På posten sedan 1918  

FÖRDJUPNING: HUR ÄR DET ATT VARA 100 ÅR, EINAR KOLLBERG?2003-12-17

Einar Kollberg är STs äldste medlem, en vital hundraåring som pensionerades 1967. Nu fyller han dagen med att läsa, laga mat och städa i bostaden i Stockholm.

Hur var det att fylla hundra år?
– Jo, jag fick telegram från kungen och Silvia, fast det hade nog varit bättre med postogram. Postens VD-sekreterare ringde upp och sen kom ett personligt brev från Postens VD och frimärken. När jag flög till min son i Umeå blev jag firad med champagne på flygplanet. Men annars tänker jag inte så mycket på det.

Hur har du lyckats vara så pigg?
– Jag håller igång, se’ru, har ett diplom i gymnastik från 1986. Ända till förra året gick jag och simmade i Liljeholmsbadet, tidigt på förmiddagen. Vi brukade vara bara några stycken där då. Det var så skönt med det extra varma vattnet de har där. Nu gör jag inte det för jag har fått ont i ena benet, men jag har en liten motionscykel i köket. Den trampar jag på ett tag varje morgon. I våras opererades jag för grå starr och efter det fick jag ett annat liv.

Hur ser din dag ut?
– Sedan min hustru dog 1994 har jag vant mig vid att vara ensam. Jag läser gärna dikter, kan ungefär ett 50-tal utantill. Ibland har jag läst högt för andra på Stadsmissionens sommarhem Stenfasta. Deckare gillar jag också och tysk och fransk grammatik. Nyligen läste jag Kameliadamen på franska. Någon gång i veckan bjuder en god vän på lite ost och starköl. Och så städar jag och lagar mat. Oftast handlar jag själv men Johanna, min äldsta sons dotter, brukar gå ärenden och dammsuga.

När gick du i pension?
– Jag stannade två år extra och fick pension 1967. Då tog jag körkort för vi hade sommarnöje i Malmköping i Sörmland. Bil körde jag tills jag var 88 år.
Vad tycker du om det som händer Posten idag?
– Jag lever i en annan tid och tänker inte på Posten annat än när det gäller frimärken och att få post hem. Förr var det så annorlunda. Det var stor skillnad mellan dem som hade högre och lägre tjänstegrad. Jag tillhörde dem i den högre och vi titulerades ”notarie” eller ”herr”. Och det var exempelvis tre postutdelningar per dag.

När började du på Posten?
– Efter studentexamen. Jag hade egentligen tänkt söka ett annat jobb men råkade komma förbi Posten och hörde mig för där. De undrade om jag kunde språk och så började jag där 1918 och fick 350 kronor i månadslön.

Vad arbetade du med inom posten?
– Jag tjänstgjorde bland annat i kassatjänst i Djursholm och som vaktföreståndare på en mängd olika orter genom åren. Vidare har jag bland annat arbetat med tågpost – postsortering på tåg – varit förste postkontrollör på bangårdsposten, souchef och överkontrollör för 700 anställda. Från 1957/58 var jag postmästare, före pensionen på Stockholm 12.

Några arbetskamrater du minns?
– Poeten Bo Bergman exempelvis. Han satt i rummet intill och var förste postexpeditör. Det var en mycket allvarlig man

Vilket är ditt roligaste minne?
– Jag minns att jag skulle ta mig ut till Sandhamn en gång och inventera post. Det var vinter och joxigt att ta sig dit med buss och båt. Då upptäckte jag att inspektören där hade glömt en del och jag skrev därför till direktören att inspektören var inkompetent. Då svarade denne: ”Jag är inte impotent och att inte allt kom med berodde på att herr kontrollören satt på poststämpeln”.

Vad har du närmast för planer?
– Jag ska ha middag för mina barnbarn med sambo och bjuda på ”svarta ögon”. Men då måste jag ha hjälp. I jul planerar jag att fara ensam till en kursgård och fira julen där.

ÄMNEN:

ST
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA