Annons:
kultur
Kultur
AVAnn Dahlin0 kommentarerTyck till!

83 romaner som väckte Sveriges kvinnor

Vilken bok var den största svenska bestsellern under mellankrigstiden? Rätt svar: Ester Lindins Tänk om jag gifter mig med prästen! Nu har Ester Lindin också fått sin rättmätiga plats i litteraturhistorien, tack vare ny feministisk litteraturforskning.

– De författare jag har skrivit om var inga man hörde talas om i skolan. Men flera av dem var ständigt utlånade på biblioteket där jag jobbade extra. Jag förstod aldrig varför.

Nej, litteraturstudenten Kristina Fjelkestam fick börja från början när hon bestämde sig för att skriva en avhandling om svenska kvinnliga samtidsromaner från första världskrigets slut till början av det andra – tiden för det moderna Sveriges genombrott.

Enstaka författare är erkända och omskrivna – Karin Boye, Moa Martinson, Elin Wägner och några till – i övrigt var där bara en stor vit fläck på den litteraturhistoriska kartan. Många böcker gick knappt att få tag på.

Uppgiften blev därför till en början av grundforskningskaraktär. Kristina Fjelkestam lusläste årgångar av Svensk bokkatalog, och bok efter bok kunde hissas upp med paternosterverken ur Kungliga bibliotekets källare. Till slut hade 83 samtidsromaner av kvinnliga författare vaskats fram. Samtidsskildringar var uppenbarligen angelägna för kvinnliga författare. Men vad handlar böckerna om?

– På 20-talet reste romanernas kvinnliga huvudpersoner till Paris, som blev en symbol för kvinnligt självförverkligande.

“Plötsligt en dag ser hon ett väldigt altare av vit marmor resa sig upp ur jorden.

Någon vidrör hennes händer, och då hon ser ned omsluta hennes fingrar tvenne rosor, den ena svart, den andra röd.

– Välj, säger en röst. Den svarta rosen är konsten, längtan och saknadens ensamma väg. Den röda är kärleken. Det som ditt hjärta törstar efter.
– Varför ska jag välja, säger hon, och hon känner hur ångesten snör hennes strupe samman.

– Du kan endast äga ett, svarar rösten strängt och ogillande. En kvinna kan endast beträda konstens förgårdar på bekostnad av sin kärlek.”

Det är författarinnan Irma, huvudperson i Ulla Bjernes Ingen mans kvinna (1919), som drömmer mardrömmen om rosenaltaret. Irma vill både skriva böcker och älska Ulf, men som kvinna tvingas hon välja mellan Konsten och Kärleken – och väljer Konsten.

Författaren Ulla Bjerne var en av de många svenska kvinnor som reste till Paris, den stad som på 1920-talet blev en symbol och dröm för kvinnor som ville vidga tidens trånga livsramar, ett modernitetens epicentrum.

Bjerne skriver i sina memoarer om hur hon klippte håret kort, sminkade sig och lät sy upp vida byxkjolar, ett mode som dittills förbehållits de prostituerade.

Men nu hade en ny kvinnotyp uppenbarat sig: La Garconne. Garconnen var en självsäker, sportig typ som ville ha både ekonomisk och sexuell jämställdhet. I Eva Bergs Ny kvinna (1936) tänker huvudpersonens make tillbaka på deras första möten:

“Det hade varit så underligt att känna attraktion till en varelse i byxor, erinrade han sig, det var något egendomligt raffinerat att sluta sig intill en rank ung människa, stryka ett kort blont hår och samtidigt känna det grova tyget mot sig, slanka ben i vida sportbyxor.”

I Hjärterdam av Py Sörman (1924) är partnern mer än förundrad; han bryter förlovningen när fästmön klipper håret.

Men hur kvinnorna än ansträngde sig för frigörelse stod det i 1920-talets kvinnliga samtidsromaner klart för huvudpersonerna att de inte kunde “tjäna två herrar”: ett krävande yrkesliv och en krävande make.
En bit in på 30-talet har valsituationen förskjutits.

– 30-talets stora samtidstema i den kvinnliga skönlitteraturen var ”kamratäktenskapet”, där man skulle dela på allt, och kvinnors möjlighet att kombinera yrkesliv och privatliv, säger Kristina Fjelkestam.

Kvinnorna hade vid denna tid erövrat delar av arbetsmarknaden och utgjorde en majoritet inom tjänstemannakåren. Samtidigt hade arbetsgivarna ända fram till 1939 rätt att avskeda kvinnor som blev gravida eller gifte sig, vilket gjorde att många kvinnor valde samboförhållanden i stället för äktenskap. 1938 var 38 procent av de vuxna kvinnorna ogifta, vilket kan jämföras med 18 procent 1960. Tidstypiska romantitlar: Utan hemgift, Vi kvinnor, Kamrathustru,  Jag är kvinna, Måndag på kontoret. Anteckningar ur en modern, självförsörjande flickas dagbok.

– 30-talsromanerna i synnerhet var skrivna i ett mycket medvetet syfte att påverka, noterar Kristina Fjelkestam. Dagmar Edqvist nämner det i förordet till Andra äktenskapet, och Eva Berg skrev till och med ett manifest om att det var dags att skriva tendenslitteratur.

Edqvists Kamrathustru (1932) blev Bonniers största succé i bokserien Moderna Unga Människor på 30-talet. Men bäst av alla mellankrigstidens romaner gick Ester Lindins Tänk om jag gifter mig med prästen!, som filmatiserades med Viveca Lindfors och Georg Rydeberg i huvudrollerna redan året efter utgivningen 1940 och kom ut med nya upplagor ända in på 1980-talet.

Tänk om... är ett bygdedrama med moderna förtecken, och kan enligt Kristina Fjelkestam ses som ett slags litterärt bokslut över mellankrigstiden.

Huvudpersonen Eva är en folkskollärarinna som får arbete på landsbygden och inleder en relation med prästen Ingvar. Eva blir med barn, men när hon kräver att de ska gifta sig kallar han henne oren och tar moraliskt avstånd.

– Ser du, Eva lilla, sade han, det är nödvändigt att ingen får reda på det här, ty då är det ute med både mitt och ditt rykte.

– Jaså, sade jag och lade märke till att han sa mitt först och ditt sedan och att han talade om rykte.

Ingvar försvinner ut ur historien genom självmord, medan Eva kräver och får acceptans i bygden för sig och sitt oäkta barn. Det är ett tidens tecken att romanen slutar “lyckligt”, menar Kristina Fjelkestam. I Ingeborg Björklunds trilogi Växt, som utspelar sig under början av mellankrigstiden, dränker sig till slut den utsatta och i kärlek övergivna Lina.

– Men när jag disputerade hade en ambitiös opponent hittat en senare upplaga av Växt,  från 40-talet. Där hade man tagit bort stycken så att slutet blev öppet i stället för sorgligt. Det tidigare slutet passade alltså inte längre.

Mellankrigstidens kvinnliga samtidsromaner var inte bara en avspegling av tiden, anser Kristina Fjelkestam.

– Böckerna förändrade det offentliga samtalet  och innebörden av begreppet kvinnlighet. Sedan min avhandling publicerades i april har flera kvinnor skrivit till mig om hur de här böckerna påverkade deras liv.

Hennes eget intresse väcktes när hon läste Ebba Witt-Brattströms avhandling om Moa Martinson, också den en storsäljare som gavs ut i pocket. Ebba Witt-Brattström har nu varit handledare för Kristina Fjelkestam.

–  De första feministerna i litteraturvetenskapen fick skriva traditionella avhandlingar, men de höll feministiska seminarier.

Den andra generationen, på 1980-talet, kunde skriva om de enskilda kvinnliga författarskap som trots allt skrivit in sig i litteraturhistorien.
Det är på deras axlar som den tredje generationens feminister står.

– Med avhandlingarna om Moa Martinson, Krusenstjerna, Boye med flera som bas kunde jag ”fylla i mellanrummen” mellan dem. Utan de avhandlingarna hade det inte varit möjligt, säger Kristina Fjelkestam.

Bli den första att tycka till!
RättsväsendetNyhetLagrådet ställer sig bakom regeringens förslag om en ny lag om dataavläsning. Lagrådet konstaterar dock att det nya tvångsmedel som regeringen föreslår är mycket integritetskränkande och därför bara kan få tillämpas vid allvarlig brottslighet.
NyhetArbetstagarna vid migrationsdomstolarna måste få en acceptabel arbetsmiljö med rimlig arbetsbelastning. Skjut till mera pengar, kräver ST och Saco-S i en gemensam skrivelse till socialförsäkringsutskottet.
KronofogdenNyhetKronofogden har fått ett extra anslag på 65 miljoner kronor för att öka indrivningen riktad mot kriminellas lyxvaror, uppger SVT. Avsikten är bland annat att fler brottsoffer ska få ut sina skadestånd.
TillitsreformenFördjupningFör fem år sedan aviserade regeringen en ”tillitsreform” som utlovade större frihet och en minskad administ­rativ börda för offentlig­anställda. Men kritiker varnar för att förändringen kan bli kosmetisk, och facken tycks stå vid sidan om.

Läs mer

Dansk reform med förhinder

ArbetsförmedlingenNyhetNär arbetslösa tvingas åka till grannkommunen för att söka jobb kan det ses som en arbetsmarknadspolitisk insats, tycker Arbetsförmedlingens chef Mikael Sjöberg i en intervju med Arbetet.
ArbetsmarknadNyhetDet är stora skillnader mellan nyanländas etablering i Arbetsförmedlingens regi, konstaterar Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, i en studie. Nyanlända män klarar sig dubbelt så bra som nyanlända kvinnor.
SWEDAVIANyhetEn man utan svenskt arbetstillstånd och en efterlyst man har jobbat på Arlanda flygplats, trots att de båda har säkerhetsprövats, enligt Aftonbladet. ”Jag har inte fått någon mer information än att ingen av dem är anställd av Swedavia”, säger STs sektionsordförande Mikael Nordenståhl till Publikt.
POLISENNyhetCivilanställda som går den särskilda polisutbildningen ska ha aspiranttjänstgöring i ett halvår, föreslår regeringen i en promemoria. Remissinstanserna är överlag positiva till förslaget, men akademikerförbunden vill se en mer flexibel utbildningsmodell, visar Publikts genomgång av remissvaren.
StatsförvaltningNyhetDet finns stora brister i ledning och styrning av verksamheten vid Nationalmuseum, konstaterar Statskontoret efter en analys. Myndigheten behöver en omstart för att kunna genomföra sitt uppdrag på ett effektivt sätt.
SpårtrafikenNyhetTrafikverket får regeringens uppdrag att upprätta en långsiktig plan för att underhålla järnvägen. Bakom beslutet ligger att brister i underhåll påverkar tillförlitligheten i järnvägstrafiken.
STATISTISKA CENTRALBYRÅNNyhetArbetslösheten för september i år skrivs ned med 1,1 procentenheter, efter att Statistiska centralbyrån, SCB, uppmärksammat felaktigheter i det externa konsultföretaget Evrys insamlade data. Men Evry vill i dagsläget inte säga att företaget gjort fel, enligt Svenska Dagbladet.
MYNDIGHETEN FÖR ARBETSMILJÖKUNSKAPNyhetI september hoppade företagshälsovården av sitt uppdrag på Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak. Samtidigt sade skyddsombudet upp sig. Nu har man utsett ett nytt skyddsombud och anlitat ett nytt företag för att kartlägga arbetsmiljön. ”Det är klart att det som har varit har påverkat”, säger nya skyddsombudet Håkan Åhlenius till Publikt.
POLISENNyhetAtt civilanställda inom Polisen ska få använda sig av den logga som poliser har på uniformen är en fråga som ST har drivit en tid. Arbetsgivaren närmar sig nu ett beslut. ”Vi har en positiv inställning till det”, säger Tomas Rosenberg, chef på myndighetens HR-avdelning, till Publikt.
SCBNyhetStatistiska centralbyråns generaldirektör Joakim Stymne kallas till riksdagens finansutskott för att förklara turerna kring de missvisande siffrorna i myndighetens arbetskraftsundersökningar.
StatsförvaltningNyhetArbetsgivarverket har tagit fram två nya webbutbildningar för ledare och medarbetare i staten. Utbildningarna är tillgängliga för alla på myndighetens webbplats.
DomstolarnaNyhetDet har blivit vanligare att människor försöker smuggla med sig knivar och andra vapen in i domstolarna. För ordningsvakterna innebär det en alltmer hotfull arbetsmiljö. ”Det är klart att det känns obehagligt ibland”, säger Jenny Fällström, ordningsvakt vid Södertörns tingsrätt.
UPPHANDLINGSMYNDIGHETENNyhetLiten, men smart och modern. Så beskrivs Upphandlingsmyndigheten i juryns motivering till priset som Sveriges modernaste myndighet.
SPÅRTRAFIKENNyhetNär en lokförare vid Green Cargo nyligen avled i en arbetsplatsolycka i Piteå var det den tredje dödsolyckan på två år inom bolaget. STs sektionsordförande Kenth Bergqvist kan inte uttala sig om orsaken till olyckan, men konstaterar att generellt sett är stress en riskfaktor som kan leda till olyckor: ”Man måste titta på vår schemaläggning och se över kollektivavtalet kring arbetstider”, säger han till Publikt.
AssistansNyhetI ett brev till regeringen begär Försäkringskassan att lagen ska skärpas, för att det ska blir möjligt för myndigheten att stoppa blufföretag från att få ut assistansersättning.
A-kassaNyhetDet finns flera blindskär för a-kassorna när det gäller att hantera a-kassa i samband med studier. Det framgår av IAFs granskning av hur a-kassorna sköter arbetslöshetsersättning till personer som studerar.
ArbetsförmedlingenNyhetFlera partier i riksdagen har börjat samla sig i ett motstånd mot reformeringen av Arbetsförmedlingen. Enligt Expressen är en majoritet emot den snabba tidsplanen för förändringarna.
SCBNyhetCivilminister Lena Micko, S, har kallat till sig Statistiska centralbyråns, SCBs, generaldirektör Joakim Stymne. Samtalet ska handla om det externa konsultföretaget Evrys felaktiga datainsamling, som orsakat fel i arbetslöshetsstatistiken, skriver Aftonbladet.
ArbetsmarknadNyhetRegeringen måste stoppa EUs planer på en europeisk minimilön, kräver Karl-Petter Thorwaldsson, LO, Martin Linder, PTK, och Mattias Dahl, Svenskt Näringsliv, i en gemensam debattartikel. "Kollektivavtalsmodellen riskerar att på sikt ersättas av en från Bryssel statligt styrd arbetsmarknadsmodell", skriver partsföreträdarna.
ArbetslivNyhetEn del människor drivs av att lära sig nytt, medan andra mer vill prestera och vara bäst. I arbetslivet tycks de som fokuserar på att bemästra uppgifter klara sig bäst, enligt organisationsforskaren Christina Nerstad vid universitetet Oslomet.
ArbetsrättNyhetDet finns stora luckor i reglerna för offentliganställdas bisysslor, enligt en studie som genomförts av Statskontoret. Dagens reglering är komplex och svårtolkad, skriver Statskontoret.