Utredare vill ge lärosäten mer makt

HÖGSKOLAN2008-11-26

Universitet och högskolor ska inte längre vara statliga myndigheter. Men de ska heller inte privatiseras. I stället skapas en ny offentligrättslig organisationsform, föreslår utredaren Daniel Tarschys.

ST Press har tagit del av innehållet i den så kallade autonomiutredningen, som utredaren Daniel Tarschys presenterar i december. Hans uppdrag är att föreslå alternativa verksamhetsformer för statliga högskolor.

– Vi kom ganska tidigt fram till att den privaträttsliga formen inte passar för universitet och högskolor. Därför försökte vi hitta en ny egen offentligrättslig form för detta ändamål och nu har vi snickrat ihop en sådan, säger Daniel Tarschys.

Den nya organisationsformen, som han kallar »självständiga lärosäten«, ska bygga på statlig finansiering.

Varje universitet och högskola blir en egen juridisk person som ska träffa långsiktiga avtal med staten både om finansiering och om vad man får eller inte får göra.

Ska kunna ta mer initiativ

Daniel Tarschys vill att det ska bli tillåtet att exempelvis ta emot donationer, starta bolag och äga student- och forskarbostäder.

– Lärosätena får helt enkelt större möjlighet att ta egna initiativ för att utvecklas. Det kommer att underlätta internationell samverkan, kontakter med näringslivet och möjligheten att bilda federationer mellan lärosäten. Det handlar om tempo också, allt går snabbare om man slipper gå till regeringen och be om lov, säger han.

Förslaget ska också öka förutsättningarna att kommersialisera forskningsresultat. Daniel Tarschys drar en parallell till USA där det finns en mängd företag runt universiteten som lever på att ha närkontakt med dessa.

Men det får inte bli så att man börjar göra affärer på bekostnad av kärnverksamheten. Det kommer de av staten tillsatta styrelserna att vara garant för, menar Daniel Tarschys.

– Det här är ingen vildsint privatisering, det är fortfarande offentligt men med ett större rörelseutrymme, sammanfattar han.

Rektor utses lokalt

Enligt förslaget ska det finnas rektor, styrelse och minst ett kollegialt organ på varje lärosäte. Det kollegiala organet, som kan vara en fakultetsnämnd, ger förslag till regeringen om vilka som ska sitta i styrelsen. Styrelsen ska utse rektor.

Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA