När modet sviker kan det hjälpa att påminna dig om varför du vill göra något nytt.
Bild: Lotta Sjöberg
När modet sviker kan det hjälpa att påminna dig om varför du vill göra något nytt.

Så kan du hitta mod att pröva nytt

RÅD OM JOBBET2021-10-04

Rädsla för nya uppgifter i arbetslivet kan hindra dig från att växa och utvecklas så som du ­skulle vilja. Genom att utmana dina rädslor kan du ­successivt vidga din komfortzon och våga mer.

Av:  Jenna Andersson

Att känna en viss oro inför att ta sig an nya arbetsuppgifter är fullt naturligt. Men vill du utvecklas på jobbet behöver du lära dig att hantera dina farhågor.

Rädslor på arbetsplatsen kan hämma oss från att göra vårt allra bästa, konstaterar Elin Hoff Brattberg, som är psykolog och organisations­konsult med inriktning på ­beteendeförändring i arbetslivet.

– Människor har en inre potential att lära nytt och att lyckas med saker, men ibland gör våra rädslor att vi inte vågar göra en viss sak eller tacka ja till ett uppdrag. Man kanske är rädd för vad andra ska tycka eller för att misslyckas, säger hon.

För att våga gå emot en rädsla krävs det ofta lite förarbete. Elin Hoff Brattberg menar att det är viktigt att du är klar över ditt motiv till att ta dig an det som känns läskigt. Ditt ”varför” kan fungera som en drivkraft.

– Fundera över ditt varför. Varför ska du utmana dig själv och vad vill du uppnå? Kanske vill du ha en specifik karriär eller förflyttning. Om du vet ditt varför kan du, när det känns lite svårt, gå tillbaka och tänka ”Även om det känns jobbigt just nu vet jag att det kan leda mig i den riktning jag vill”.

Att det är viktigt att klargöra för dig själv varför du vill utmana din rädsla är något Maria Helander, beteendevetare och samtals­terapeut, håller med om.

– Eftersom hjärnan vill undvika obehag kommer du, när något känns läskigt, att vilja ta den lätta vägen – det vill säga att tacka nej eller avstå, säger hon.

Det gäller att rusta sig för att stå emot sådana impulser – för de kan vara starka.

– Din hjärna kommer att säga till dig att du inte klarar av det och skapa bilder av exempelvis hur du står inför dina kolleger och presenterar ett projekt och gör bort dig totalt – trots att du kanske inte ens har tackat ja till projektet än. Då måste du söka efter din motivation och veta varför det är viktigt för dig att göra det här.

När du klarat ett delmål känns det inte lika farligt längre.
Bild: Lotta Sjöberg
När du klarat ett delmål känns det inte lika farligt längre.

Det krävs en viss medvetenhet för att inte lyssna på de skräckscenarier som hjärnan målar upp, förklarar Maria Helander.

– När vi tar våra tankar för sanningar upplever vi med vårt känsloregister saker som inte har hänt, vilket skapar en stress. Men är jag medveten om att det min hjärna säger till mig nu inte har något med sanningen att göra, kan jag i stället fokusera på anledningen till att jag utmanar min rädsla och ha det som rikt­linje och drivkraft att hålla fast vid.

Om möjligheten finns är det klokt att ta sig an en rädsla eller en utmaning i små steg. Den som vill gå utanför sin komfortzon behöver helt enkelt utmana sig själv lite lagom.

– Är det för stora kliv finns risken att man får panik och tycker att det är alldeles övermäktigt. Genom att bryta ned det till delmål kan man utmana sig i lagom stora steg. Då känns det kanske inte lika farligt. Sedan kan man blicka tillbaka och se att ”jag klarade ju det här klivet”, och då våga ta nästa, säger Elin Hoff Brattberg.

Ofta drabbas man av en önskan att ge upp när rädslan är som störst – men då är det viktigt att försöka hålla ut, framhåller hon.

– Om du står ut med eventuellt obehag kommer du förhoppningsvis att känna att det inte var så farligt sedan, när ångest­kurvan börjar dala igen. När vi undviker olika situationer får vi inte ens en chans att lära nytt.

Ibland kan det förstås hända att resultatet inte blir vad du hoppats på, när du har utmanat en rädsla och tagit dig an något nytt. Då är det viktigt att du försöker vara schyst mot dig själv, framhåller Maria Helander.

– Vi kan inte ställa krav på oss själva att vi ska lyckas jämt, för då lär vi oss inte. Påminn dig själv om att du växer varje gång du utmanar en rädsla, även om det inte går som du tänkt dig, säger hon.

Att vara schyst mot dig själv kan också handla om att lägga ribban på en nivå som utgår från de faktiska möjligheter det rådande arbetsklimatet ger dig.

– Är det en dålig organisatorisk och social arbetsmiljö, där man ständigt är mentalt belastad och känner sig stressad, är det inte så enkelt att kliva ur sin komfortzon och testa att göra något nytt. Hälsa och lärande har ett dubbelriktat ­samband, säger Elin Hoff Brattberg.

Hon framhåller också att vi ska undvika att se våra beteenden som statiska.

– Alla tvivlar ibland på sin förmåga, det är mänskligt. Det är lätt att tänka att man är på ett speciellt vis. Tänk i stället att det finns beteenden som du oftast väljer, men att du har möjlighet att prova andra beteenden. Vi människor är förändrings­benägna – alla har möjlighet att för­ändras.

Vägar till att våga mer på jobbet

  • Fundera över dina motiv. Tydliggör vad du vill uppnå med att utmana dig själv. Det ger dig motivation att våga kasta dig ut, men även att fortsätta när det känns tufft.
  • Ta dig inte an för mycket på en gång. Ta små steg för att vinna självförtroende och inte bli avskräckt.
  • Var snäll mot dig själv. ­Stötta dig själv som du hade stöttat en kollega som stod inför en utmaning, även om resultatet inte blir precis som du önskat.
  • Utvärdera arbetsmiljön. Arbetsklimatet har betydelse för vilka krav som är rimliga att ställa på din utveckling.
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA