Nathan Hamelberg är skribent, föreläsare  och utbildare.
Nathan Hamelberg är skribent, föreläsare och utbildare.

Nathan Hamelberg: Grund kritik mot värdegrund

KRÖNIKA2021-05-05
Av:  Nathan Hamelberg

Värdegrund, vad ska den vara bra för? En sak är säker: just nu duger den bra till att raljera över. Men raljansen skyler över allt som är vettigt med den – eller snarare dem.

Att det ens pratas om ”värdegrunden” i bestämd form singular och ändå oprecist är en del av grundproblemet med raljansen; det finns inte en värdegrund utan flera. Själva uttrycket ”värdegrund” användes först i skolsammanhang – som ”skolans värdegrund”. Då för att kodifiera vad skolan ska göra bortom själva läroplanen – och inte sällan hur det ska göras – vid slutet av 1990-talet, då skolan kommunaliserats och starka uppsplittrande krafter släppts in i systemet i och med skolpengssystemet och friskolereformen. Ordet ”värdegrund” uppstod alltså när en av de institutioner som tagits för given som lika för alla medborgare började förändras i grunden.

Från belackare framstår det ofta som om det fastställts en svensk värdegrund, vilket är nonsens. I den i debatten populära tankefiguren kan vilken fritänkare som helst exkluderas ur gemenskapen – bli ”cancelled” som det med ett engelskt låneord nu så fint heter – om hen bryter mot värdegrunden. Värdegrunden blir då något att bara åberopa, som automatiskt kan ge ens motståndare gult eller rött kort.

I verkligheten är denna spelade oro groteskt överdriven. Det finns en fara för en stark homogenitet i organisationskulturer, konsensusvurm på institutioner och i samhällsdebatten och inte minst hierarkisk organisering i företagsvärlden. Men inget av dessa problem kommer ur själva ordet värdegrund, däremot används ordet av dess belackare för att beskriva dem.

Det närmsta en ”svensk värdegrund” vi har i dag kommer i huvudsak från den av Alliansregeringen tillsatta myndigheten ”Kompetensrådet för utveckling i staten” och är de sex punkter som statstjänstemän har att förhålla sig till i sin tjänst, för att garantera att medborgarna blir korrekt behandlade. Bra att veta för dem som raljerar. Själv tycker jag det den täcker är rimligt, men visst kan man oroa sig för vad en värdegrund 2.0 skulle kunna innehålla med en populistisk eller auktoritär regim.

De sex punkterna handlar om att värna om demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt samt effektivitet och service. Om det finns en fara finns den i mitt tycke i den stund det börjar hänvisas till värdegrunden och att något eller någon bryter mot den utan att det preciseras hur. Det vill säga om den används för att stämpla utan att motivera.

Men det är knappast ett problem i dag – snarare är ju inte minst principen att statstjänstemäns arbete ska vägledas av omsorg för demokrati och fri åsiktsbildning en faktor som håller emot en sådan utveckling.


Nathan Hamelberg,

skribent, föreläsare och utbildare.

Detta är en krönika. Det är skribenten som svarar för innehållet och de åsikter som förs fram i texten.

Inlagt av Robert Cloarec (ej verifierad) tors, 05/27/2021 - 16:55
Ja alldeles rätt! Det intressanta är vilken värdegrund man har. T.ex. så finns det "prospects" som lär sig gangstergängs värdegrund.
Den statliga värdegrunden Nathan refererar till sammanställdes under KRUS tid och sedan tog vi i Värdegrundsdelegationen över
arbetet att främja ökad kunskap om och respekt för den. Nu har Statskontoret uppdraget att i arbetet med en god förvaltningskultur utgå från och främja kunskap om den statliga värdegrunden. https://www.forvaltningskultur.se/
Robert
Innehållet i detta fält är privat och kommer inte att visas offentligt.
Genom att trycka på "Skicka" godkänner jag att mitt inlägg kan publiceras på webben och i papperstidningen. Redaktionen förbehåller sig rätten att granska och redigera kommentarer på samma sätt som insändare. Publicering sker först sedan inlägget granskats. Detta sker normalt under kontorstid. Publikt publicerar inte inlägg som innehåller personangrepp. Inte heller publiceras inlägg som handlar om något annat än ämnet för artikeln.