Tröttnar du aldrig på arkiven, Göran?

FÖRDJUPNING2003-07-30

Göran Stenmark har haft intresset för släktforskning sedan koltåldern. När han kunde göra hobbyn till födkrok lämnade han skogsarbetarjobbet utan saknad.

Hur kom det sig att du blev släktforskare?
– Jag tillhör dem som gillar att lyssna på vad de gamla berättar. Det har jag gjort sedan sex-, sjuårsåldern. När jag var tio år blev jag intresserad av regalskeppet Vasa och brevväxlade med anställda på museet och som 15-åring pryade jag där. Runt de 20 var jag med i styrelsen för hembygdsföreningen hemma. Då hade jag också testat släktforskning, hembygds- och byforskning, därför att jag ville veta mer om min egen släkt och folket runt om i byarna.

Hur reagerade omgivningen på ditt intresse för släktforskning?
– När jag var i tonåren tyckte mina kamrater att jag var udda. Jag engagerade mig också i närradion och i en tidning för utflyttade bybor.

När började du på Svar i Ramsele?
– Det var genom arbetsförmedlingen. 1992 skulle en grupp arbeta på Svar, som är en enhet inom Riksarkivet, och jag fick en tjänst som handledare åt släktforskare. Tjänsten blev sedan fast. Ren tur! Att få ha min hobby som arbete är en enorm förmån. Jag är också fårfarmare, har åtta får för att hålla landskapet öppet och är sjunde generationen på släktgården Gårelehöjden i en by utanför Junsele.

Vilken utbildning krävs som handledare på Svar?
– Jag har läst 40 poäng arkivkunskap på distans, 20 poäng i arkeologi och 20 poäng bebyggelsehistoria. Alla anställda har inte akademisk utbildning så vi har försökt bygga upp kompetenser under hand. Själv var jag skogsarbetare fram till 1992. Egentligen hade jag tänkt mig några år i skogen efter skolan men det blev tio år. Jag gillar att jobba fysiskt och vill vara ute i skog och mark.

Vad gör ni på Svar?
– Vi har släktforskningsuppdrag och kurser. Jag har specialiserat mig på tredagarskurser för nybörjare, påbyggnadskurser, hur man använder domstolsarkiv och byforskning. Det händer också att vi håller kurser externt. Vi har inte originalmaterialet här utan arbetar med bilder av detta. Vår uppgift är att göra arkivmaterialet tillgängligt på moderna medier. I Ramsele är vi ett 40-tal anställda.

Hur har arbetet påverkat dig?
– Jag har fått en helt annan bild av historien. Där finns mer om vanligt folk än vad man tror. Man grips av ämnet, intresset bara stegras ju mer man håller på. Det är som med korsord, man måste knäcka gåtan. Jag lever mig in i varje ”fall” när jag hjälper en släktforskare.

– Allra mest betyder mötet med människor, både de levande och dem i arkiven. Det har också utvecklat mig själv att utbilda andra vidare. Varje dag lär man sig något nytt.

Vad betyder Svar för trakten?
– Mycket för bygden och småorterna omkring Sollefteå. Svar ger arbetstillfällen, eftersom detta är glesbygd, och det ger hembygdsföreningarna en skjuts för deras verksamhet i form av cirklar och konferenser.

Vilket är det intressantaste fyndet du gjort?
– Oj, oj, oj…Det finns hur mycket som helst. Det berättas bland annat om en präst i Junsele att han var väldigt hetlevrad och klubbade ner grannbonden. Honom fann jag i ett protokoll från en sockenstämma. Prästerna var varken bättre eller sämre än ”vanligt folk” och man hade ofta problem med supande präster. En präst, kan man läsa, var så full på juldagsmorgonen att han måste bäras ut ur kyrkan.

– Socknarna här ville inte dra på sig några merkostnader och var därför ofta motståndare till nymodigheter som en nyutexaminerad barnmorska. Men efter ett antal år kan man se att bönderna accepterade henne för då finns hon med i protokollen.

Hur ser framtiden ut för Svar?
– Jag tycker den ser ganska ljus ut med nya utmaningar. Bland annat ska vi göra arkivmaterial och arkivinformation tillgängligt med ny teknik och intresset för hembygds- och släktforskning verkar öka hela tiden.

ÄMNEN:

Övrigt
Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA