Bild: Janetta Nyberg

Kunskap gör dig tryggare när jobbet är hotat

PÅ JOBBET: UPPSÄGNINGAR2016-09-20
Rädslan för att bli uppsagd kan kännas värre än att verkligen förlora jobbet. Genom att ta reda på dina rättigheter och vilket stöd du kan få som uppsagd går det att hantera oron bättre.
Av:  Ingegerd Rönnberg

När det finns risk för uppsägningar på arbetsplatsen brukar sjukskrivningarna öka. Rädslan kan få följdverkningar i medarbetarnas privatliv, säger Lena Låstad. Hon är doktor i psykologi och har forskat om hur människor påverkas av oro på jobbet.

– Att kastas mellan hopp och förtvivlan och att känna ovisshet om ifall du kommer att bli av med jobbet skapar mycket stress. Över tid kan en sådan oro vara en tung börda och få konsekvenser för välmåendet och hälsan.

Lena Låstad säger att jobbet för vissa kan vara mycket mer än en inkomstkälla. Rädslan för att bli arbetslös kan därför kännas som om man riskerar att förlora allt. Man kan få ångest eller bli deprimerad och behöva professionell hjälp.

Arbetslivspsykologen Lena Hammarbäck, som är expert på psykosocial arbetsmiljö, instämmer:

– Du kan inte råda över situationen och vet inte var övertaligheten drabbar. Det är mycket frustrerande. På så vis är det faktiskt lättare om du har blivit uppsagd, för då kan du göra upp en plan.

Hon säger att en sådan orolig period brukar ha olika faser:

– I ett första stadium av osäker­heten är det vanligt att bli arg och bitter på orga­nisationen. Sedan kanske du börjar anklaga dig själv och tro att om det går illa beror det på att du inte duger.

Lena Hammarbäck säger att det är viktigt att chefen värnar om personalens trygghet vid uppsägningar. Under sådana perioder ska man inte förvänta sig att folk jobbar som vanligt. Mottot bör snarare vara »Den här tuffa perioden gör vi så gott vi kan«.

– Medarbetare som tidigare har varit med om stora organisationsförändringar hanterar ofta en sådan här kris bättre. Sådana erfarenheter kan göra att du har blivit mer trygg i dig själv. Men även det motsatta kan gälla. Varsel kan väcka till liv tunga känslor från dessa processer, säger hon.

Givetvis märker även organisationen av personalens kollektiva oro.

– På kort sikt handlar det om atti­tyder: människor trivs sämre och känner lägre engagemang. På längre sikt påverkas arbetsprestationerna negativt. Även om folk vill bevisa sin kapacitet sjunker kvaliteten på det utförda arbetet, säger Lena Låstad.

Enligt Lena Hammarbäck är det lätt att det uppstår skvaller och rykten under oroliga perioder.

– Folk kan gå runt på tå eller sluta sig inåt. Konflikter och mobbing kan förekomma, säger hon.

Hon säger att gruppdynamiken och hur högt det är i tak på arbetsplatsen är avgörande för om stämningen präglas av konkurrens eller om det blir mer kolle­gialt, så att gruppen håller ihop.

Det bästa självhjälpsrådet är enligt både Lena Låstad och Lena Hammarbäck att skaffa så mycket information som möjligt om läget.

– Prata ofta med chefen. Det är också viktigt med gruppmöten där ni får vara ledsna, ventilera er oro och stötta varandra, säger Lena Hammarbäck. Men att precis hela tiden prata om krisen kan skapa mer stress.

Det blir ofta bättre om alla får känna sig delaktiga i det som sker, säger Lena Låstad:

– Inte bara arbetsgivaren, utan också de fackliga representanterna, bör gå ut och informera personalen. Företags­hälso­vården kan ge samtalsstöd.

Lena Hammarbäck ger också rådet att tänka: »Vad är det värsta som kan hända om jag mister jobbet?« Ta reda på fakta om de ersättnings- och trygghetssystem som gäller. Gå igenom din privatekonomi och tala med banken om din situation.

Lena Låstad lyfter fram att det kan vara lugnande att veta att man är anställningsbar. Hennes råd är därför att du uppdaterar ditt cv, funderar på om du behöver skaffa någon kompetens eller certifiering som du saknar och använder ditt nätverk.

Också Lena Hammarbäck tycker att det är klokt att se över kompetensen:

– Fundera på vad du lärt dig på jobbet som kan vara användbart på andra arbetsplatser. Det kan vara saker som samarbete, förhandlingsvana eller projekt­ledning.

När tryggheten på arbetet är hotad är det naturligt att folk söker sig vidare. Men tomma skrivbord kan öka stressen både hos de medarbetare som tror att de kommer att bli arbetslösa och de som känner sig säkra på att få stanna.

Medarbetare som efter en uppsägningsvåg ses som lyckligt lottade, och får vara kvar på arbetsplatsen, är ofta trötta och uppgivna.

– Det är också vanligt att känna »överlevnadsskuld« för att just de har skonats. Arbetsbelastningen efteråt kan dessutom vara tuffare och kraven högre, säger Lena Låstad.

– En klok chef försöker ge personalen en vilopaus och förklara »Nu satsar vi på er!« säger Lena Hammarbäck.

Råd vid varsel om uppsägningar

  • Gå med i facket om du inte redan är medlem.
  • Återta kontrollen genom att ta reda på dina rättigheter, vilka regler som gäller och vilket stöd du kan få.
  • Reflektera över vad du kan göra för att öka din anställnings­barhet.
  • Fortsätt leva ditt liv som du brukar. Var snäll mot dig själv och gör sådant som du mår bra av: var ute i naturen, se till att få energi och motion, gå på teater och bio, läs böcker.
  • Sök hjälp om du börjar må riktigt dåligt.
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.