En del kan bli väldigt missnöjda

FÖRDJUPNING: SKOGSSTYRELSEN2003-12-03
Försöket med lönesättningssamtal mellan chef och anställd inom skogsvårdsorganisationen fortsätter. Men fackligt sett innebär det problem, säger Royne Andersson vid Skogsstyrelsen.

– Utvärderingen efter förra årets försök visar att medlemmarna var nöjda med samtalen. Därför kan vi inte välja att gå tillbaka till den gamla modellen, förklarar Royne Andersson, ST-ordförande vid Skogsstyrelsen i Jönköping.

Även skogsvårdsstyrelserna i Jönköping, Västra Götaland och Dalarna-Gävleborg ska genomföra individuella lönesättningssamtal mellan chef och arbetstagare. Övriga förhandlar traditionellt.

– Det är viktigt att lönesättningssamtalen sker frivilligt och att alla är med. Det får inte bli någon särbehandling av vissa individer, säger Royne Andersson.

Varje enhetschef får fördela den samlade pott som de anställda inom enheten genererar till löneökningar. Någon särskild pott för förhandlingar med facket finns inte.

– Om fler hoppar av och vill att facket ska förhandla för dem blir det en olycklig tudelning, menar Royne Andersson.

Under förra årets löneförhandlingar var två personer av 45 vid hans myndighet så missnöjda efter sina lönesättningssamtal att de bad facket om förhandlingshjälp.

Resultatet blev nedslående.

– En har lämnat facket efter långa, segdragna förhandlingar som inte gav något. För den andre fick vi igenom en liten höjning, men också det efter långa förhandlingar.

Fördelen med de individuella löneförhandlingarna är att chefsansvaret blir tydligt och påtagligt, tycker Royne Andersson.

– Men fackligt sett innebär det betydande problem. Den grupp som tidigare var nöjd efter förhandlingarna får nu en positiv respons. Förutom pengar får de också argumenten bakom. Men vi får en lika stark respons åt andra hållet. De som tidigare var sisådär missnöjda kan bli väldigt missnöjda.

Royne Andersson säger att han funderat på vad facket får för roll, förutom att ge råd vid medlemsmöten och uppmuntra alla att försöka höja sina löner.

– Det krävs att organisationen kan hantera detta. Vi måste visa vår närvaro på annat sätt, lokalt och centralt. Det här blir en ödesfråga för facket.

Lönesättningssamtalen går till så att det finns en kriterielista som tar upp sådant som yrkesrollen och dess krav, förmågan till samarbete, utveckling, engagemang och mångsidighet.

– Målet är att försöka nå samstämmighet och få någon form av självinsikt med stöd av chefen.

Någon tydlig lönestruktur finns inte inom skogsvårdsorganisationen, men det finns en normerande lönestatistik där man kan se lönespannet för olika grupper, säger Royne Andersson.

En lönegaranti på en procent utgör ett golv för minsta löneökning.

Uppgörelsen ska bekräftas i kollektivavtal, men om det uppstår oenighet är det arbetsgivaren ensam som beslutar.

– Det är kanske en onödig formulering. Men i praktiken har det ingen större betydelse. Vi har alltid varit underlägsna vid löneförhandlingarna.

Att lönespridningen skulle öka med den här modellen är inte Royne Anderssons upplevelse.

– Det kan lika gärna gå åt andra hållet. Arbetsgivaren kanske vill ha en ökad lönespridning, men den lokale chefen måste bedöma konsekvenserna för hela gruppen. Han eller hon kanske inte vill ha medarbetare som är väldigt missnöjda.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.