Den som har höga krav på sig själv tenderar att höja kraven ytterligare i stället för att känna sig nöjd med sin prestation. Det kan leda till en spiral av ökande krav.
Bild: Lotta Sjöberg
Den som har höga krav på sig själv tenderar att höja kraven ytterligare i stället för att känna sig nöjd med sin prestation. Det kan leda till en spiral av ökande krav.

Lägg kraven på dig själv på rätt nivå

RÅD OM JOBBET2021-02-08
Att du har höga krav på dig själv på jobbet behöver inte vara dåligt. Men om du aldrig är nöjd med det du presterar behöver du göra något åt situationen. Att träna på att lägga fokus på det du gör bra kan bryta en ond cirkel.
Av:  Jenna Andersson

Det finns många som utför ett bra arbete men som ändå alltid vill göra lite mer eller lite bättre. Det förhållningssättet kan låta som en positiv egenskap i yrkeslivet, men för den som aldrig förmår känna sig tillfreds med sin arbetsinsats kan det bli en plåga.

Den som låter den egna prestationen ligga till grund för synen på sitt egenvärde fastnar lätt i en spiral av ständigt ökande krav, konstaterar Alexander Rozental, legitimerad psykolog och forskare vid Karolinska institutet.

– Personer med höga krav på sig själva har ofta en tendens att ständigt höja kraven ytterligare i stället för att känna sig nöjda – och då upprepar sig bara processen, säger han.

De förväntningar man upplever att chef och kolleger har kan också bidra till pressen att prestera mer än vad som kanske behövs. Karriärcoachen Bengt Kallenberg framhåller att det är viktigt att ha en dialog som tydliggör dels vad som förväntas, dels vad ett ”bra jobb” innebär.

– Förväntningar som man inte har pratat om leder till en press. Man gissar och antar att chefen eller kollegerna har vissa förväntningar, men man har inte pratat igenom det, säger han.

Alexander Rozental håller med om att tydlighet är viktigt. För att kunna känna sig nöjd underlättar det om det är konkretiserat vad man förväntas uppnå, framhåller han.

– Vet man inte riktigt vad som ingår i ens arbetsuppgifter eller vad som förväntas av en så strävar man hela tiden efter något som är väldigt diffust.

Att vara nöjd handlar också till viss del om att lägga fokus på det som faktiskt går bra.

– Personer som sällan är nöjda med sin insats har lätt för att diskvalificera sig själva och sina prestationer. I stället för att se vad man har åstadkommit så fokuserar man på det man är missnöjd med. Man kanske tänker ”jag klarade av den här uppgiften men mina kolleger eller min chef noterade inte de här misstagen som jag gjorde”. Genom att varje dag skriva ned ett antal saker som man är nöjd med kan man träna upp förmågan att notera det som gått bra, menar Alexander Rozental.

Bild: Lotta Sjöberg

Även Bengt Kallenberg menar att den metoden är användbar. Genom att under dagen reflektera över vad som går bra kan vi lära hjärnan att komma in i nya tanke­banor, framhåller han.

– Ett mönster av att ständigt vara missnöjd är ett beteende man har skaffat sig över tid. Det tar tid att förändra ett sådant tankemönster och då behöver man trampa upp nya tankebanor i hjärnan. Att föra loggbok gör också att man under dagen kanske letar efter sådant man är nöjd och tacksam över och tänker ”det där ska jag skriva ned i kväll”. Man omprogrammerar helt enkelt hjärnan till att leta efter det man är nöjd och glad över, säger Bengt Kallenberg.

Att sällan vara nöjd med det man åstadkommer kan också bero på en ­orealistisk föreställning om vad ett bra jobb innebär. För att få perspektiv på sina egna förväntningar på sig själv kan det vara bra att skaffa sig en uppfattning om hur ens kolleger resonerar.

– Man kan nästan göra som en liten gallup och höra med kolleger man har förtroende för och se var de lägger ribban. När är de nöjda med sin arbetsprestation? Vad förväntar de sig av sig själva i sitt ­arbete? säger Alexander Rozental.

Kolleger kan också fungera som ett bollplank, menar Bengt Kallenberg.

– Om man går runt och känner sig missnöjd kan man ofta förstora upp det och göra det till en sanning. Att få ventilera och bolla det med någon som lyssnar gör att hjärnspöket krymper lite och hjälper oss att se vår situation med andra ögon, säger han.

Det kan vara klokt att reflektera över vilka drivkrafter som gör att man känner en press att jobba hårt. Det finns både för- och nackdelar med att ständigt sträva efter större mål, men du bör reflektera över om den strävan är lustfylld eller om den snarare är destruktiv.

– Fundera över vad det är som vidmakthåller ditt beteende av att alltid eftersträva bättre prestation eller högre ansträngning. När du uppnår ditt höga mål – vad ger det dig? Det kan mycket väl vara något positivt, men det kan också ske på bekostnad av något. Man behöver fundera över vilka mekanismerna är som får oss att alltid vilja prestera lite till, säger ­Alexander Rozental.

Så kan du bli mer nöjd med din prestation

  • Tydliggör förväntningarna. Be din chef att konkretisera vad som förväntas av dig på arbetet – på så vis vet du när du har uppnått det du ska.

  • För loggbok. Skriv ned de saker som gått bra varje dag. Då tränar du hjärnan på att ­fokusera på det du är nöjd med, i stället för det du är missnöjd med.

  • Prata med kolleger. Sätt dina egna förväntningar i perspektiv genom att undersöka hur dina kolleger ser på saken.

  • Ta reda på dina drivkrafter. Analysera vad som driver dig att prestera för att lättare veta hur du ska åtgärda problemet med att aldrig vara nöjd.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.