Lär av erfarenheterna

KRÖNIKA2005-12-20
Av:  Anna-Lena Perdal

För några dagar sedan hörde jag följande berättelse: ”Vet du om att människan är det enda djur som kan skratta åt sig själv? Det är för att vi kan ’se oss själva utifrån’ och för att vi är de enda som har något att skratta åt”. Hur hög sanningshalten är i denna berättelse låter jag vara osagt men det finns ändå en viss känsla av igenkänning i den.

Vår förmåga att reflektera över oss själva och vår situation ger oss möjlighet att i alla fall till viss del sätta oss in i andra människors situation och vår egen. Att utifrån en situation dra slutsatser och forma erfarenheter för att i nästa situation minska misstagen och forma nya erfarenheter – det är något som vi som människor faktiskt kan, om vi ges tillfälle och möjlighet. Som jag ser det så är vi betydligt bättre på att nyttja denna förmåga i ”det lilla” men betydligt sämre på det i ”det stora”. Ett exempel där jag tror vi kan bli bättre på att nyttja våra erfarenheter är i omorganiseringsprocesser.

•l•

Idag finns stora inslag av projektinriktade arbetsuppgifter på universitet och högskolor. Vissa institutioner har gått så långt att de till och med är igång att omvandla sin verksamhet till att organiseras som projekt. I ett projekt behövs personer med olika kompetens. Eftersom projektet förutsätter en viss form – avsatt tid, en viss ekonomi och en viss arbetsinsats måste rätt kompetens matchas mot det som ska genomföras.

Men vad händer när projektet är över? Vilken arbetstrygghet finns för dem som är projektanställda?

Projekten är bara ett exempel på de omstruktureringar som pågår på universitet och högskolor. Ett annat exempel är den förändring av administrationen som jag belyst i en tidigare krönika. Övertygelsen om att man genom omorganisering kan skapa en effektivare verksamhet är inte något nytt. Inte heller är det något nytt att omorganisationer skapar otrygghet för de människor som berörs.

•l•

Därför kan det vara en idé att nyttja vår förmåga att överföra slutsatser och erfarenheter från ett område till ett annat. Möjligheten att kombinera arbetsuppgifter inom en och samma tjänst (så kallade kombinationstjänster) borde prövas. Varför inte ge dem som är verksamma på universitet och högskolor möjlighet till anställningstrygghet, kunskapsutveckling samt flexibilitet genom kombinationstjänster. En kombinationstjänst skulle kunna vara en sammanlänkning av olika arbetsuppgifter inom en och samma verksamhet, inom en och samma institution. Insikten om att vår kunskap hela tiden måste vidareutvecklas för att vi ska kunna vara flexibla i vårt arbete gör det möjligt för oss att hantera en sådan form av arbetsupplägg oavsett intresseområde och nuvarande anställning.

Vår förmåga att skratta åt oss själva framkallar för det mesta positiva känslor. Men när vi märker att vi på grund av olika tillkortakommanden inte ger oss möjligheter att lära oss av våra erfarenheter förvandlas den positiva känslan i ”igenkännandet” till något negativt. Kanske bör vi därför försöka bli lite bättre på att nyttja vår analytiska förmåga att överföra erfarenheter från ett område till ett annat – inte bara i vardagen utan även i arbetslivet.

Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Typ
Vet du mer om det ämne som artikeln handlar om, eller om du har tips till redaktionen i något annat ämne, kan du lämna ditt tips här. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.
Om du anser att artikeln innehåller fel, beskriv här vad dessa fel består i. Du kan också skicka ett mejl till redaktionen.

Om du vill debattera det ämne artikeln handlar om, kan du skicka in en debattartikel till Publikt för publicering under vinjetten Debatt. Publikt publicerar inte anonyma debattinlägg, du måste därför alltid ange ditt namn och dina kontaktuppgifter. Redaktionen förbehåller sig rätten att korta och redigera insända debattartiklar. Skicka ditt inlägg som ett Worddokument på mejl till redaktionen.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
CAPTCHA