Forskare väljer att tillhöra ST

FÖRDJUPNING2005-01-18

ST har fått två nya medlemsgrupper med anknytning till forskning. Doktoranders och forskares förbund gick vid årsskiftet in i ST. Och i oktober valde Försvarsförbundets medlemmar på Totalförsvarets forskningsinstitut att gå över till ST

Efter elva år som egen fackförening går Doktoranders och forskares förbund, Doff, in i ST. »Tillsammans kan vi bli mer attraktiva som fackförbund för lärare och forskare,« säger Kjell Nilsson, en av Doffs grundare.

Sociologen Kjell Nilsson var doktorand vid Lunds universitet när han 1993 var med och drog igång en egen fackförening för doktorander och forskare. Liksom många av kollegorna i Doff hade han varit aktiv i den lokala studentkåren och den nationella studentorganisationen SFS.

Den centrala frågan var doktorandernas trygghet och ekonomiska villkor. Doff ville ersätta det dåvarande utbildningsbidraget med doktorandtjänster, vilket skulle ge såväl högre inkomst som rätt till a-kassa och sjukförsäkring.

Klarade inte att förhandla

Doff fick stöd av TCO, där förbundet sedan gick in. Men med endast omkring 500 medlemmar var Doff för litet för att klara förhandlingsarbetet, så på det området fick man hjälp av STs avdelning inom universitet och högskolor.

Eftersom förbundet inte vuxit som man hoppats har servicen till medlemmarna inte heller blivit den önskade. Vid en kongress i november ändrades stadgarna för att möjliggöra en övergång till ST, och sedan årsskiftet är de gamla Doff-medlemmarna enkelanslutna till ST.

Kritik mot TCO

–En positiv sida av ST är den nya lönepolitiken, att lönen ska sättas efter arbetets krav. Över huvud taget är ST inne i en förändringsprocess som är gynnsam för oss, säger Kjell Nilsson.

Med STs resurser i ryggen kommer de gamla Doff-medlemmarna att ha bättre möjligheter att driva frågor politiskt, tror Kjell Nilsson. Och vice versa kommer forskningsfrågorna att få större tyngd i ST och TCO.

–Vi kan utveckla de professionella strategierna.

Kjell Nilsson är dock inte helt nöjd med TCOs forskningspolitiska ställningstaganden.

–De har haft en tradition av att vilja ha styrd forskning, men då tror jag att man biter sig i svansen. Forskning som görs för en beställare blir inte lika vetenskapligt trovärdig.

Forskningens frihet är en aktuell fråga också för doktoranderna. Reformen av forskarutbildningen 1998 har lett till ett ökat beroende av professorerna, anser Kjell Nilsson. Doktoranderna måste ha finansiering för de fyra åren för att antas till forskarutbildning, och för många är enda chansen att komma med på någon annans projekt, som redan har pengar.

–De med goda kontakter med en professor kan komma med på externa anslag. Man blir beroende av professorn och dennes forskningsprojekt, och friheten att själv välja forskningsämne begränsas.

Vill ha fler forskartjänster

En annan baksida med reformen är att den som själv kan finansiera fyra års forskarstudier i praktiken kan köpa sig in på forskarutbildning.

Lösningen är, enligt Kjell Nilsson, att de ordinarie forskningsanslagen höjs och att universitet och högskolor inrättar fler doktorandtjänster. Och utbildningsbidragen ska förbjudas! säger Kjell Nilsson med eftertryck.

Han vill också att doktoranderna ska ha möjlighet att byta handledare och att vara kritiska mot den etablerade vetenskapen.

En anan viktig fråga är tillgången till arbete för dem som doktorerat. Många drar sig fram på tidsbegränsade anställningar, och det finns få renodlade forskartjänster.

–Fler sådana tjänster behövs. Inte bara för doktorandernas skull, utan också för att det ska finnas kapacitet och kompetens kvar på universiteten när fyrtiotalisterna går i pension.

Facket kan även hjälpa till att öka intresset utanför högskolevärlden för disputerade akademiker, anser Kjell Nilsson. Behovet finns inte minst i statliga myndigheter och statliga utredningar.

Hur den fackliga aktiviteten ska bedrivas rent praktiskt är inte helt bestämt än. De nya medlemmarna kommer att ingå i ST-sektionen på respektive högskola eller universitet. De som arbetar med forskning skulle kunna utgöra en klubb inom sektionen, åtminstone på vissa universitet. Därutöver ska det finnas ett nationellt nätverk för forskare.

–Det ska inte vara några fasta strukturer, säger Kjell Nilsson. Det vi vill ha är en policyarena.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA