De vill att arbetsgivaren ska tala samma språk som facket

FÖRDJUPNING: ST-KRONOFOGDEMYNDIGHET2003-12-03
Medlemmarna uppfattade ofta lönerna som orättvisa och godtyckliga. Det var orsaken till att ST-Kronofogdemyndighets styrelse drog igång projektet ”bygga lön”.

– Vi utgör en låglöneavdelning och många har varit anställda länge. Nu behöver myndigheterna anställa ny personal. Det skapar bitterhet och missnöje att inte förstå vilka mekanismer som styr när lönerna ökar och det uppstår löneskillnader, säger Jörgen Lang, från Kronofogdemyndigheten i Kalmar.

– Om alla uppfattar lönerna som rättvisa, behöver de inte vara något stort arbetsmiljöproblem, anser han.

Tillsammans med bland andra Tomas Grimvik från Borås och Örjan Boberg från Eskilstuna ingår han i en arbetsgrupp som har kartlagt lönestrukturerna och intervjuat arbetskamrater på landets tio kronofogdemyndigheter.

– Men det är svårt att göra jämförelser på riksplanet. Arbetsuppgifternas innehåll skiljer sig från myndighet till myndighet, förklarar Tomas Grimvik.

– Den vinst vi har sett är att vi har börjat prata om lönebildning. Vi kan sätta ord på vad det är. Nu kan vi se att det kan vara en skillnad i hur man utför likadana arbetsuppgifter, säger Örjan Boberg.
Tomas Grimvik förklarar att ett av målen är att få arbetsgivaren att tala samma språk som facket.

I nästa steg hoppas projektgruppen få med arbetsgivarna på att ta fram en gemensam arbetsvärdering som bygger på det centrala avtalets skrivningar om en rättvis lönesättning.

På frågan hur stor del av lönen som ska bero på arbetsuppgiften och hur stor andel som ska utgå från individens prestationer, svarar de:

– Vi tycker att proportionerna 70/30 kan vara lagom. Men det är våra egna funderingar och inget som vi tar upp i rapporten.

– Det beror också på vad som värderas i arbetet, säger Örjan Boberg. Om man har många personliga kontakter måste de sociala färdigheterna värderas högt. Handlar det om forskning och teoretiska problem är det inte lika viktigt.

Hittills har projektgruppen kunnat konstatera att det finns en likartad lönebildning runt om i landet.

– Det finns en struktur, men arbetsgivaren kan inte förklara varför det ser ut som det gör.

Årets avtal är i det närmaste klart för kronofogdemyndigheterna och de regionala förhandlingarna har börjat.

– Vi är överens om att tala tydligt i löneförhandlingarna. Om man kan prata för sig – då lyssnar arbetsgivarna. Att de anställda upplever lönen som rimlig ligger även i arbetsgivarens intresse, säger Jörgen Lang.

Men han poängterar att den metod de vill utarbeta inte är någon nyckel till höjda löner.
– Det handlar mer om att fördela de pengar som finns.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.