För att bli ännu vassare på språket läser Igor Miletic svenska böcker och tidningar och ser på svensk tv. »Jag räknar med att det kommer att ta två år till innan jag blir nöjd med mitt svenska språk«, säger han.
Bild: Susanne Lundbäck
För att bli ännu vassare på språket läser Igor Miletic svenska böcker och tidningar och ser på svensk tv. »Jag räknar med att det kommer att ta två år till innan jag blir nöjd med mitt svenska språk«, säger han.

Utlandsfödda vässar svenskan

PÅ JOBBET: KRIMINALVÅRDEN2018-08-29
Förstår du eller förstör du? Skillnaden i uttal är hårfin men avgörande. Och så är det ofta i svenska språket – för att göra sig förstådd måste man behärska språkljuden. Det får deltagarna på Kriminalvårdens svenskkurs för utlandsfödda vikarier lära sig.

Igor Miletic är kriminalvårdare på den slutna anstalten i Västervik. Innan han gick Kriminalvårdens svenskkurs hände det att klienter klagade på att de inte förstod honom.

– Kursen hjälpte mig mycket, sägerhan. För mig handlade det mest om tempo, nu sänker jag hastigheten när jag pratar om jag märker att någon inte förstår.

Han har också fått lättare att förstå andra, till exempel personer som talar svenska med dialekt.

I första hand vänder sig kursen till utlandsfödda vikarier som behöver vässa sin svenska för att kunna utbilda sig till kriminalvårdare eller komma i fråga för ett fast jobb.

– Våra klienter speglar samhället och vår personal behöver ha den språk- och kulturkompetens som klienterna har. Den här kursen är en relativt liten insats som kan göra dem anställningsbara, säger Ulrika Hägg, personalutbildare på myndigheten.

Kursen, som hålls på betald arbets­tid, löper över fem veckor på halvtid, medan deltagarna jobbar andra halvan av tiden. Hittills har ett femtiotal personer deltagit, och jämförelser mellan deras sätt att tala i början och slutet
av kursen visar att de utvecklas mycket.

De flesta övningar kretsar kring talad svenska och särskilt kring betoning och språkmelodi. Deltagarna får exempelvis lyssna aktivt på talad svenska och sedan träna på att härma och överdriva svenskt uttal.

– Deras talsjälvförtroende ökar när de märker att de har lättare att göra sig förstådda och att förstå, säger Ulrika Hägg.

Även läsförståelse ingår. Och varje vecka skriver deltagarna en reflektion kring vad som har hänt under veckan, vad de har lärt sig och hur det har känts.

– Att reflektera kring sina känslor är viktigt när man jobbar med frihets­berövade klienter, säger Ulrika Hägg.

Deltagaren Igor Miletic, som varit två och ett halvt år i Sverige, är nöjd.

– Det var jättebra atmosfär på kursen, ingen var rädd för att säga något.

Viljan att förstå är avgörande när det gäller all kommunikation, menar Igor Miletic. Det finns klienter som inte riktigt vill förstå kriminalvårdare som talar svenska med stark brytning.

– Det kan hända att en klient är främlingsfientlig, och jag vill inte förstärka den bilden genom att prata på ett sätt som gör att han tänker att jag inte borde vara här.

Nu efter svenskkursen går Igor Mile­tic grundutbildningen till kriminal­vårdare. Så småningom vill han gärna tillbaka till sitt tidigare yrke som krishanteringsingenjör, men det kräver svenskt medborgarskap. Och ännu bättre svenska. Igor Miletic övar ständigt.

– Jag räknar med att det kommer att ta två år till innan jag blir nöjd med mitt svenska språk.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.