Annons:
kultur
Kultur
AVCharlotte Frick Säfström0 kommentarerTyck till!

Norrut för att leva på riktigt

I sina romaner ”Hohaj” och ”Till Mervas” skildrar Elisabeth Rynell, som snart fyller 49 år, ett Sverige som nästan inte finns längre: Norrlands inland. För henne är den storslagna naturen mer verklig än människogjorda städer.

”Gäst hos verkligheten” är en bra titel på vår samtid. Vi har blivit gäster och förlorat förbundet med landskapet. I det moderna samhället frågar man sig aldrig vem människan är och vad hon behöver, säger  författaren Elisabeth Rynell.

Hon är en tvärhand hög och utstrålar explosiv energi. Ur Elisabeth Rynell väller eruptioner av vrede över sakernas tillstånd… och i vredens följe känns en stark kärlek till det verkliga livet. Livet i naturen, i landskapet, med den brukade jorden, i de vida skogarna och med djuren. Det är ett liv som få lever i Sverige i dag, som få ens minns… och när ingen längre minns… finns det då kvar?

En gång var Elisabeth själv där. Förortsflickan hade inga minnen, bara en längtan efter något annat än betong och modernitet. Hon mötte Norrbottens inland, ett Sverige hon inte visste fanns, första gången i mitten av 1970-talet. Det hon såg och upplevde var de sista spillrorna av en två hundra år gammal nybyggarkultur som var på väg att dö vid tiden då AMS uttyddes som Alla Måste Söderut. Flyttlassen hade redan dragit när hon kom till sitt hyrda kronotorp.

– Det fanns bara några få gamla kvar i trakten. Det var precis före ”stängningsdags”, de gamla sa till mig att ”till hösten ska vi sälja korna och flytta in på hemmet…” . Jag mötte en förgången värld och det fanns en smärta i att det snart skulle vara slut, att det bara var fråga om en nådatid.

Elisabeth är inte ensam om att skildra Norrlands inland. Det gör författare som Kerstin Ekman, Torgny Lindgren och Sara Lidman också.

– Sara och Torgny skildrar inlandet medan det fortfarande levde. Hohaj var mitt sätt att få det att leva igen. Människorna i mina böcker kommer till platser som är övergivna. De står vid resterna och bara minnet av liv finns kvar.

Elisabeth tillhör den rotlösa generation som växte upp i det framstegsdominerade sextiotalet, då alla talade om Framtiden och Utvecklingen. Det gamla Stockholm schaktades bort samtidigt som hyreskaserner växte upp som svampar utanför stadskärnan.

På lekplatsen vid tolvvåningshuset i Årsta i Stockholm, som var omgivet av järnvägar och trafikleder, fanns inte ett träd. Allt var skapat av människor. Allt var nytt. Till och med skolsystemet och betygen var nya. Elisabeth gick i den allra första grundskolekullen som fick sifferbetyg. Till och med Li och Lo, figurerna i Första läseboken, saknade mänskliga drag. På teve körde Helgonet i en Volvo P1800 och bar en kostym med rymdkänsla.

– 1960-talet var så brutalt i sin rationalitet. Man beundrade utvecklingen och ingen tittade bakåt. Ändå hade Sverige vänts upp och ned på kortare tid än 50 år. Folk flyttade till jobben i städerna och lämnade de landskap de hade hört till i generationer. Det kändes som att leva i en rymdsaga. Det var overklighet och plågsamt. När jag flyttade till Norrland kom jag till verkligheten.

Om detta visste Elisabeth inte mycket som barn. Hon bara anade sin egen brist på rötter.

– Mamma berättade hur det var när hon var barn, om slädskjutsar och statarbarn. Det kändes mycket verkligare än mitt liv.

När mamman dog ville Elisabeth utforska verkligheten. Eftersom hennes mamma hade vissa rötter i Västerbotten sökte hon sig norrut.

– Jag visste ingenting om Sverige utanför Stockholm. Jag frågade vad Norrlands största tidning hette och satte in en bostadsannons i Norrländska Socialdemokraten och blev förvånad över att svaren kom från Norrbotten.

– Jag hade hört att norrlänningar var tystlåtna. De berättade om sina liv och talade med höga röster. Dörrarna stod alltid öppna. Jag hade rest i Indien, men detta vara min största kulturchock.ning.

Och det här sättet att leva, det var på riktigt, kände Elisabeth.

– Jag var ingen grönavågare. Men jag blev mer och mer fäst vid torpet och människorna i byn. Jag kände att detta är mitt liv.

Senare, när hon bodde i familjens eget ägandes torp utanför Lycksele tillsammans med man och barn, kom hon att älska det låga fjällandskapet, ja till och med den magra jorden.
Hennes genombrottsroman Hohaj utspelar sig i just det landskapet.

– Jag är ett vittne till något som har försvunnit. Den enda substansen är att jag står vid resterna, vid lämningarna av en livsform som inte längre existerar.

I senaste boken Till Mervas står hon bokstavligen vid ruinerna. I själva verket heter Mervas Laver och var ett mönstersamhälle som byggdes upp runt en gruva. Efter tio år monterades samhället ner. I dag finns husgrunderna kvar som minne.

Nu har förortstjejen blivit en kvinna som bott på landet i hela sitt vuxna liv.

 – Jag kan inte leva på heltid i en stad mera. Det finns saker jag har lärt mig, en massa praktiska saker, som att göra barkränder på tallar, slakt, slåtter, vedeldning, hur man eldar, tar hand om svamp och bär.

Och med distansen till Stockholm har också mytbilden kring staden bleknat, den om att Stockholm har allt, att där kan man få sina drömmar bekräftade.

– Många i Stockholm odlar myten om att Stockholm har allt och att det som finns utanför är töntigt och kanske inte ens nödvändigt. En del av dem som bor där är inte medvetna om att de bor i en begränsad sfär.

Det dröjde många år innan det norrländska landskapet letade sig in i Elisabeths texter. Då hade hon länge varit helhjärtat engagerad i glesbygdsfrågor och sugit i sig kunskap om traktens historia. ”Hohaj” utspelar sig i två tidsplan och förebilderna till personerna hittade hon i gamla byaböcker. När byarna firade 200-års jubileum gavs skrifter ut där alla invånare namngavs och där det fanns exempel på bouppteckningar.

– Det kunde finnas tre tallrikar och åtta barn, en ko och skulder hos handlaren. Jag började se personerna för mig. På ett ställe fann jag en främling och undrade vem han var samt en ung kvinna och jag började fantisera om varför hon blev kvar. Jag skrev boken för att förstå varför.

I Hohaj finns också en modern berättelse om en kvinna som har flera gemensamma drag med författaren.

– Hohaj  är en kärleksbok, en hyllning till ett landskap. Den utspelar sig kring Stöttingfjället som är ett lågfjällsområde mellan Lycksele, Åsele och Vilhelmina. I Hohaj är landskapet huvudpersonen och människorna är en del av det.

Till Mervas är berättelsen om en kvinna som gått vilse i livet och som sakta vågar minnas sina trauman.  Förebilden till huvudpersonen Marta mötte Elisabeth på ett kafé där hon såg en kvinna med en svårt handikappad son. De åt våfflor och han kunde inte äta själv. I kvinnans ansikte såg Elisabeth hur hennes liv hade blivit, att hennes öde var svårt och att hon var tapper.

– Marta bor i en mellansvensk stad. Mervas är något som är främmande för henne. Byn är beskriven exakt som den är. Laver var ett stort samhälle när det var i bruk. Man for till Laver på dans och på bio.

När Elisabeth, som i dag växlar boende mellan huset i Hälsingland och lägenheten i Umeå, tänker på framtiden så utbrister hon:

– Det är så smärtsamt att det knappt går att tala om. Tidigare levde människor i symbios med landskapet, de arbetade i landskapet och brottades med jorden. Något har gått förlorat.

Ämnen: Kultur
Läsning från norr
Andra författare som skriver om norrländsk glesbygd:

Sara Lidman: bl a Jernbane-böckerna

Kerstin Ekman: Händelser vid vatten, trilogin Vargskinnet vars sista del Skraplotter kommer i höst.

Åke Smedberg: Försvinnanden (deckare)

Åsa Larsson: Solstorm (deckare)

Torgny Lindgren: bl a Ormens väg på Hälleberget, Merabs Skönhet

Bli den första att tycka till!
KulturNyhetTotalt gjordes 19,8 miljoner museibesök under 2019. Det innebär en ökning med åtta procent jämfört med året innan, konstaterar organisationen Sveriges museer.
KRIMINALVÅRDENNyhetST inom Kriminalvården har sagt upp både kollektivavtalet för nationella transportenheten och samverkansavtalet med arbetsgivaren. I nuläget vill arbetsgivaren inte förhandla om ett nytt samverkansavtal, säger myndighetens förhandlingschef Ola Nilsson till Publikt.
SJÖFARTSVERKETNyhetSjöfartsverkets personalansvarsnämnd väljer att inte dela ut någon varning till en chef som var berusad och inte ingrep med kraft då en anställd sexuellt trakasserade en kollega. Den man som utsatte sin kvinnliga kollega för trakasserier har tidigare tilldelats en varning av nämnden.
Kort om: tjänstledighetFördjupningVill du utbilda dig till florist eller uppdatera dina kunskaper i engelska? Behöver du vårda en närstående eller har du ett fackligt förtroendeuppdrag? Här är fakta om vilka regler som gäller för tjänstledighet.
HögskolanNyhetI de flesta fall lönar det sig med en högskoleutbildning. Men vissa utbildningar ger mer i lönekuvertet än andra. Det visar en analys från Universitetskanslersämbetet, UKÄ.
DigitaliseringNyhetÖkad användning av artificiell intelligens, AI, kan skapa ekonomiska värden inom offentlig förvaltning motsvarande cirka 140 miljarder kronor per år, enligt en rapport från Myndigheten för digital förvaltning, Digg.
ArbetsmarknadNyhetValidering är viktigt för kompetensförsörjning och livslångt lärande. Det är en av de slutsatser som dras i Valideringsdelegationens slutbetänkande till regeringen.
MigrationsverketNyhetMigrationsverket varslar om uppsägning av 146 anställda i Skåne, Stockholms, Västerbottens, Västernorrlands och Östergötlands län. ”Jag tycker att det är olyckligt att varsla just nu, samtidigt som vi ska göra en stor omorganisation”, säger Sanna Norblad, ordförande för ST inom Migrationsverket.
LantmäterietNyhetLantmäteriet har beslutat att ta bort möjligheten till friskvårdstimme och i stället höja friskvårdsersättningen. Både ST och Saco-S på myndigheten är kritiska till förändringen. I intranätets kommentarsfält rasar missnöjet, berättar anställda som Publikt varit i kontakt med.
ArbetsrättNyhetEU-kommissionen vill införa minimilöner i hela unionen. Inom den svenska fackföreningsrörelsen finns en stor oro för att planerna utgör ett hot mot den svenska modellen. Sverige skulle bli förlorare om de blir verklighet, anser TCO.
KriminalvårdenNyhetÄndrade regler kommer att innebära omfattande förändringar av Kriminalvårdens frivård. Villkorligt frigivna ska följas upp hårdare och fler drogtestas och få fotboja, skriver Dagens Nyheter.
DomstolarnaNyhet Domstolshandläggarna vid Värmlands tingsrätt har under flera år haft en dålig arbetsmiljö. Arbetsbelastningen är hög och många mår dåligt, enligt den anmälan som huvudskyddsombudet har gjort till Arbetsmiljöverket.
ARBETSMILJÖVERKETNyhetNär Arbetsmiljöverket flyttar sitt kontor från Stockholms innerstad till Solna krymper kontorsytan med mer än en tredjedel. ”Det är klart att det kan komma att påverka arbetsmiljön”, säger STs avdelningsordförande Marita Jonsson till Publikt.
KriminalvårdenNyhetRiksrevisionen har fått indikationer på att verksamheten vid Kriminalvårdens anstalter inte bedrivs på effektivast möjliga sätt, och har därför beslutat att inleda en granskning, skriver man i ett pressmeddelande. Anstalterna kostar cirka fem miljarder kronor per år.
PensionsmyndighetenNyhetPensionärernas riksorganisation, PRO, riktar skarp kritik mot de långa väntetiderna hos Pensionsmyndigheten. Den som söker bostadstillägg får vänta fem månader på besked, och ändringar tar ännu längre tid.
SiSNyhetEn anställd vid Statens institutionsstyrelse, SiS, har dömts till två års fängelse för vapenbrott. När mannen greps av polisen på allmän plats bar han skyddsväst och hade en skarpladdad pistol innanför byxlinningen. Den anställde har också anmälts till myndighetens personalansvarsnämnd.
KriminalvårdenNyhetEn anställd vid Kriminalvården ådrog sig allvarliga skador i samband med en övning i självförsvar på jobbet. Skadorna inträffade när instruktören skulle demonstrera hur man tar sig ur ett strypgrepp, rapporterar SVT.
SiSNyhetEn behandlingsassistent vid en av Statens institutionsstyrelses institutioner för vård av missbrukare åtalsanmäls av personalansvarsnämnden för brott mot tystnadsplikten. Den anställda ska ha lämnat sekretessbelagd information om en klient till dennes tidigare partner.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen har förlängt hyresavtalen för åtta lokala kontor i avvaktan på en översyn av nedläggningsplanerna. Några av kontoren skulle redan ha stängts. Men det är inte klart att just dessa kontor får vara kvar på sikt, enligt myndighetens presstjänst.
Myndigheten för stöd till trossamfundNyhetPå nyårsafton avled Åke Göransson, chef för Myndigheten för stöd till trossamfund, i samband med en semesterresa till Rumänien. ”Vi sörjer en omtyckt och älskad chef”, säger Åsa E. Hole, ställföreträdande myndighetschef.
KRIMINALVÅRDENNyhetVid en personalfest inom Kriminalvården tog en manlig anställd två kvinnliga kolleger på baken och kysste den enas kind. Nu har myndighetens personalansvarsnämnd beslutat att han ska få löneavdrag.
SPÅRTRAFIKENNyhetSeko stämmer tågföretaget Arriva i Arbetsdomstolen för avskedandet av en tågvärd, som enligt företaget hotat en kollega med en brödkniv.
ÖppenhetNyhetI en departementspromemoria föreslås skärpta sekretessregler för statsanställda och deras tjänstepensioner. Det handlar om att skydda personliga uppgifter om drygt 1,1 miljoner enskilda personer.
ÖppenhetNyhetDen professor vid Göteborgs universitet som begärde att få ut kollegers e-post bröt inte mot lagen. Det konstaterar Justitiekanslern, JK, efter en anmälan, skriver Dagens Nyheter. JK har beslutat att lägga ner ärendet.
DiskrimineringNyhetDiskrimineringsombudsmannen, DO, stämmer Försäkringskassan i Arbetsdomstolen, AD, sedan myndigheten avbrutit provanställningen för en man som varit föräldraledig under en del av anställningstiden.
Statens servicecenterNyhetRegeringen har uppdragit åt den särskilde utredaren Sven-Erik Österberg att utreda hur lokal statlig service ska utvecklas. Uppdraget omfattar både att lämna förslag på var nya kontor i Statens servicecenters regi bör lokaliseras och att analysera vilka myndigheter som bör komma med i kontorens serviceutbud.
KRIMINALVÅRDENNyhetUnder hösten har skyddsombud larmat om att ett nytt kollektivavtal lett till ohälsa för personalen på nationella transportenheten utrikes vid Kriminalvården. Efter resultatlösa försök till omförhandling har ST nu sagt upp avtalet. Alla fackliga organisationer inom Kriminalvården har också sagt upp samverkansavtalet med arbetsgivaren.
StatsförvaltningNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar allvarlig kritik mot Pensionsmyndigheten för orimligt långa kötider i telefon. Trots myndighetens ansträngningar att minska väntetiderna har de inte blivit kortare, konstaterar JO.
KRIMINALVÅRDENNyhetDet fattas runt 600 platser på Kriminalvårdens anstalter och på en del håll delar intagna rum. Facket menar att den akuta platsbristen äventyrar säkerheten och arbetsmiljön för personalen. ”Kriminalvården står inför den största utmaningen i modern tid”, säger STs avdelningsordförande Per Sunneborn till Publikt.
HögskolanNyhetEnligt regeringens regleringsbrev till universitet och högskolor ska arbetet med jämställdhetsintegrering fortsätta de kommande åren, kunskapslyftet återställas och arbetet för hållbar utveckling intensifieras.
ArbetsförmedlingenNyhetArbetsförmedlingen får i uppdrag att säkra en väl fungerande kontinuerlig fysisk närvaro och tillgänglighet i hela landet. ”Det finns personer som är i behov av fysiska möten och då ska Arbetsförmedlingen kunna tillhandahålla det, oavsett var i landet man bor”, sade arbetsmarknadsminister Eva Nordmark, S, på dagens pressträff om myndighetens regleringsbrev för 2020.