Högskolefrågorna måste lyftas fram mer

DEBATT: HÖGSKOLAN2018-09-18
Den högre utbildningen och forsknings­politiken spelade liten roll i valrörelsen, men frågorna är viktiga för Sveriges framtid, skriver Sigbritt Karlsson, rektor för KTH, Kungliga Tekniska hög­skolan i Stockholm.

Efter att en viss trötthet inträtt på allt vad valdebatt heter kan man konstatera att inget parti gått till val på högskolefrågor. Att de inte hamnar högst upp på agendan, som avgörande spörsmål att debattera och argumentera kring, är kanske inte förvånande. Men fel tänkt.

Kvalitativ utbildning och forskning är avgörande för ett lands välmående och konkurrenskraft och när ord som kompetensutveckling, kompetensskifte och livslångt lärande envist surrar i luften måste de tas om hand och konkretiseras. En bra och efterfrågad utbildning har stor betydelse för såväl individ som samhälle.

Som rektor för ett av Europas bästa tekniska lärosäten anser jag att detta bör komma högt på prioriteringslistan, då utbildning på olika sätt berör och handlar om oss alla, om såväl Sveriges plats i världen som vår välfärd.

Att prata om att morgondagens arbetsmarknad kommer att kräva andra kompetenser och att man som individ måste hålla sig och sin kunskap uppdaterad är bra. Men det har vi dividerat om länge och väl. Nu handlar det om att bygga fungerande vägar och utbildningsstrukturer och då är det viktigt att få svar på frågor som: vem betalar, vem beslutar och vem tar ansvaret?

Dessa till synes enkla och lakoniska frågor suktar efter svar för att vi – universitet, näringsliv och statsmakter tillsammans – ska kunna ge begrepp som livslångt lärande och framtidens arbets­marknad en konkret innebörd för dem som arbetar i dag och skapa förutsättningar för en bra matchning mellan kompetens och efterfrågan i morgon.

I höst kommer flera viktiga utredningar att bli färdiga som anger vilken väg svensk högre utbildning ska ta. Men efter ett val kan inriktningen på dessa förändras. Oavsett hur det blir skulle jag vilja påtala några saker.

I juni kom en rapport från fackförbundet Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, om urholkning av ersättningsbeloppen till högre utbildning, som bör vara obligatorisk läsning. Den har titeln Systemfel i kunskaps­fabriken och visar tydligt hur resurserna minskat markant i jämförelse med hur mycket som satsades i början av 1990-talet. För exempelvis utbildning inom teknik­området (samt naturvetenskap och farmaci) överstiger kostnaderna intäkterna med 42 procent, enligt rapporten.

Det är ohållbart och något som många med mig påtalat under årens lopp. Det handlar inte bara om att basanslagen till högre utbildning måste höjas, utan också att man måste se vilken typ av utbildning det handlar om och låta skillnader få synas – teknisk utbildning med viktiga labbmiljöer och så vidare måste få kosta mer om man vill att Sverige ska ha spetskompetens inom utbildning och forskning på detta område.

Höjda basanslag är en viktig principfråga som handlar om hur befintliga resurser till högre utbildning används. Ska forskningsmedel finnas hos en rad olika forskningsfinansiärer varifrån forskare söker i konkurrens? Eller ska pengarna i stället fördelas direkt till lärosätena inom ramen för en ökad basfinansiering? Forskning tyder på att höjda basanslag kan ge en kvalitetshöjning i forskning i form av ökat genomslag. Det verkar således inte som om konkurrens om forskningsresurser i sig ger de mest effektiva forskningssystemen.

Höjd basfinansiering (till utbildning och forskning) diskuteras även i Styr- och resursutredningens utvecklade modellförslag som presenterades i början av juli. Således borde detta vara en angelägen fråga för politiken som ofta understryker universitetens och högskolornas roll för svensk konkurrens­kraft.

KTHs studenter tar del av utbildningar med hög kvalitet som leder till samhällsnytta. Därför är det av ytters­ta vikt att strukturen för hur resurser ska fördelas gör det möjligt att upprätthålla den höga nivån.

Förändringstakten ökar i omvärlden och för att vi lärosäten ska kunna hålla jämna steg eller ligga steget före måste modellen för finansiering av utbildning och forskning gynna och stärka det.

Den kommande regeringen är självklart välkommen på studiebesök – så fort som möjligt.


Sigbritt Karlsson, rektor för KTH, Kungliga Tekniska högskolan.

Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

ÄMNEN:

Högskolan
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.