Flera myndigheter kritiska till ändrade regler för post
Valmyndigheten och Kronofogden är två av de myndigheter som direkt motsätter sig en förlängning av befordringstiderna för post, medan Postnord stöder förslaget. Det framgår av remissvaren på Regeringskansliets förslag, som innebär att minst 85 procent av breven ska delas ut inom tre arbetsdagar och minst 97 procent inom fem arbetsdagar.
Postnord anser att Regeringskansliets förslag till förändrade regler för befordringstider för post är väl avvägt, nödvändigt och samhällsekonomiskt motiverat, och att det innebär att statsstöd kan undvikas under kommande år. Enligt Postnord medför de föreslagna förändringarna inte att bolaget endast kommer att dela ut post var tredje eller var femte dag – majoriteten av breven kommer fortsatt att delas ut inom två dagar.
Postnord framhåller att omställningen tar tid och kräver förberedelser, vilket gör ett snabbt ikraftträdande nödvändigt. Den nuvarande regleringen medför dessutom stora kostnader, skriver bolaget. Enligt promemorian ska förändringen träda i kraft redan 1 januari 2026.
Post- och telestyrelsen, PTS, skriver att myndigheten inte har några synpunkter på regeringens förslag, men lyfter fram att många digitala tjänster förutsätter att människor har tillgång till och kan använda e-legitimation, vilket inte är fallet i dag. PTS påpekar också att det inte finns något krav för enskilda att ansluta sig till auktorisationssystemet för digital brevlåda.
PTS understryker också att ett ökat användande av digitala tjänster förutsätter tillgång till utrustning och digitala miljöer som är tillgängliga, användbara och ändamålsenliga utifrån medborgares skiftande förmågor och behov.
Valmyndigheten avstyrker förslaget i sin helhet, och påpekar att det särskilt kommer att drabba vissa utsatta väljargrupper som redan i dag har svårt att rösta. Myndigheten varnar för att det kan uppstå förseningar som kan orsaka avvikelser vilka i sin tur kan leda till omval. Ändringarna kan enligt Valmyndigheten dessutom ge geografiska och regionala effekter på valdeltagandet, och det kan i så fall påverka valresultaten.
Om de föreslagna förändringarna genomförs måste utdelningen av postförsändelser i samband med val regleras i särskild ordning. så att de även fortsatt lämnas ut inom två arbetsdagar, skriver Valmyndigheten. I annat fall kommer myndigheten att tvingas upphandla särskilda tjänster via Postnord, vilket innebär ökade kostnader.
Sammanfattningsvis menar Valmyndigheten att förslaget kommer att påverka väljarna och valdeltagandet negativt och skada förtroendet för valens genomförande och för valresultatet.
Även Kronofogden avstyrker förslaget, som myndigheten anser är otillräckligt berett. I remissvaret skriver myndigheten att det saknas en analys av nödvändiga följdändringar i annan lagstiftning och att den föreslagna tidplanen är för snäv. Kronofogdens uppfattning är att det krävs en fördjupad utredning, som även behandlar frågor om digital kommunikation och delgivning.
Förändringen riskerar enligt Kronofogden att förlänga handläggningstiderna, öka kostnaderna, försämra kommunikationen med enskilda och ytterst skada förtroendet för Kronofogdens verksamhet.
Migrationsverket konstaterar att de föreslagna förändringarna kommer att tvinga myndigheten att se över rutiner och arbetsmetoder i alla processer. Längre ledtider kan enligt Migrationsverket leda till att sökande riskerar rättsförlust genom att möjligheten till en tvåinstansprövning går förlorad. Det finns enligt Migrationsverket även en risk att myndigheten i personalansvarsärenden måste underrätta den berörde personligen.
Trafikverket ställer sig bakom inriktningen att mot ökad digitalisering, men påpekar att myndigheten inte kan digitalisera i alla ärenden utan ändringar i andra lagar. Begränsningarna är kopplade till både lagkrav och praktiska hinder. Det gäller exempelvis säkerhetsskyddslagen, offentlighets- och sekretesslagen och lagkrav rörande planläggningsprocessen. Arbetet förutsätter fysisk post i samtliga led och kan inte digitaliseras förrän lagändringar genomförts, skriver Trafikverket.
Domstolsverket uttrycker förståelse för behovet av att anpassa kraven på den samhällsomfattande posttjänsten, men framhåller att digitala lösningar aldrig till fullo kommer att kunna ersätta fysisk post. För att säkerställa rättssäkra beslut och effektiv handläggning vid längre postgång behöver lagstadgade tidsfrister ses över och justeras vid behov, understryker myndigheten. En sådan översyn måste enligt Domstolsverket göras innan förslaget om tre dagars befordringstid genomförs.
Också Försäkringskassan hänvisar till rättssäkerheten i sitt remissvar. Även om en stor andel av de försäkrade numera svarar Försäkringskassan digitalt så måste det enligt myndigheten finnas en möjlighet att svara per post. Längre befordringstid kräver sannolikt en förlängd handläggningstid, vilket medför att sjukpenning behöver betalas ut ytterligare dagar, skriver Försäkringskassan. Enligt remissvaret kan det innebära en kostnad på cirka 65 miljoner kronor per år. I övrigt har Försäkringskassan inga synpunkter på förslaget.
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, avstår från att lämna synpunkter på förslaget i sak, men framhåller vikten av en fungerande och effektiv posthantering även vid fredstida kriser och höjd beredskap. Myndigheten anser att en djupare analys av konsekvenserna hade varit önskvärd, och vill att PTS ska få i uppdrag att kartlägga totalförsvarets behov av posttjänster.
Detta är en nyhetsartikel. Publikts nyhetsrapportering ska vara saklig och korrekt. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, Fackförbundet ST, och utformas enligt journalistiska principer samt enligt spelreglerna för press, radio och TV.
