Inför riksdagsvalet den 15 september ställde vi angelägna frågor av betydelse för STs medlemmar till de sju riksdagspartierna. Sex partiledare och ett språkrör har svarat. Läs deras svar och begrunda.
Riksgäldskontoret hade bäst löneutveckling inom staten under perioden 1994–2001. Där höjdes lönerna med i genomsnitt 66 procent. Men det finns myndigheter där höjningen bara varit 18–19 procent.
Ökad lönespridning, höga ingångslöner till nyanställda, lönesättningssamtal. Det är några ingredienser i ett diskussionsunderlag för en ny lönepolitik för ST.
Medlemmarna uppfattade ofta lönerna som orättvisa och godtyckliga. Det var orsaken till att ST-Kronofogdemyndighets styrelse drog igång projektet ”bygga lön”.
Integrationsverket i Norrköping har utvecklat ett system för arbetsvärdering. – Man ska vara medveten om att arbetsuppgifter aldrig kan värderas objektivt, säger Nenad Duborija, ST-ordförande på verket.
Samverkan om löner och lönekriterier har misslyckats. Kritiken är stor bland STs lokala löneförhandlare. – Vi hade kanske för bråttom att införa ett nytt sätt att arbeta, säger STs förhandlingschef.
– Kvinnolönerna ligger nästan alltid några procent lägre än männens. Men arbetsgivaren är skyldig att förklara alla löneskillnader sakligt, förklarar Anita Harriman på Jämo.
GES UT AV FACKFÖRBUNDET ST