Minda Torstensson gick Kriminalvårdens internutbildning och har nu varit med i insatsstyrkan i ett år.
Bild: Jerker Andersson
Minda Torstensson gick Kriminalvårdens internutbildning och har nu varit med i insatsstyrkan i ett år.

Lyckad satsning för att få med kvinnor i insatsstyrkan

PÅ JOBBET: KRIMINALVÅRDEN2016-12-13
För att bryta mansdominansen i insatsstyrkan och bland vakthavande befäl har Kriminal­vården region väst gjort en särskild satsning, i form av riktade internutbildningar som ska locka kvinnliga anställda att prova på uppdragen. Kriminal­vårdaren Minda Torstensson är en av dem som nappat.
Av:  Fatima Grönblad

Hösten 2015 gick kriminalvårdaren Minda Torstensson och funderade som bäst på hur hon kunde utvecklas vidare i sitt yrke. När hennes chef på häktet i Göteborg uppmanade henne att söka en internutbildning för att kunna gå med i insatsstyrkan blev det puffen som avgjorde.

Minda Torstensson har nu varit med i insatsstyrkan i snart ett år. Det innebär att hon jobbar som vanligt, men ska vara redo att rycka in om det uppstår situationer som kräver en handgriplig insats. Det kan exempelvis vara om en intagen hotar att skada sig själv eller andra, eller om det uppstår bråk med tillhyggen eller vapen.

– Det är väldigt utmanande, både mentalt och fysiskt. Samtidigt har vi roligt tillsammans, det är mycket teamwork, säger hon.

Som ett led i myndighetens arbete med jämställdhetsintegrering gjordes 2014 en kartläggning som visade på en ojämn könsfördelning inom insatsstyrkorna samt bland de vakthavande befäl som fungerar som arbetsledare och lokala beslutsfattare i verksamheten. Bland kriminalvårdarna och bland chefer på högre nivåer är könsfördelningen däremot relativt jämn.

Att så få kvinnor sökt sig till insatsstyrkan tror Minda Torstensson har att göra med förutfattade meningar:

– Många har nog en föreställning om att det bara handlar om att vara stor och stark. Givetvis är det bra med styrka. Men andra saker är också viktiga, till exempel att vara lösningsfokuserad och att ha ett bra förhållningssätt gentemot klienterna.

Satsningen inom Kriminalvårdens region väst består av två delar: En ny traineeutbildning där 16 kvinnor fått chans att prova jobbet som vakthavande befäl i två veckor, samt 14 platser avsatta specifikt för kvinnor på intern­utbildningen för att ingå i insatsstyrkan.

– Jag förstår att det inte är lätt att utan stöd kliva rakt in i en mansdominerad miljö. Nu ger vi en extra push, säger Fredrik Ymén, samordnare för trainee­verksamheten.

Under det senaste året har fem kvinnor tagits ut till insatsstyrkan, vilket är fler än vanligt. Men det är ännu inte klart om satsningen fortsätter efter höstens omgång.

David Nordlander, ledamot i den loka­la sektionsstyrelsen för ST inom Kriminal­vården, utgår från att modellen tas till vara och sprids inom myndigheten.

– Det har ju visat sig fungera bra. Jag tror på att ge en chans att prova hur det är. Då kan fler få möjlighet att upptäcka att det passar dem, säger han.

Så kan ni komma till rätta med bristande representation

  • Inled med en analys av vad som ligger bakom obalansen. Vilka strukturer och tankemönster behöver förändras?
  • Gör något konkret åt problemet. Våga prova, även om ni inte har alla svaren.
  • Förebilder är viktiga! Lyft fram föregångare och goda exempel.
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.