Annons:
Debatt: Försäkringskassan
Debatt
0 kommentarerTyck till!

U-sväng om distansarbete drabbar anställda

På Försäkringskassan har inställningen till att medarbetarna jobbar på distans blivit mer restriktiv. Myndigheten borde avstå från att detaljstyra de anställdas arbete och börja se distansarbete som en naturlig del av det aktivitetsbaserade arbetet, skriver Christer Järild, kommunikatör på myndigheten.

När digital teknik och flexibla arbetsformer blir vanligare i arbetslivet väljer Försäkringskassan att göra en u-sväng. Medarbetarnas möjligheter att arbeta på distans har begränsats med riktlinjer, avtal och strikta budskap, vilket fått negativa konsekvenser för många medarbetare.

Försäkringskassan måste lyfta blicken och låta distansarbete bli en del av det aktivitetsbaserade arbetssättet. Ytterst handlar det om tillit till medarbetarna.

För drygt ett år sedan var jag tjänstledig från Försäkringskassan för att arbeta på en annan myndighet. Där pratade jag mig ofta varm om Försäkringskassans arbete med ny teknik och satsning på aktivitetsbaserade arbetsformer. Som kommunikatör på myndigheten sedan många år har jag sett utvecklingen på nära håll: Flexibla arbetsformer där leverans är viktigare än var och när man arbetar och större möjlighet att kombinera arbete och fritid. Och framför allt en tro på att medarbetarna kan planera sitt arbete självständigt.

Därför var det rätt omtumlande att komma tillbaka och märka att det nu fanns en helt annan syn på distansarbete, förmedlat genom strama budskap och administrativa pålagor i form av riktlinjer och avtal.

Tilläggas bör att det aldrig har varit helt fritt att välja hur mycket och när man arbetar på distans. För att få distansarbeta mer än två dagar har det krävts särskilda skäl och ett godkänt avtal. Men nu ska Försäkringskassans samtliga 14 000 medarbetare utöver det skriva ett avtal med sin närmaste chef. I avtalet ska man fylla i exakt var man ska arbeta och vilka arbetsuppgifter man ska utföra. Det gäller även dem som distansarbetar sporadiskt och dem som överhuvudtaget inte gör det. Alla ska skriva på!

På Försäkringskassans diskussionsforum har flera medarbetare vittnat om godtyckligheten i avtalen. Några tillåts att jobba på distans, andra inte. Detta bekräftas av de synpunkter som kommit in till ST från medlemmar ute i landet.

Särskilt oroväckande är att medarbetare med funktionsnedsättningar upplever att deras arbetsmiljö försämrats och att de korta sjukskrivningarna ökat. Jag har själv varit i kontakt med några som berättat hur mycket en eller två dagars hemarbete i veckan betytt, både för deras prestation och deras välmående.

Utvecklingen sker samtidigt som Försäkringskassan etablerar allt fler aktivitetsbaserade kontor. Kontoren är inte planerade för att alla ska vara på plats samtidigt, vilket har lett till att det blivit överfullt på vissa orter. Många vittnar om försämrad arbetsmiljö och att man känner sig mer eller mindre föst tillbaka till kontoret.

Varför har man då infört de nya riktlinjerna? En orsak är att det kommit kritik från chefer ute i landet om missbruk och överutnyttjande av distansarbete. Något som man nu alltså löst med vad många upplever som en kollektiv bestraffning. Jag har frågat Försäkringskassans HR-ledning om det finns något underlag som visar på omfattningen av distansarbetet och vilken eventuell negativ inverkan det skulle ha på verksamheten. Svaret jag fått är att det inte finns något sådant underlag.

Jag ser de nya riktlinjerna som ett arv från ett tidigare ledarskap som premierade detaljstyrning och kontroll. Och som nu resulterar i en ökad mängd policyer, riktlinjer och administrativa styrdokument som ska reglera vår arbetsvardag. Kanske handlar det också om ett ökande gap mellan högsta ledning och medarbetarna. Att det finns sådana tendenser kan utläsas av en ny forskningsrapport från Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet där Försäkringskassan beskrivs som en managementbyråkrati.

Jag tror att Försäkringskassan måste lyfta blicken och se distansarbete som en naturlig del av det aktivitetsbaserade arbetet. Det kan inte särskiljas från det aktivitetsbaserade kontoret på det sätt man gör i dag. 

I ett större perspektiv och på längre sikt handlar det om att förändra synen på arbetstid. Det är möjligt att Försäkringskassan inte ska ta täten i det arbetet. Men vi ska inte heller kliva 50 år tillbaka i tiden och ställa oss sist i kön.

 

Christer Järild

Kommunikatör på Försäkringskassan – som gillar att vara på sitt aktivitetsbaserade kontor på Telefonplan

Bli den första att tycka till!
NaturvårdsverketNyhetI vårändringsbudgeten får Naturvårdsverket tillbaka omkring 1,2 miljarder kronor på de anslag som i M-KD-budgeten drogs ned med 2,7 miljarder kronor. Men ovisshet om myndigheten får använda anslaget till egen personal försenar arbetet, säger generaldirektören Björn Risinger till Publikt.
MIGRATIONSVERKETNyhetFrån årsskiftet ska Migrationsverket sköta migrationsverksamheten vid ambassader och konsulat. Myndigheten tar därmed också över ansvaret för en del av utlandspersonalen.
Statens institutionsstyrelseNyhetRegeringen har gett Statskontoret i uppdrag att genomföra en översyn av verksamheten vid Statens institutionsstyrelse, SiS. Också Inspektionen för vård och omsorg, IVO, ska granska SiS. Beskedet välkomnas av ST.
Individuell lönesättningFördjupningDen som presterar bra ska få mer betalt. Det är grundtanken bakom individuell lönesättning. Men forskning visar att sambandet mellan lön och prestation är svagt. Många vet inte ens vad de ska göra för att få mer i plånboken.
A-kassanNyhetDet är fortfarande stora skillnader i bedömningar mellan a-kassorna och Arbetsförmedlingen när de bedömer arbetslösas rätt till ersättning. Det konstaterar Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF, i en rapport.
FÖRSÄKRINGSKASSANNyhetRegeringskansliet försökte påverka vilka uppgifter som Försäkringskassan lämnade ut till medier i samband med att generaldirektören Ann-Marie Begler sparkades. Det framgår av mejl som Dagens Nyheter tagit del av.
StatsbudgetenNyhetDet gick bra för staten under 2018. I sin årsredovisning pekar regeringen på att statens budget gick med 80 miljarder kronor i överskott under året. Det är 18 miljarder kronor bättre än under 2018.
ARBETSMILJÖVERKETNyhetEftersom Arbetsmiljöverket inte fick något höjt budgetanslag blir det en sänkt ambitionsnivå för verksamheten i år. Fortsätter åtstramningarna kan det bli tal om varsel kommande år. ”Vi måste ju hålla personalen på en nivå som vi har pengar till”, säger generaldirektör Erna Zelmin Ekenhem till Publikt.
DigitaliseringNyhetStaten måste se till att alla privatpersoner kan skaffa sig e-legitimation och att en lösning för e-legitimation i tjänsten tas fram. Det kravet framför nu Sveriges kommuner och landsting, SKL, till regeringen.
FörsäkringskassanNyhetFörsäkringskassan har fått en mer restriktiv inställning till att medarbetare distansarbetar, skriver medarbetaren Christer Järild i en debattartikel i Publikt. Enligt honom förekommer det att reglerna tillämpas godtyckligt och medarbetare med funktionsnedsättningar upplever att deras arbetsmiljö försämrats.
UpphovsrättNyhetEUs ministerråd röstade ja till det nya upphovsrättsdirektivet, som sedan tidigare godkänts av EU-parlamentet. Direktivet fick 19 ja-röster, medan Sverige och ytterligare fem länder röstade mot.
PostnordNyhetVi måste minska våra krav på tillgänglighet och utdelning för att säkra postservicen till alla i hela landet. Den varningsflaggan hissar Post- och telestyrelsen, PTS, i en rapport om postmarknadens utveckling.
ArbetsmiljöNyhetSjuktalen för unga statsanställda är oväntat höga. Därför gör Arbetsgivarverket och Vinnova en satsning för att hitta metoder att motverka ohälsan bland unga medarbetare på myndigheterna.
ARBETSFÖRMEDLINGENNyhetTrots att myndigheten står inför det ”största varslet i modern tid” gav regeringen inte Arbetsförmedlingen något extra anslag i vårändringsbudgeten. ”Nu finns det inga pengar till att lindra fallet”, säger STs avdelningsordförande Fredrik Andersson.
OffentlighetsprincipenNyhetJustitieombudsmannen, JO, riktar återigen kritik mot utrikesdepartementet, UD, för hanteringen av allmänna handlingar. JO är mycket kritisk till att en journalist fått vänta mer än ett halvår på besked om handlingar han begärt.
KulturNyhetRiksrevisionen inleder en granskning av effekterna av fri entré till de statliga museerna, sedan regeringen i budgetpropositionen föreslagit att museerna ska fortsätta med gratis inträde.
MigrationNyhetEn tidigare anställd på Migrationsverket greps på torsdagen misstänkt för att på falska grunder ha hjälpt 121 afghaner att få visum till Sverige, uppger SVT. Mannen släpptes senare, men utredningen fortsätter.
KRIMINALVÅRDENNyhetUnder en övning för personal inom Kriminalvården som bär pepparsprej blev ett vakthavande befäl sprejad med skarp sprej i ansiktet av en kollega. Det hela var ett misstag till följd av ett tänkt skämt där skarp sprej förväxlades med oskarp, enligt en internutredning.
STNyhetSamma dag som vårändringsbudgeten presenterades samlades anställda och fackligt förtroendevalda inom ST utanför riksdagen för att protestera mot att regeringen inte skjuter till mer pengar till Arbetsförmedlingen. ”Om neddragningarna blir verklighet så raderas förutsättningarna för en nationell sammanhållen arbetsmarknadspolitik”, säger STs ordförande Britta Lejon till Publikt.
KRIMINALVÅRDENNyhetKriminalvården fick 335 extra miljoner kronor i vårändringsbudgeten. Men myndigheten hade begärt 800 miljoner. ”Det här löser inte våra problem”, säger STs avdelningsordförande Per Sunneborn.
ArbetsmiljöNyhetDet behövs stora utbildningssatsningar för att klara företagshälsovårdens behov av kompetensförsörjning, konstaterar Myndigheten för arbetsmiljökunskap, Mynak, i en ny rapport.
BrottslighetNyhetKnappt 450 personer har dömts till 1 100 år i fängelse sedan 2014. Det är resultatet av tolv myndigheters samverkan mot den organiserade brottslighet, som nu redovisas i en ny rapport.
StatsbudgetenNyhetSom väntat får inte Arbetsförmedlingen något extra tillskott i regeringens vårändringsbudget, som presenterades på onsdagen. Kriminalvården får inte de medel myndigheten begärt och satsningen på att bygga ut högskolan försenas. Däremot får Regeringskansliet mer pengar och fri entré på statliga museer återinförs.
LantmäterietNyhetLantmäteriet har fått fram 53 nya arbetstillfällen i Kiruna. Satsningen är en del av kompensationen för avvecklingen av statliga Radiotjänst som läggs ned 2020, rapporterar P4 Norrbotten.
RiksrevisionenNyhetRiksrevisionens granskningar av regeringen och myndigheterna leder till resultat. Det visar myndigheten i sin årliga uppföljningsrapport.
POSTNORDNyhetPå koncernstyrelsens initiativ får Postnords vd Håkan Ericsson och finanschefen Gunilla Berg lämna sina jobb med omedelbar verkan. ”ST ställer sig bakom beslutet”, säger STs vice avdelningsordförande Per-Åke Alenius.
StatsförvaltningNyhetRiksdagens konstitutionsutskott, KU, granskar nu hur det gick till när de två generaldirektörerna Ann-Marie Begler, Försäkringskassan, och Ulla Sandborgh, Svenska kraftnät, fick lämna sina myndigheter. På måndagen höll utskottet två förhör.
SkogsstyrelsenNyhetEfter avslutade förhandlingar står det klart att totalt 38 tjänster försvinner på Skogsstyrelsen. Det är klart färre än de 124 som varslades. ”Arbetsgivaren tog i uppåt”, säger Royne Andersson, STs avdelningsordförande.
JÄMSTÄLLDHETNyhetGenom en ny handbok vill Sveriges kvinnolobby driva på för förbättrad jämställdhet i arbetslivet via kollektivavtal. ”Vår bild är att kollektivavtalen skulle kunna användas betydligt mer än man gör i dag”, säger Jenny Andersson på Sveriges kvinnolobby.