Olika reaktioner på långsammare postgång
Valmyndigheten och Kronofogden är två av de myndigheter som direkt motsätter sig en förlängning av befordringstiderna av post, samtidigt som Postnord stöder förslagen. Det framgår av remissvaren på Regeringskansliets promemoria, som innebär att minst 85 procent av brev ska delas ut inom tre arbetsdagar och minst 97 procent inom fem arbetsdagar.
Postnord anser att förslaget är väl avvägt, nödvändigt samt samhällsekonomiskt motiverat, och innebär att statsstöd kan undvikas kommande år. Förslaget medför enligt remissvaret inte att Postnord kommer att dela ut post var tredje eller var femte dag. Majoriteten av breven kommer fortsatt att delas ut inom två dagar.
Bolaget understryker att omställning tar tid och kräver förberedelser, varför ett ikraftträdande är brådskande. Den nuvarande regleringen medför också stora kostnader. Enligt promemorian ska förändringen genomföras redan 1 januari 2026.
Post- och telestyrelsen, PTS, skriver att myndigheten inte har några synpunkter på regeringens förslag, men vill ändå lyfta fram att många av de digitala tjänsterna förutsätter att människor har tillgång till och kan använda e-legitimation, vilket inte alla har och kan idag. PTS påpekar också att det inte finns något krav för enskilda att ansluta sig till auktorisationssystemet för digital brevlåda.
Ett ökat användande av digitala tjänster förutsätter tillgång till utrustning samt att de digitala miljöerna utformas så att de är tillgängliga, användbara och på så sätt ändamålsenliga utifrån medborgares olika förmågor och behov, skriver PTS.
Valmyndigheten motsätter sig helt utredningens förslag. Det kommer särskilt att drabba vissa utsatta väljargrupper som redan i dag har svårt att rösta, påpekar myndigheten. Förseningar som kan uppstå, kan leda till avvikelser som kan leda till omval. Ändringarna kan dessutom ge geografiska och regionala effekter på valdeltagandet vilket i sin tur kan komma att påverka valresultaten.
Om ändringarna genomförs måste utdelningen av postförsändelser i samband med val regleras i särskild ordning så att dessa även fortsatt lämnas ut inom två arbetsdagar. Annars kommer Valmyndigheten att tvingas upphandla särskilda tjänster via PostNord. Det innebär inte bara ökade kostnader, utan även en osäkerhet kring hur situationen ska kunna hanteras i framtiden.
Sammanfattningsvis menar Valmyndigheten att förslaget kommer att påverka väljarna och valdeltagandet samt förtroendet för valens genomförande och för valresultatet negativt.
Också Kronofogden avstyrker förslaget som myndigheten anser vara otillräckligt berett. Enligt remissvaret saknas en analys av nödvändiga följdändringar i annan lagstiftning och den föreslagna tidplanen för ikraftträdande är för snäv. Kronofogden anser att en fördjupad utredning, där även frågor om digital kommunikation och delgivning övervägs, är nödvändig.
Förändringen riskerar enligt Kronofogden förlänga handläggningstiderna, öka kostnaderna, försämra kommunikationen med enskilda och ytterst skada förtroendet för Kronofogdens verksamhet.
Migrationsverket lyfter fram att förslaget kommer att tvinga myndigheten att se över aktuella rutiner och arbetsmetoder i samtliga processer. Längre ledtider kan leda till att sökande riskerar rättsförlust genom att personen förlorar en möjlighet till en tvåinstansprövning. Det finns enligt remissvaret också en risk att myndigheten i personalansvarsärenden måste underrätta den berörde personligen.
Trafikverket står bakom inriktningen att digitalisera, men påpekar att myndigheten inte kan digitalisera i alla ärenden utan ändringar i andra lagar. Begränsningarna är knutna till både lagkrav och praktiska svårigheter. Lagar som berörs är säkerhetsskyddslagen, offentlighets- och sekretesslagen och lagkrav rörande planläggningsprocessen. Arbetet förutsätter fysisk post i alla led och kan inte digitaliseras förrän det skett en lagändring, skriver Trafikverket.
Domstolsverket framför förståelse för behovet av en anpassning av kraven på den samhällsomfattande posttjänsten, men vill framhålla att digitala lösningar aldrig till fullo kommer att kunna ersätta fysisk post. Myndigheten understryker att lagstadgade frister behöver ses över och justeras vid behov för att säkerställa rättssäkra beslut och effektiv handläggning vid längre postgång. En sådan översyn måste enligt Domstolsverket göras innan förslaget om tre dagars befordringstid genomförs.
Också Försäkringskassan hänvisar till rättssäkerheten i sitt remissvar. Även om en stor andel av de försäkrade numera svarar Försäkringskassan digitalt så måste det enligt myndigheten finnas en möjlighet för enskilda att svara per post. Längre befordringstid kräver sannolikt en förlängd handläggningstid, och att Försäkringskassan behöver betala ut sjukpenning extra dagar,, vilket enligt remissvaret kan komma att kosta cirka 65 miljoner kronor per år. I övrigt har Försäkringskassan inga synpunkter på förslaget.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, avstår från att lämna synpunkter på förslaget som sådant, men framhåller betydelsen av en fungerande och effektiv posthantering även under fredstida kriser och höjd beredskap. En djupare analys av konsekvenserna hade enligt MSB varit önskvärd, och enligt remissvaret bör PTS få i uppdrag att kartlägga totalförsvarets behov av posttjänster.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
