Normer påverkar pappors föräldraledighet
Trots att pappors uttag av föräldrapenning har ökat är föräldraledigheten fortfarande långt ifrån jämnt fördelad mellan könen, skriver forskarna Lina Aldén, Anna Boschini och Malin Tallås Ahlzén. De menar att ytterligare åtgärder behövs för att komma åt de normer som bidrar till att en stor grupp pappor tar ut mycket lite föräldraledighet.
Sverige har en av världens mest generösa föräldraförsäkringar. Sedan 1974 har mammor och pappor samma formella rätt till föräldrapenning, och under de senaste tre decennierna har en allt större del av dagarna reserverats för respektive förälder. Reformerna har haft effekt. De flesta pappor tar i dag ut föräldrapenning, och männens andel av de utbetalda dagarna har ökat kraftigt.
Men det är fortfarande långt kvar till ett jämställt föräldraskap. Män tar i dag ut knappt en tredjedel av alla föräldrapenningdagar. Skillnaden är ännu större om vi ser till hur länge föräldrar faktiskt är lediga. Mammor är i genomsnitt föräldralediga i drygt tolv månader under barnets första två år, varav omkring fyra månader utan föräldrapenning. Pappor är i genomsnitt föräldralediga i bara 3,5 månader, det vill säga kortare tid än vad mammorna är lediga utan föräldrapenning. Den faktiska föräldraledigheten är därför ännu mer ojämnt fördelad än vad statistiken över uttagna dagar med föräldraledighet visar.
Bakom genomsnittet finns dessutom stora skillnader pappor emellan. I den nya rapport som vi gett ut vid Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, studerar vi svenskfödda förstagångspappor som var sysselsatta före barnets födelse och bodde tillsammans med barnets mamma. Det är en grupp där de ekonomiska och institutionella hindren för att vara föräldraledig är relativt små. Ändå tar drygt en tredjedel av papporna ut högst hälften av de dagar som är reserverade för dem under barnets första två år. Med dagens regler, där 90 dagar är reserverade för vardera föräldern, motsvarar det högst 45 dagar – ungefär en och en halv månad.
Men varför använder så många pappor inte ens hälften av sina reserverade dagar? Vi försöker besvara frågan genom att följa pappor som fick sitt första barn mellan 1995 och 2015. Vi studerar flera möjliga hinder – ekonomiska, arbetsmarknadsrelaterade och normrelaterade – och finner att det inte finns någon enskild förklaring.
Ekonomiska och arbetsmarknadsrelaterade faktorer är förknippade med lågt uttag, men på olika sätt för olika grupper. Bland pappor med låga inkomster är bland annat svagare anknytning till arbetsmarknaden och egenföretagande förknippade med lågt uttag. Bland höginkomsttagare är ett lågt uttag vanligare när pappan står för en stor del av hushållets inkomster. För den stora gruppen däremellan framträder i stället arbetsplatsrelaterade faktorer. Andelen pappor som använder högst hälften av sina reserverade dagar är större på starkt mansdominerade arbetsplatser, där de manliga kollegorna tar ut lite föräldraledighet. Sambandet mellan sådana arbetsplatsnormer och lågt uttag har dessutom blivit tydligare över tid.
Vi kan inte slå fast att arbetsplatskulturen orsakar det låga uttaget – män med liknande syn på föräldraledighet kan exempelvis söka sig till samma arbetsplatser. Men ett annat resultat stärker bilden av att normer spelar roll. Vi utgår från det faktum att det i praktiken är slumpmässigt om en pojke får en yngre syster eller en yngre bror. Tidigare forskning visar att pojkar som växer upp med en yngre syster i genomsnitt möter en mer traditionell fördelning av hushållsarbetet mellan könen än pojkar som växer upp med en yngre bror. Syskonets kön kan därför användas som ett mått på om en man har exponerats för mer traditionella könsroller under sin uppväxt. Vi finner att pappor som växte upp med en yngre syster bland dem som fick barn under andra halvan av undersökningsperioden har en något högre sannolikhet än andra män att ta ut lite föräldraledighet.
Vi studerar också reformerna av föräldraförsäkringen 1995 och 2002, då först en och sedan två månader reserverades för vardera föräldern. Dessa reformer ökade pappors genomsnittliga uttag, men tycks inte ha undanröjt de underliggande hinder som är förknippade med att pappor tar ut lite föräldraledighet.
För att nå dessa pappor krävs ytterligare åtgärder, med särskilt fokus på normer kring könsroller som vi ser har blivit allt mer framträdande i den här gruppen.
Efter mer än femtio år med en könsneutral föräldraförsäkring handlar frågan därför inte bara om pappors formella rätt att vara hemma. För att komma närmare en jämställd föräldraledighet behöver vi också förstå – och bättre hantera – de hinder som gör att en betydande grupp pappor fortfarande inte använder ens hälften av de dagar som är reserverade för dem.
Lina Aldén
Docent i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet
Anna Boschini
Professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet
Malin Tallås Ahlzén
Forskare och doktor i nationalekonomi
Detta är ett debattinlägg. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.
