Bild: Getty Images

Ge alla som arbetar för Sveriges regering fackliga rättigheter

DEBATT: REGERINGSKANSLIET2021-10-14
De lokalanställda på utlandsmyndigheterna saknar de fackliga rättigheter som andra som arbetar på svenska myndigheter har, vilket gör det svårare för dem att värna sina rättigheter och leder till risker för personalen, skriver Melanie Hedlund Bjersten, avdelningsordförande för ST inom Regeringskansliet.

Talibanerna erövrade Afghanistan mycket snabbare än vad många bedömare förutspådde. Det innebar också att evakueringen av ambassadpersonal skedde under svåra och osäkra förhållanden. Nu är den svenska utsända personalen och den lokalanställda personalen på ambassaden i trygghet, vilket är det viktigaste.

Men händelseutvecklingen ger ändå anledning till oro. Planeringen för evakueringen av de lokalanställda kom i gång sent. Informationen till de lokalanställda var bristfällig och det verkar som om migrationspolitiska hänsyn spelade in, trots att de anställdas arbetsmiljösituation och skyddsbehov borde ha varit högst prioriterat.

Situationen illustrerar de skilda villkor som den utsända och den lokalanställda personalen arbetar under – villkor som i värsta fall kan utgöra skillnaden mellan liv och död.

På utlandsmyndigheterna arbetar drygt 500 utsända tjänstemän från utrikesdepartementet, UD, tillsammans med cirka 1 300 lokalt anställda. Fackförbundet ST organiserar drygt 400 lokalanställda medarbetare på utlandsmyndigheter runt om i världen. Det är svenskar såväl som utländska medborgare, som anställs med lokala villkor och löner. De arbetar som chaufförer, kockar, administrativ personal och handläggare. De utgör ryggraden för många ambassader eftersom den av UD utsända personalen roterar mellan olika utlandsbeskickningar och UD i Stockholm. Lokalanställda har många gånger arbetat länge på plats, känner de lokala förhållandena, har goda kontakter i sina närsamhällen och stor erfarenhet av arbetet på utlandsbeskickningen. De är oumbärliga för det dagliga arbetet i utrikesförvaltningen. Ändå har de inte samma rätt att påverka sin arbetsplats och sin arbetsmiljö som sina utsända kolleger.

De saknar framför allt möjlighet att arbeta fackligt på sin arbetsplats. Lokalanställda kan visserligen organisera sig fackligt men UD erkänner inte Fackförbundet ST som motpart gentemot utlandsmyndigheterna. Lokalanställda kan inte verka som fackligt förtroendevalda under arbetstid, representera medlemmar i relation till arbetsgivare eller få facklig utbildning på arbetstid.

ST har under flera år förhandlat med arbetsgivaren i UD och Regeringskansliet för att få till stånd ett avtal som säkrar fackliga rättigheter på ambassader och andra utlandsbeskickningar. Hittills har motståndet från arbetsgivaren varit orubbligt.

Frånvaron av fackliga rättigheter har negativa konsekvenser för de lokalanställdas möjligheter att göra sin röst hörd, värna sina rättigheter, motverka trakasserier, förbättra sina villkor och säkra jämställda löner. Till exempel hör vi från våra medlemmar att det ofta inte sker någon samverkan vid omorganisationer eller andra förändringar. Ett exempel är att den återgång till fysiskt arbete som nu sker på många utlandsmyndigheter inte verkar ha samverkats överallt, varken med de fackliga organisationerna eller med skyddsombuden. Det leder till ökade risker för personalen.

Det finns också frågetecken kring hur skyddsombud utses. Enligt svensk lagstiftning och avtal ska skyddsombuden utses av den fackliga organisationen eller personalen. Skälet till detta är att de med trovärdighet ska kunna representera de anställda. Vi har rapporter om att det i vissa fall är arbetsgivaren som utser skyddsombud, vilket givetvis är helt förkastligt. Det gör också att det skapas en tystnadskultur där de anställda inte vågar ta upp arbetsmiljöproblem. 

Rätten att organisera sig och verka fackligt är en hörnsten för att kunna påverka sin arbetsplats. Utan möjlighet att kräva sin rätt blir de lokalanställda andra klassens medarbetare.

Händelserna i Afghanistans huvudstad Kabul gör att allt fler lokalanställda efterfrågar större möjligheter att påverka sitt arbete och i förlängningen sin säkerhet. Lokalanställda måste ges fulla fackliga rättigheter för att kunna påverka sin arbetsmiljö, sina arbetsförhållanden och sina villkor.
 

Melanie Hedlund Bjersten
Avdelningsordförande, Fackförbundet ST inom Regeringskansliet

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.