Mattias Croneborg: Självständig journalistik irriterar

KRÖNIKA: GÄSTKRÖNIKA2014-05-27
I maj lades tidningen Riksdag och Departement ned. ”Vilken politiker vill skrota den enda tidning som uteslutande skriver om vad politikerna uträttar?”, tänke tidningens chefredaktör Mattias Croneborg. Uppenbarligen 266 stycken bara i riksdagen, skriver han i en krönika.

– De lägger ned oss, ropade en av redaktionens medarbetare från ett annat rum.

– Äh, du skämtar, ropade jag tillbaka.

Men sekunden efter fick även jag pressmeddelandet från Miljöpartiet som beklagade att tidningen Riksdag & Departement läggs ned.

Det var i september förra året som riksdagens toppolitiker träffades i riksdagsstyrelsen för att avgöra frågan om Riksdag & Departement. Tjänstemän hade utrett tidningens framtid under lång tid och det hade utmejslats två alternativ: gå vidare med en försäljning eller lägga ned.

Jag var naiv, för jag var helt övertygad om att politikerna föredrog en försäljning framför en nedläggning. Jag menar, vilken politiker vill skrota den enda tidning som uteslutande skriver om vad politikerna uträttar? (Uppenbarligen 266 stycken bara i riksdagen, visade det sig senare.)

Efter riksdagsstyrelsens möte ville jag förstå grunderna för beslutet. Jag hade kontakt med ledamöter i styrelsen, men fick bara svar som att man »ville uppnå en långsiktigt hållbar lösning«. Språket får nya dimensioner när man benämner en nedläggning på detta sätt.

Det jag ändå förstod är att självständig journalistik irrite­rar. Myndigheter med självständiga tidningar utvecklar en minst sagt knepig relation med redaktionen.

Men om myndighetschefen, eller regeringen, anser att myndigheten i fråga inte ska ha någon tidning, borde man försöka hitta andra ägarformer som gör det möjligt att fortsätta ett viktigt journalistiskt arbete.

I vissa fall kan det vara en bra lösning att en privat ägare tar över.

Flera publicister – Helena Giertta, Malin Crona och Nils Funcke – har föreslagit att en del offentligt finansierade tidningar som inte bär sig kommersiellt borde ingå i public service-koncernen. Det är en mycket god idé, men så blir det tyvärr inte. Riksdag & Departement är borta. 8 Sidor, en tidning på lättläst svenska som i dag ges ut av en stiftelse, vill regeringen lägga under en myndighet. Med tanke på hur det brukar gå för myndighetstidningar med självständiga redaktioner – bara några få finns kvar – är prognosen dyster för 8 Sidor.

Man ska inte underskatta betydelsen av makthavarnas strävan att kontrollera vad som skrivs. Att avlöva ett medium dess journalistiska grogrund genom att låta generaldirektören eller kommunikationschefen bli ansvarig utgivare är en del i denna trista utveckling.

För varje myndighet som lägger ned en tidning eller berövar den en självständig utgivare hamnar ytterligare en del av samhället i medieskugga, på samma sätt som när en landsända förlorar en dagstidning.

På kort sikt kan det vara frestande för en myndighet att styra rapporteringen. På lång sikt blir alla – i synnerhet myndighetschefen – förlorare, när fri kunskap och debatt om myndighetens verksamhet inte längre förmedlas.


Mattias Croneborg var chefredaktör för tidningen Riksdag & Departement fram till dess nedläggning i maj.

Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.