En urholkad demokrati

KRÖNIKA2005-09-13

Ärkebiskop K G Hammar funderar på om kyrkovalen måste gå till på något annat sätt än idag: ”Demokrati förutsätter att väljarna utnyttjar sin rösträtt och om de inte gör det är det frågan om man ska utsätta demokratin för den fara som detta innebär”, sa han i Dagens Eko (23/8).

Visst är den formuleringen giltig för val även utanför kyrkans krets? Det är lätt att tänka på EU. Eller på kommuner och landsting, där valdeltagandet hålls ”konstgjort” högt genom att valdagen är densamma som till riksdagen. Så som partierna numera hämningslöst byter idéer med varandra, även över blockgränsen, kan man börja undra hur länge det går att upprätthålla väljarnas intresse ens för riksdagsvalen.

•l•

När en ärkebiskop formulerar frågan om det låga valdeltagandet som ett hot mot demokratin förs tankarna osökt vidare till de stora likheter som finns mellan demokrati och religion. Båda företeelserna är uppbyggda kring abstrakta idéer om någonting kolossalt gott, som i praktiken ofta använts och fortfarande används som förevändning för en fruktansvärd ondska. Korståg i fjärran länder spridde förr förödelse i Guds namn, i dag sker ödeläggelsen i demokratins namn. Att det ofta är samma trakter som drabbas måste vara en grym ödets ironi.

Världens främsta demokrati USA är dessutom en fundamentalistiskt kristen nation som inte skiljer på Gud och demokratin. De båda begreppen tycks inte enbart vara samma sorts abstrakta storheter, de har flutit ihop och blivit ett och detsamma.

I Sverige regerade kyrkan och Gud ganska ostörda av demokratin fram till 1900-talets början. På 1900-talet kom demokratin som det nya moderna sättet att styra samhällsbyggandet och människornas drömmar.

•l•

Nu är det 2000-tal och demokratin har många vackra och påkostade tempel i stora och små samhällen, och många tjänare som får sitt uppehälle inom ramen för detta system. Men förmår den tillfredsställa medborgarnas behov? Det fungerar delvis, delvis inte alls. En demokrati där politikerna själva bestämt att viktiga frågor antingen ska skötas av den fria marknaden eller av ett EU långt bort blir långsamt urholkad.

Vad har Sveriges riksdag makt över i dag? Frågan kan låta enkel men den är svår att svara på. En sak är säker: det finns inte längre någon trovärdig politisk vision om en bättre framtid för alla. Det är inte säkert att det är någon katastrof. Kanske är demokratin som system lika illa anpassad för 2000-talets mänskliga behov som kyrkan var för 1900-talets. Politikerna måste ju tro det, eftersom de överlåter allt mer makt åt marknaden eller EU.

Ett samhälle går inte under för att heliga kor omvärderas och folket kanske på denna punkt håller med sina politiker: det finns många andra och bättre sätt att organisera ett samhälle än genom den ständiga partipolitiska strid som är demokratins kärna.

Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA