssäkerheten och att demonstrations- och yttrandefriheten är hotad. Försäkringar om motsatsen saknar juridisk relevans, anser partiet.

Vänsterpartiet är också kritiskt till det demokratiska underskott som uppstår när parlamentet och juridiskt sakkunniga ställs utanför beslutsprocessen.

Fredrik Reinfeldt, moderaterna, stöder regeringens inriktning, men anser att det finns ett demokratiskt underskott när det gäller de svenska arbetsformerna. Partiet anser att följdändringar i svensk lag bör presenteras för riksdagen tillsammans med rambesluten.
Inte heller Holger Gustafsson, kristdemokraterna, Lennart Daleus, centerpartiet eller Sören Lekberg, socialdemokrat och ordförande för riksdagens EU-nämnd, har några avgörande invändningar mot regelverken.

Antiterrrorlagarna

Rambeslutet om bekämpande av terrorism: Definierar begreppet terrorism och innehåller en lista över terroristbrott. Gemensamma straffsatser inom EU. Angivare kan erbjudas strafflindring.

Den europeiska arresteringsordern: En brottsmisstänkt EU-medborgare kan lämnas ut till vilken domstol som helst i unionen. För ett trettiotal brott räcker det med att de är kriminaliserade i ett enda EU-land. Det rör sig om allt från terrorism till att utnyttja minderåriga sexuellt och databrott.

Eurojust: Åklagarmyndigheterna i EU ska samarbeta om gränsöverskridande brottsutredningar. En enhet inrättas med nationella åklagare. Föregångaren ”proeurojust” existerar sedan mars 2001.

Dessutom har EUs ministerråd enats om:
  • en lista över inhemska terroristorganisationer, bland annat IRA på Irland och ETA i Spanien
  • att tillgångar som tillhör terroristorganisationer ska frysas.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.