Publikt rapporterade om krisen på Statens museer för världskultur under hösten 2017.
Publikt rapporterade om krisen på Statens museer för världskultur under hösten 2017.

”Stämningen är fortfarande spänd”

SÅ GICK DET: UPPFÖLJNINING2019-11-14

Två år efter krisen vid Statens museer för världskultur har Publikt återvänt till arbetsplatsen. Arbetsmiljön visar sig fortfarande vara instabil.

Då:

När Publikt besökte Medelhavsmuseet i Stockholm 2017 hade de lokala fackliga styrelserna i såväl ST som Saco-S på Statens museer för världskultur lagt ned verksamheten i protest.

I ett brev till ledningen förklarade de orsakerna: tystnadskultur, brist på dialog och stora arbetsmiljöproblem.

Samtidigt var myndig­heten hårt ansatt i medierna och anklagades för politisk anpasslighet och utarmning av kulturarvet.

Ledningens idé att slå ihop de tre Stockholmsmuseerna väckte också en kritikstorm.

Nu:

Två år efter Publikts besök ligger det fackliga partsarbetet på Statens museer för världskultur fortfarande nere.

Det är ombudsmän på fackförbundens centrala kanslier som sköter löneförhandlingar och andra nödvändiga fackliga förhandlingar på myndighetens fyra museer – Medelhavsmuseet, Östasiatiska museet och Etnografiska museet i Stockholm samt Världskulturmuseet i Göteborg.

Myndighetens högsta chef, överintendent Ann Follin, har på personalkonferenser uttalat att hon skulle vilja se en nystart för den fackliga verksamheten. Och Saco-S gör nu ett försök.

Petra Holmberg, som satt med i den nu avgångna styrelsen, säger att det finns ett uppdämt behov och många frågor som behöver hanteras.

– Nu har vi fått ihop en styrelse, även om det har varit minst sagt trögt. Men det finns en osäkerhet om hur allvarligt menad ledningens positiva inställning är. Flera problem kvarstår, såsom låg takhöjd. Vi får se hur det går.

Jenny Modée fortsätter som ett av två arbetsplatsombud för ST, men hon har i den rollen ingen kontakt med ledningen. Hon tror att det blir svårt att hitta medlemmar som vill ställa upp i en styrelse och återupprätta dialogen med arbetsgivaren.

– Ann Follin har visat att hon inte gillar facken. Det är väl en anledning till att det inte har gått att komma i gång igen, säger hon.

Den tidigare styrelseledamoten Anna Fahlén säger att hon för sin del inte kan tänka sig att ta på sig en facklig förtroendepost.

– Inte en chans. Vi som från vår horisont tyckte att vi stod upp för verksamheten och medlemmarna blev stigmatiserade. Jag råkade illa ut och var nära att gå in i väggen. Och stämningen är fortfarande spänd.

Flera HR-chefer har kommit och gått de senaste åren, påpekar Anna Fahlén, och det har bidragit till att organisationen uppfattas som instabil.

Ledningens förslag att de tre Stockholmsmuseerna skulle flytta ihop i gemen­samma lokaler var en av de saker som facken kritiserade i ett gemensamt brev till departementet 2016. Frågan har utretts med konsultstöd under flera års tid och ett förslag väntas någon gång i höst.

– Det är mycket hemlighetsmakeri, och i stället sprids rykten, säger Jenny Modée. Det bidrar inte till en god arbetsmiljö.

Överintendent Ann Follin säger till Publikt att hennes bild är att arbetsmiljön blivit bättre än den var för några år sedan.

– Vi är inte framme på något vis, men vi har mer samarbete i ”tvärande” team och har haft ett visionsarbete som många är glada och stolta över. Men det gäller att vara uthållig. I början av nästa år ska vi göra en uppföljning av en tidigare arbetsmiljöenkät.

Hon vill först inte kommentera vilka lärdomar hon dragit av de konflikter som ledde till att facken lade ned verksamheten.

– Det är ju några år bakåt i tiden, då vi var inne i en situation med förhandlingar om många stora och komplicerade frågor. Men vi kanske skulle ha tagit hjälp av centrala parter tidigare. Det kan vara en lärdom.

ÄMNEN:

Uppföljning
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA